Miljö, natur och ekologisk hållbarhet

Senast uppdaterad: 17/9-2018

Det här är material från boken Om Sverige.

Ekologisk hållbarhet eller hållbar utveckling betyder att samhället utvecklas i samklang med naturen. Att människor och företag beter sig på ett sätt som inte förstör miljön.

Sveriges riksdag har bestämt miljömål för ekologisk hållbarhet som hela Sverige ska arbeta efter. Miljön ska skyddas, vilket bland annat innebär att utsläpp inte ska skada människor och att den biologiska mångfalden ska bevaras. Användning av energi och naturresurser ska begränsas och effektiviseras för att minska hotet om ett förändrat klimat.

Kommunerna ansvarar för det lokala miljöarbetet. Det handlar till exempel om hur kommunen tar hand om avfall eller hur vi kan använda energi på ett bra sätt. Varje invånare i Sverige har ett ansvar att leva miljövänligt.

Avfallshantering och återvinning

Det blir mycket avfall i Sverige varje år.Hushållen slänger 4,2 miljoner ton sopor. Det blir 430 kilo sopor per person. Det kostar mycket att ta hand om alla sopor. Det är viktigt att hantera avfallet på ett miljövänligt sätt.

Mycket av det vi slänger kan återvinnas och användas igen. På det sättet sparar vi på naturens resurser. Det är lag på att alla som bor i Sverige ska sortera sitt avfall och det finns ett system för att ta till vara på och återvinna material och energi som finns i avfallet.

Nära de flesta hyreshus finns det stationer eller soprum där du ska sortera ditt avfall.

Det betyder att du slänger matrester, metall, glas, plast och papper i olika behållare.

Många hyresvärdar ger sina hyresgäster speciella påsar till matrester. Matresterna läggs i en kompost och blir till jord.

Det finns också andra platser där du kan lämna avfall:

  • Återvinningsstation

Här ska du lämna förpackningar, tidningar och batterier.

  • Miljöstation, som ofta finns på bensinstationer.

Här ska du lämna allt avfall som är farligt för miljön.

  • Återvinningscentral

Här ska du lämna grovavfall och större saker men också farligt avfall, till exempel kemikalier och elektroniska saker.

Sortering av matrester

Matrester du sorterar komposteras och blir till näringsrik jord. När du sorterar matrester minskas det avfall som behöver brännas.

Det här räknas till matrester och kan komposteras:

Rester av fisk och skaldjur, rester av kött, äggskal, grönsaker och frukt, bröd, te, kaffe och kaffefilter, hushållspapper, blommor samt växter och jord.

Bild på kompost

Foto: Förvaltningen Kretslopp och vatten, Göteborgs stad

Sortering av förpackningar, tidningar och batterier

I alla kommuner finns återvinningsstationer där du ska lämna till exempel förpackningar, tidningar och batterier. När du lämnar förpackningarna på återvinningsstationen ska de vara rena och torra.

På en återvinningsstation finns olika behållare för:

  • tidningar
  • förpackningar av papper
  • förpackningar av plast
  • förpackningar av metall
  • ofärgade förpackningar av glas
  • färgade förpackningar av glas
  • batterier
Bild på kvinna vid återvinningsstation

Foto: Förvaltningen Kretslopp och vatten, Göteborgs stad

Tidningar

När vi återvinner tidningar sparar vi mycket energi när nya tidningar ska göras eftersom man kan göra nytt tidningspapper av de gamla tidningarna.

Förpackningar av papper

Förpackningar av papper som till exempel tomma kartonger, kan återvinnas och användas för att göra nya förpackningar.

Förpackningar av plast

Både mjuk och hård plast kan återvinnas. I behållaren för plast ska du till exempel lägga förpackningar av plast och frigolit. Saker av plast som inte är förpackningar, till exempel diskborstar och leksaker, räknas som vanligt skräp och ska inte slängas här.

Förpackningar av metall

Metall går att återvinna flera gånger och det sparar mycket energi.

I behållaren för metall lämnar du förpackningar av stål, plåt och aluminium. I den här behållaren ska du inte lägga metallförpackning som innehåller färg eller lim – det är farligt avfall och ska lämnas på en miljöstation. Du ska inte heller slänga sprayburkar här – det är också farligt avfall.

Förpackningar av glas

Glaset kan också återvinnas flera gånger. Vi sparar både energi och råvaror om vi återvinner glas. Ungefär 40 procent av det återvunna glaset används till att göra nya saker av glas, till exempel flaskor. Du ska skilja på färgat och ofärgat glas när du sorterar.

Restavfall

Det skräp som inte går att sortera slänger du i den vanliga behållaren i soprummet. Det brukar brännas i stora förbränningsanläggningar. När man eldar upp restavfallet brukar man ta hand om värmen. Den kan till exempel användas för att värma upp hus. Det kallas fjärrvärme.

Elektriska produkter

El-avfall kallas alla elektriska saker som vi slänger. Allt el-avfall ska lämnas på en återvinningscentral. Hit räknas glödlampor, lysrör och allt med sladd eller batteri. Batterier ska tas ur och sorteras för sig.

Grovavfall

Grovavfall kan till exempel vara gamla möbler och trasiga cyklar. Om du bor i hyreshus kan du få hjälp av fastighetsägaren att ta hand om grovavfallet. Annars lämnar du det på en återvinningscentral.

Nästan alla har farligt avfall i hemmet. Det kan vara aceton, tändvätska, nagellack eller brandvarnare. Bilbatterier, spillolja, färg, klorin, lim och lysrör är andra exempel. Foto: Bo Kågerud

Farligt avfall

Farligt avfall är saker som kan vara giftiga, explosiva, brandfarliga eller frätande. Farligt avfall kan göra skada också i små mängder.

Det är därför mycket viktigt att tänka på att inte slänga farligt avfall med det vanliga avfallet.

Farligt avfall ska lämnas på en miljöstation, en återvinningscentral eller till särskilda bilar som hämtar farligt avfall.

Exempel på farligt avfall:

Bilbatterier, bränslen och oljor, färg och limrester, klorin, lysrör, glödlampor och lågenergilampor, lösningsmedel, lacknafta, thinner, terpentin, fotogen och aceton, tändvätska, batterier som man kan ladda samt vissa avfettnings- och rengöringsmedel.

Läkemedel som har blivit över och ska slängas, ska lämnas in på apotek. Foto: Christer Ehrling

Nedskräpning

Ett stort problem är allt skräp som slängs utomhus trots att det är förbjudet. Det skadar naturen och kostar många miljoner kronor varje år att städa undan.

Vatten och avlopp

I Sverige finns det mycket vatten. Det vatten som finns i våra kranar har mycket hög kvalitet. Det är ofta bättre än det vatten du köper på flaska. Det är bara kallvattnet från kranen som är rent. Det varma vattnet kan bli smutsigt av rören som leder vattnet. Därför ska du inte dricka varmvatten eller använda det direkt i matlagningen. Vatten från avloppen leds till ett reningsverk. Där renar man vattnet och släpper sedan ut det i havet. Allt går inte att rena och det är svårt att få bort giftiga ämnen. Därför måste vi alla vara försiktiga med vad vi häller ut i avloppet.

Bara kallt vatten från kranen räknas som dricksvatten. Foto: Hanna Sjöstedt

Vad får hamna i avloppet?

Det enda du får spola ner i toaletten är toalettpapper och sådant som kommer ur kroppen. Toalettpapper är ett särskilt papper som kan lösas upp i vatten. Annat papper, till exempel hushållspapper, våtservetter och pappersnäsdukar, kan orsaka stopp i avloppet. Det kan också skapa problem i reningsverket.

För att slippa gifter i avloppen kan du köpa miljövänliga produkter. Det finns till exempel tvättmedel och diskmedel som har symbolen Svanen eller Bra miljöval. Läkemedel eller mediciner ska du aldrig slänga i avloppet eller i soporna. Läkemedel eller mediciner som du inte behöver ska lämnas till ett apotek. På apoteken kan du hämta speciella påsar att slänga mediciner i.

Energi

All energi och el vi använder påverkar miljön. Det går åt stora mängder energi vid transporter, uppvärmning av byggnader och i industrin. Ofta kommer energin från olja, gas och kol och är inte bra för miljön. För att minska förändringarna i klimatet behöver vi använda mindre energi och välja energi från vatten, vind och sol som är bättre för miljön.

För att bidra till att minska utsläppen kan du åka kollektivt. Det betyder att du tar spårvagn, tunnelbana, tåg eller buss istället för bil. Du kan också välja att åka tåg istället för flyg. Det är också bra att tänka på vad du köper i affären. Du kan handla saker som är tillverkade nära där du bor. Du kan också välja att äta mindre kött eftersom köttproduktion är mycket energikrävande. Du kan också spara energi i din bostad.

Miljömärkningarna Bra Miljöval och Svanen.

Spara energi i din bostad

Du sparar energi i din bostad genom att till exempel inte ställa möbler framför elementen. Då kan värmen lättare nå ut i rummet. Elektriska apparater är ofta på hela tiden, i standby-läge. Du sparar mycket energi om du alltid stänger av elektriska apparater. Du sparar också mycket energi om du lägger ett lock på kastrullen när du kokar något på spisen eller använder en vattenkokare.

Använd också lågenergilampor eller släck lamporna när du går hemifrån.

Vindkraftverk. Foto: Colourbox

Varifrån kommer din el?

El, elektrisk energi, i Sverige kommer mest från vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraft är el som skapas i vattenkraftverk i många av Sveriges älvar. I Sverige finns det tre aktiva kärnkraftverk med sammanlagt tio reaktorer. Kärnkraftverken ger el som täcker mer än hälften av det svenska elbehovet. En mindre del av den svenska elen kommer från biobränsle, olja och gas. Biobränsle är till exempel ved eller trä. Tio procent av elenergin kommer från vindkraften. Vattenkraft och vindenergi är bäst för miljön eftersom det är energi från källor som inte tar slut.

Sveriges regering har en målsättning om ett hållbart energisystem och 100 procent förnybar energi.

Val av elhandelsföretag

Du kan tjäna mycket pengar på att byta elhandelsföretag. Om du bor i lägenhet kan du spara mellan 400 och 1 000 kronor varje år. Om du bor i hus kan du spara flera tusen kronor. Du kan inte byta elnätsföretag.

Elpriskollen – jämför elpriser och villkor

På webbsidan Elpriskollen hittar du elpriser och villkor från alla elhandelsföretag i Sverige.

Det är enkelt att byta elhandelsföretag. I de flesta fall räcker det med ett telefonsamtal. Men du måste titta på vilket avtal du har eftersom det kan vara dyrt att byta mitt i en period.

Olika typer av elavtal

Fast elpris:

Priset på elen är bundet under en viss tid. Det kan vara bra med ett sådant avtal eftersom du är skyddad om priset på el går upp. Men samtidigt får du inte billigare el när priset går ner.

Rörligt elpris:

Priset på elen ändrar sig efter marknaden. Du får billigare el när priset på el går ner. Priset på el kan gå både upp och ner under avtalet.

Tillsvidarepris:

Ett pris du får automatiskt om du inte själv väljer något. Priset är rörligt och ändras ungefär tre gånger per år. Tillsvidarepris är ofta dyrare än fast och rörligt pris.

Miljömärkt el (grön el):

Miljömärkt el betyder att den el du betalar för tillverkas från miljövänliga källor, till exempel vind- och vattenkraft.