Det finns två viktiga saker som gör att arbetsmarknaden fungerar. Den första är rätten att starta organisationer och föreningar. Det betyder att både arbetsgivare och arbetstagare kan organisera sig för att kunna träffas på lika villkor.
Den andra är rätten att förhandla om sådant företagen vill och om de anställdas villkor. Dessa regler bestäms av lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL.
Arbetsgivare
Det finns arbetsgivarorganisationer för statliga, kommunala och privata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation är en organisation där flera arbetsgivare gått samman för att arbeta med frågor som intresserar dem.
Den största privata arbetsgivarorganisationen är Svenskt näringsliv. I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndigheterna Försäkringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuner och landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna.
Ett företag kan välja om det vill gå med i en arbetsgivarorganisation.
Göteborgs hamn Foto: Maria Nobel
Fackföreningar
En fackförening är en organisation som bland annat förhandlar om medlemmarnas löner med arbetsgivaren. Fackföreningar arbetar för att de anställda ska få det bättre på arbetet. I Sverige har det funnits fackföreningar sedan 1880-talet. Det är frivilligt att vara med i en fackförening.
På de flesta arbetsplatser finns det en fackklubb eller ett arbetsplatsombud. En fackklubb är en grupp medlemmar i ett fack på en arbetsplats. Ett arbetsplatsombud är en person som talar för medlemmarna på en arbetsplats.
Fackklubbar och arbetsplatsombud är med i förbund. Förbunden är sedan del av ännu större organisationer. Det är vanligt att både vara medlem i en fackförening och i en arbetslöshetskassa, A-kassa. En arbetslöshetskassa är en ekonomisk förening som ger pengar till sina arbetslösa medlemmar.
Arbetsrätt
Arbetsrätt kallas de lagar och bestämmelser som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsdomstolen
När arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om en fråga på arbetsplatsen kan de hamna i konflikt. De kan då kontakta Arbetsdomstolen, AD. Domstolen undersöker då konflikten.
Lagen om medbestämmande, MBL
Lagen om medbestämmande, MBL, är en viktig lag inom arbetsrätten. Den kom till år 1976. I lagen finns regler om rätten att organisera fack på arbetsplatserna.
Lagen säger att arbetsgivaren måste informera arbetstagarna om viktiga saker som gäller arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste också förhandla med arbetstagarorganisationen innan den beslutar om förändringar på arbetsplatsen.
Lagen om anställningsskydd, LAS
Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar. Lagen gäller anställda med fast anställning. I lagen står det att en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund. Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller om en person inte sköter sig på arbetet.
Lagen om anställningsskydd bestämmer också vilka personer som ska sägas upp först när det är brist på arbete. Foto: Maria Nobel
Kollektivavtal
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön. Men det är inte alla organisationer eller företag som har ett kollektivavtal.
I ett kollektivavtal bestäms hur stor den lägsta lönen ska vara för de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal. Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.
Lön genom förhandling
Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du förhandla eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna.
En fackförening kan vara med och förhandla om din lön. Du kan också förhandla om din lön själv.
Arbetsgivaravgifter
Förutom lönerna ska arbetsgivaren betala in inkomstskatt och arbetsgivaravgifter för alla anställda. Det görs en gång i månaden till Skatteverket.
Inkomstskatt
När du blir anställd skriver du på ett anställningsavtal med arbetsgivaren. I avtalet står din lön. Den kallas bruttolön. Arbetsgivaren tar en del av din bruttolön och betalar in som skatt. Denna skatt kallas inkomstskatt. Pengarna som blir över får du. Det kallas nettolön.
Hur mycket skatt betalar du?
Om du tjänar mindre än 18 200 kronor på ett år behöver du inte betala skatt.
Om du tjänar mellan 18 200 kronor och 372 100 kronor på ett år betalar du skatt till din kommun. Skatten är olika i varje kommun. Den brukar vara ungefär 29–35 procent av din bruttolön.
Om du tjänar mellan 372 100 kronor och 532 700 kronor på ett år betalar du också skatt till staten. Den är 25 procent av lönen över 372 100 kronor.
Om du tjänar över 532 700 kronor på ett år betalar du 5 procent mer på den del som är över 532 700 kronor.
Skatt för företagare
Företagare betalar också skatt. Skatten beräknas på hur mycket företagaren förväntas tjäna på ett år. Skatten betalas in varje månad.
Deklaration
En deklaration är uppgifter om hur mycket du har tjänat och hur mycket du har betalat i skatt under ett år. Deklarationen ska lämnas till Skatteverket senast den 2 maj varje år. Skatteverket får information från din arbetsgivare, försäkringsbolag och banker om hur mycket pengar du har fått under året.
Skatteverket skickar din deklaration hem till dig. Då måste du kontrollera att all information stämmer. Du kan sedan skriva under deklarationen på fem olika sätt:
Skriva under med penna och skicka eller lämna den till Skatteverket.
Skicka ett SMS via din mobiltelefon.
Ringa Skatteverket.
Deklarera via Internet med den kod som står i din deklaration.
Deklarera via Internet med e-legitimation.
Deklarationsblankett,
det finns information på
olika språk på Skatteverkets
webbsida.
Att jobba svart
Att jobba svart betyder att arbetstagare och arbetsgivare inte betalar någon skatt. Om en arbetstagare eller en arbetsgivare inte deklarerar sina inkomster bryter de mot lagen. Det kan leda till fängelse.
När du jobbar svart får du ingen sjukpenning om du skulle skada dig i arbetet. Du får lägre föräldrapenning, lägre pension och inget arbetsintyg. Om du jobbar svart kan det bli svårt att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet eller handla på avbetalning. Hyresvärdar och företag vill att du kan visa upp ett anställningsavtal.
Arbetslöshetsförsäkring, a-kassa
Arbetslöshetskassan, a-kassan, är en ekonomisk förening som ger pengar till arbetslösa medlemmar. Arbetslöshetsförsäkringen ska göra det möjligt för en arbetslös person att få ungefär samma ekonomiska villkor som om han eller hon har anställning. Du kan bara få a-kassa under en viss tid och då måste du söka nytt arbete under tiden.
Arbetslöshetsersättning
Arbetslöshetsersättning betalas ut på två sätt: som grundbelopp eller som en ersättning räknad på din tidigare lön.
Du har rätt till arbetslöshetsersättning om du ett år före arbetslösheten arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i månaden. Du får arbetslöshetsersättning i 300 dagar och högst fem dagar per vecka. Om du har barn under 18 år kan du få ersättning i 150 dagar till.
Grundbeloppet är 320 kronor per dag om du inte är medlem i en a-kassa eller om du har varit medlem en kortare tid. Grundbeloppet betalas ut för den som har fyllt 20 år eller mer. Du kan få grundbeloppet från en a-kassa eller från den kompletterande a-kassan, Alfa-kassan.
Om du har varit medlem i en a-kassa i minst ett år och arbetat sex månader av det året har du rätt att få en ersättning som räknas på din tidigare lön. Ersättningen är 80 procent av din tidigare lön de första 200 dagarna. Från och med dag 201 till och med dag 300 får du 70 procent av din tidigare lön.
Anställningsformer
Det finns två olika typer av anställningsformer:
Tillsvidareanställning betyder att du har fast anställning. Anställningen gäller tills vidare. Det betyder att den inte har något slutdatum.
Tidsbegränsad anställning kallas också visstidsanställning. Det är anställning under en begränsad tid. Det kan också vara när ett företag behöver extra personal under en viss tid.
Arbetssökande Foto: Colourbox
Exempel på tidsbegränsade anställningar:
Timanställning - Att vara timanställd betyder att arbetsgivaren betalar de anställda per timme.
Vikariat - Om du blir anställd som vikarie arbetar du istället för någon annan, till exempel någon som är föräldraledig. Ett vikariat får vara högst tre år. Om vikariatet är längre har du rätt till fast anställning.
Projektanställning - Att ha en projektanställning betyder att du arbetar med något speciellt under en viss tid. Arbetet måste göras under en viss tid och med personal som har vissa kunskaper.
Provanställning - En provanställning är ett sätt för arbetsgivaren att testa dig som anställd. Tanken är att provanställningen sedan ska bli en tillsvidareanställning. En provanställning får inte vara längre än sex månader men kan också avslutas tidigare.
Anställningsavtal
När du får ett arbete ska du skriva under ett anställningsavtal eller ett anställningskontrakt. I anställningsavtalet eller anställningskontraktet ska det stå:
namn och personnummer
arbetsplats
datum när anställningen börjar
arbetsuppgifter och titel
vilken slags anställning du har
uppsägningstid, alltså tiden från den dag då du får veta att du måste sluta eller säger upp dig, och fram till den dag då arbetet slutar
lön
hur mycket betald semester du har rätt till.
Arbetstid
Arbetstiden kan vara fast eller rörlig. Fast arbetstid betyder att du måste vara på arbetsplatsen en viss tid under dagen.
Rörlig arbetstid betyder att du väljer när du börjar och slutar under dagen. Flextid är en sorts rörlig arbetstid. När en person som är heltidsanställd arbetar mer än sin vanliga arbetstid kallas det övertid.
Arbetstidslagen
Den vanliga arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan på en och samma arbetsplats.
Semesterlagen
Det finns en lag på att alla som arbetar heltid har rätt till 25 dagars semester per år. Du kan få pengar istället för semester om du slutar ett jobb och inte kan ta ut din semester. Då får du tolv procent på den lön du har tjänat under året. Timanställda får tolv procent av sin bruttolön i semesterersättning.
Om du blir sjuk när du arbetar
Om du är anställd och blir sjuk ska du göra en sjukanmälan till din arbetsgivare den första dagen du är sjuk. Arbetsgivaren betalar din sjuklön de första 14 dagarna. Den första dagen du är sjuk är en karensdag. Det betyder att du inte får någon lön den dagen. Från och med den andra dagen du är sjuk får du 80 procent av din lön.
Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än sju dagar måste du ha intyg från en läkare. Det kallas medicinskt underlag.
Arbetsförmedlingen ordnar mässor där du som söker Foto: Björn Tesch
arbete får chans att träffa arbetsgivare och ställa frågor.
< Till föregående kapitel
Till nästa sida >
Tillbaka till menyn