Skolan i Sverige

​Det finns olika lagar som talar om hur skolan ska vara för att alla barn och ungdomar ska kunna utveckla sig på bästa sätt. Skolan ska till exempel ta hänsyn till elevernas olika behov. Det finns också läroplaner som talar om vad man ska ha lärt sig i olika ämnen och årskurser.

​Här kan du läsa om skolan i Sverige. Du kan även se en film om den svenska skolan som Skolverket har tagit fram.​

I Sverige har vi skolplikt i grundskolan. Skolplikten är både en rättighet och en skyldighet. Det betyder att du har rätt till utbildning i grundskolan, men också att du ska delta i det som skolan ordnar. Som ensamkommande barn har du rätt till utbildning oavsett om du ska stanna eller återvända till ditt hemland. När du är asylsökande har du rätt till utbildning på samma sätt som andra barn i Sverige men skolplikten gäller inte dig som är asylsökande.

I grundskolan är det är vanligt att man börjar i en förberedelseklass, som är avskild från ordinarie klass, när man är nyanländ. Man hör samtidigt till en ordinarie klass. Du räknas som nyanländ elev om du har varit bosatt utomlands och påbörjar din utbildning i Sverige efter den hösttermin då du fyller sju år. Efter fyra års skolgång i Sverige räknas du inte längre som nyanländ elev.

Skolans ansvar

Skolan har ansvar för att på bästa sätt ge dig som nyanländ elev möjlighet att integreras och skapa dig en framtid i Sverige. Skolan ska också erbjuda dig en utbildning som passar dig utifrån dina behov och förutsättningar.

Om man inte tycker att det fungerar som det ska i skolan

Om du tycker att något gått fel till i skolan kan du börja med att prata med rektor. Din vårdnadshavare, gode man eller särskilt förordnade vårdnadshavare ska hjälpa och stötta dig och kan också vara med när du pratar med skolan. Ni kan också ta kontakt med skolans huvudman. Huvudman är antingen kommunen eller, när det gäller fristående skolor, styrelsen för skolan. Om du inte är nöjd med svaret eller hur man tar hand om det du tagit upp kan ni vända er till Skolinspektionen. Skolinspektionen är den myndighet som sysslar med tillsyn över skola och förskola.

Grundskolan

Grundskolan är på nio år och i grundskolan gäller skolplikt. Det är vanligast att barn börjar i grundskolan på hösten det år de fyller sju. Du har rätt att gå klart din utbildning i grundskolan även om skolplikten upphört tidigare. Skolplikten gäller inte dig som är asylsökande, men du har ändå rätt till utbildning.

Prövning

Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att göra en prövning för betyg. Prövning kan göras för hela grundskolan eller för enskilda ämnen.

Gymnasieskolan

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Gymnasieskolan är frivillig. De nationella programmen är treåriga.

Det finns lite olika typer av program.

  • Nationella program som är högskoleförberedande eller yrkesprogram.
  • Introduktionsprogram för de som inte har behörighet till ett nationellt program.
  • Andra utbildningar som inte räknas till nationella eller introduktionsprogram, till exempel nationellt godkända idrottsutbildningar.

Gymnasieutbildning ska påbörjas innan slutet av det första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år. Det gäller även dig som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Om du är asylsökande måste du påbörja din gymnasieutbildning innan du fyllt 18 år.

Vad krävs för att söka in till gymnasieskolans olika nationella program?

  1. För att söka in till ett nationellt program måste du ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.
  2. Du måste dessutom ha godkänt i fem andra ämnen för att söka in till ett yrkesprogram
  3. Du måste dessutom ha godkänt i nio andra ämnen för att söka in till ett högskoleförberedande program. För högskoleförberedandeprogram är det krav på vilka några av ämnena ska vara. Till exempel måste du ha godkänt i biologi, kemi och fysik för att få söka till det naturvetenskapliga programmet.

Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen ska ge elever som inte har godkända betyg möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete.

För nyanlända ungdomar innebär det ofta språkintroduktion. Språkintroduktionen är till för dig som nyss anlänt till Sverige. Den fokuserar på svenska språket för att du snabbt ska kunna gå vidare till annat program i gymnasieskolan. På språkintroduktionen kan du också få undervisning i andra grundskole- och gymnasieämnen som du behöver för din fortsatta utbildning.

Studiebidrag från CSN

På gymnasiet kan du få studiebidrag från CSN. Studiebidraget är på 1 050 kronor per månad och betalas ut under 10 månader, från september till juni. Som längst kan du få studiebidrag till och med vårterminen det år du fyller 20 år. Om du skolkar från skolan, har du inte längre rätt till studiebidraget. Då kan du behöva betala tillbaka pengar som du fått. Annars är studiebidraget pengar som du inte behöver betala tillbaka.

Har din familj låga inkomster kan du även ha rätt till ett bidrag som heter extra tillägg.

Så länge du är under 18 år är det din vårdnadshavare som får pengarna. När du fyller 18 år får du själv bidragen.

För att ha rätt till studiebidrag måste du uppfylla vissa villkor. Du kan läsa mer om det på CSN:s hemsida.

Mål för de olika årskurserna och skolämnena

För skolan finns olika mål uppsatta. Det finns mål för grundskolan som helhet och det finns mål för att bestämma om en elev har blivit godkänd i ett ämne. Det finns beskrivningar för vad du ska lära sig i olika ämnen och vad du ska kunna när du gått ur skolan.

Vad man ska kunna för att ha uppnått en viss nivå och för att kunna gå vidare finns beskrivet i så kallade läroplaner för grundskola och gymnasieskola.

Utvecklingssamtalet

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven (du) och din gode man eller vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtalet pratar man om hur man bäst kan hjälpa dig att utvecklas. Man pratar både om kunskapsutveckling och om social utveckling.

Modersmålsundervisning

De som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att få modersmålsundervisning i det språket. Det kan du få om språket är det språk som talas hemma och om du har grundläggande kunskaper i språket. För de nationella minoritetsspråken finns det undantag från dessa krav.

Modersmålsundervisning har du rätt att få både i grundskolan och i gymnasiet.

Om det inte finns någon modersmålslärare, eller om det är färre än fem elever som önskar undervisning i språket, behöver kommunen inte ge utbildning i modersmål.

Studiehandledning

Om du inte klarar att följa undervisningen på svenska har du rätt att få stöd i form av studiehandledning på ditt modersmål, om du behöver det.

Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Det finns andra alternativ

Om du inte kunnat skaffa dig behörighet till högskola eller universitet genom gymnasieutbildningen finns andra vägar att gå.

Ditt ansvar

I Sverige har vi skolplikt. Det innebär att du måste delta i undervisningen och de aktiviteter som skolan ordnar. Skolplikten gäller grundskolan och det betyder också att du har rätt till utbildning i grundskolan. Vanligen gäller skolplikten från höstterminen det år du fyller sju till vårterminens slut det nionde året efter skolstart, ungefär när du är sexton år. Skolplikten upphör senast när du fyllt 18 år. Så länge du är asylsökande har du inte skolplikt. Du har däremot rätt till utbildning. Väljer du att gå i skolan så förväntas du delta om du inte har giltiga skäl att inte vara med, tex. om du är sjuk.

Om du inte klarat av kunskapskraven när skolplikten tar slut har du rätt att göra klart utbildningen under ytterligare två år. Det innebär inte att skolplikten förlängs. Du kan också välja att ta steget till gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är du som väljer om du ska gå kvar i grundskolan eller påbörja en introduktionsutbildning inom gymnasieskolan. Skolplikten gäller inte gymnasieskolan, men du som går ett gymnasieprogram förväntas delta i undervisningen.

​Läroplaner

I läroplanen för grundskolan kan du läsa mer om vad du ska kunna i olika ämnen och vad som krävs för olika betyg.

Läroplan för grundskolan

I läroplanen för gymnasieutbildning kan du läsa mer om vad du ska kunna i olika ämnen och på olika program och vad som krävs för olika betyg.

Läroplan för gymnasieskolan

​Folkhögskolespåret

Folkhögskolespåret är en möjlighet för dig som är ensamkommande ungdom mellan 17 – 21 år att få studera på folkhögskola. Här läser du gymnasiekurser. Här kan du börja även om du saknar några grundskoleämnen.

Du läser i små grupper och får mycket hjälp. Du lär dig svenska snabbt!

Du kan oftast bo på folkhögskolan och får då ett eget rum. Du får frukost, lunch och ibland middag.

Studierna är gratis och ger CSN. Folkhögskolan ger behörighet till högskola, universitet och yrkeshögskola.

Prata med din kontaktperson på HVB, din lärare på gymnasiet, eller din socialsekreterare om Folkhögskolespåret.

www.folkhogskolesparet.se

​Andra studier än högskola

På studera.nu eller i Skolverkets broschyr kan du läsa om andra vägar att nå dina mål om du inte har behörighet från grundskola eller gymnasieskola.

Andra studier på studera.nu

Skolverkets broschyr om vuxenutbildning för nyanlända

​Hur ska jag kunna välja?

På utbildningsinfo finns bra hjälpmedel för att bestämma utbildningsväg.

Vilket program som leder fram till ditt yrkesval kan du få reda på genom att använda behörighetsvisaren.

Behörighetsvisaren

Med Välj & planera får du en tydligare bild var du står och vad du behöver göra för att nå dina mål.

Välj och planera

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies