Det svenska valsystemet

Senast uppdaterad: 14/3-2018

Det här är material från boken Om Sverige.

Grunden till ett demokratiskt samhälle är att vi kan välja vilka personer som ska representera oss i allmänna val. Valen är mycket viktiga eftersom det framförallt är genom valen som invånarna kan påverka den politik som förs.​

Val och valdeltagande

Att många röstar i valen tyder på att många människor litar på politikerna och det demokratiska systemet. Om riksdag, region/landsting- och kommunfullmäktige ska anses representera folket i sin helhet måste tillräckligt många av dem som har rätt att rösta delta i de allmänna valen. I Sverige röstade nästan 86 procent av befolkningen i valet till riksdagen 2014. I valen till landsting/regioner och kommun var det något lägre valdeltagande. När du röstar ökar chansen att någon som tycker som du är med och bestämmer i samhället.

Det finns stora skillnader i valdeltagandet mellan olika grupper av människor. Personer med låg inkomst och utbildning röstar mer sällan än de som har hög inkomst och hög utbildning. Det är färre unga personer som röstar än äldre. Valdeltagandet är också lägre bland utrikes födda. Intresset för att rösta ökar ofta ju längre tid en person har varit bosatt i Sverige.

Allmänna val

Det finns fyra typer av allmänna val:

  • Till riksdagen
  • Till landstings-/regionfullmäktige
  • Till kommunfullmäktige
  • Till Europaparlamentet

Väljarna röstar på ett parti och kan samtidigt rösta på en av de personer (kandidater) som finns med på valsedeln (personröstning). Man kan självklart rösta på olika partier i de olika valen.

Valsystemet i Sverige är proportionellt. Det innebär att partierna får representanter i den valda församlingen i proportion till hur många röster.

Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år i september. Dessa val hålls alla på samma dag. Till Europaparlamentet hålls val vart femte år, vanligen i juni.

Folkomröstning

En folkomröstning ger politikerna på nationell, regional eller lokal nivå en möjlighet att ta reda på vad invånarna tycker i en politisk fråga. I Sverige finns två slags folkomröstningar som gäller hela landet: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga. En rådgivande folkomröstning är inte bindande. Politikerna kan alltså fatta beslut som går emot resultatet i omröstningen. En folkomröstning i en grundlagsfråga hålls i samband med ett riksdagsval och är alltid bindande. Denna typ av folkomröstning har dock aldrig hållits i Sverige.

Sverige genomförde den senaste nationella folkomröstningen 2003. Då handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronan till euro. Svenska folket röstade nej. På lokal nivå hålls det i princip folkomröstningar i någon eller några kommuner varje år. En rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det (det kallas folkinitiativ). Folkomröstningen genomförs inte om två tredjedelar av ledamöterna i kommun/-landstings-/regionfullmäktige motsätter sig förslaget.

Rösträtt

Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år.

Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land.

Du har rätt att rösta i kommun- och landstingsval om du är 18 år och har varit folkbokförd i Sverige i minst 3 år. Du behöver inte vara svensk medborgare för att rösta i kommun- och landstings-/regionval.

Före valet skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som får rösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Du måste ha med dig legitimation för att få rösta.

Om du har rätt att rösta kan du också bli vald till ett politiskt uppdrag. Det betyder att du kan väljas in som ledamot i riksdagen, landstings-/regionfullmäktige eller kommunfullmäktige.

När du röstar väljer du vilket parti du vill stödja. Du kan också sätta ett kryss vid namnet på den person som du vill stödja. Det kallas att personrösta.

I Sverige råder valhemlighet. Det innebär att du inte behöver berätta vilket parti du har röstat på. De som arbetar med val och tar emot din röst kan inte ta reda på vilket parti du röstat på.

Foto: Marcus Lundstedt, Johnér

Spärrar för små partier

För att ett parti ska komma in i riksdagen måste partiet få minst fyra procent av väljarnas röster i hela landet eller tolv procent av rösterna i en valkrets. För att ett parti ska komma in i landstinget eller regionen måste partiet få minst tre procent av rösterna. För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, alltså fyra procent. Spärrar för små partier införs från och med valet 2018 vid val till kommunfullmäktige. Spärren är två eller tre procent beroende på antal valkretsar i kommunen.

Det finns många partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men som har ledamöter i kommuner och landsting/regioner.