Arbetsmarknaden i Sverige

Arbetsmarknaden kan delas in i privat och offentlig sektor.

I den privata sektorn finns vinstdrivande företag med privata ägare. Dessa företag kan se olika ut och kan vara till exempel små butiker eller annan handel, tillverkningsindustrier, byggverksamhet, juridik och ekonomi, transport och restauranger. Cirka 70% av alla anställda arbetar i den privata sektorn.

Den offentliga sektorn ägs av stat, kommuner och landsting. I den offentliga sektorn jobbar många människor inom till exempel sjukvård, utbildning, polis, social omsorg, förskola, miljöskydd, avfallshantering, vatten och avlopp och räddningstjänst.

Frisörer är ofta egenföretagare.
Foto: Colourbox 

Bristyrken – här finns jobben

De yrken där man tror att det kommer att saknas personal i framtiden kallas för bristyrken.

För att kunna arbeta med dessa yrken behöver du oftast en yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå eller en högre utbildning. Högre utbildning är studier efter gymnasiet ofta på universitet eller högskola.

Utbildning är viktigt för att få ett jobb i Sverige och en lång utbildning ger oftast fler möjligheter till arbete. Många arbetsgivare har som krav att den som söker ett jobb ska ha minst gymnasiekompetens. Det betyder att du tagit examen från gymnasiet. Att ha examen från gymnasiet är också nödvändigt för att kunna söka in till en högre utbildning.

Här nedanför kan du läsa inom vilka yrken som arbetsförmedlingen säger att det kommer att vara brist på under den närmaste tiden.
(Källa: Arbetsförmedlingen)

Yrken på högskolenivå där det råder störst brist på sökande (där det är lättare att få jobb) under 2017

  • Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi
  • Läkare
  • Mjukvaru- och systemutvecklare
  • Socialsekreterare
  • Biståndsbedömare
  • Sjuksköterskor, inom psykiatrisk vård, akutsjukvård, geriatrik, barn och röntgen samt operationssjuksköterskor och distriktsjuksköterskor
  • Specialpedagoger
  • Civilingenjörer, bygg och anläggning, elektronik och teleteknik
  • Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
  • IT-arkitekter
  • VVS-ingenjörer
  • Förskollärare
  • Lärare (grundskolans senare år)

Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på sökande (där det är lättare att få jobb) under 2017

  • Kockar
  • Murare
  • Undersköterskor
  • Byggnadsplåtslagare
  • Tunnplåtslagare
  • Bil- och lastbilsmekaniker
  • Lastbilsförare
  • Isoleringsmontörer
  • Golvläggare
  • Installationstekniker
  • VVS-montörer
  • Takmontörer
  • Betongarbetare
  • Träarbetare/snickare
  • Målare
  • Verktygsmakare
  • Anläggningsarbetare
  • Plattsättare
  • Styr- och reglertekniker
  • Medicinska sekreterare

Var finns jobben i framtiden?

Arbetsförmedlingen ser i sina prognoser att det även kommer att vara brist på arbetskraft inom vissa yrken i framtiden, om fem till tio år. Denna brist på personal kompenseras till viss del av att personer flyttar till Sverige. Här följer en lista på yrken och grupper där det kommer att behövas personal om fem till tio år.

Yrken och grupper med stor brist på arbetskraft på fem och tio års sikt

  • IT-yrken
  • Förskollärare och fritidspedagoger
  • Grundskollärare
  • Gymnasielärare
  • Läkare
  • Sjuksköterskor
  • Specialpedagoger
  • Tandläkare
  • Tandsköterskor
  • Undersköterskor
  • Ingenjörsyrken
  • Bil- och lastbilsmekaniker
  • Maskinreparatörer
  • Bussförare
  • Lokförare
  • CNC-operatörer
  • Kockar
  • Flertal byggyrken

Källa: Arbetsförmedlingen

Jämställdhet på arbetsmarknaden

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla viktiga områden i livet. Regeringen har satt upp mål för hur jämställdheten i Sverige ska öka (läs mer om detta i kapitel 4). När ett samhälle tar tillvara på både mäns och kvinnors kompetens och kreativitet bidrar det bland annat till ökad rättvisa och ekonomisk tillväxt.

Sverige är på många sätt ett jämställt land. Cirka 80 procent av alla kvinnor i Sverige mellan 20 och 64 år arbetar utanför hemmet, vilket är en hög andel i jämförelse med många andra länder. Men det finns brister i jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnor som arbetar inom samma yrken som män har oftast lägre lön trots att de gör samma jobb som män. Det finns färre kvinnor än män i företagens ledningar. Forskning visar också att det är skillnad på mäns och kvinnors möjligheter att kunna kombinera arbete och familjeliv. Kvinnor gör det mesta av hushållsarbetet även om de jobbar lika mycket som män. Fler kvinnor än män är föräldralediga under längre perioder.

Regeringen jobbar för en ökad jämställdhet inom flera områden. Till exempel är målet att kvinnor och män inte ska välja yrken utifrån sitt kön utan utifrån lämplighet, kompetens och intresse. Det finns en uppdelning av arbetsmarknaden i Sverige där det till exempel arbetar fler kvinnor inom vård- och omsorg och fler män inom teknik- och byggbranschen. Det är också fler män än kvinnor som startar eget företag och är chefer på en arbetsplats.

Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån) 

Bilden visar könsfördelningen inom de trettio vanligaste yrkena i Sverige. Endast tre av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, dvs. 40–60 procent av vardera könet.

Sociala koder på arbetsmarknaden

Det finns vissa sociala koder som kan anses typiska för den svenska arbetsmarknaden.

Det är mycket vanligt att organisationen på en arbetsplats är "platt" och inte hierarkisk. Det betyder att chefen och medarbetarna bestämmer mycket gemensamt. Detta sätt att ta beslut på kan ta mer tid men det ger ofta en ökad känsla av delaktighet och större ansvarstagande. Den som är anställd förväntas ofta ta ansvar i arbetet.

Stämningen på många arbetsplatser är ofta informell. Det kan handla om hur man tilltalar varandra och om hur man klär sig. Det är vanligt att man har "vardagskläder" på jobbet.

Tid är en viktig fråga på många svenska arbetsplatser. Det är viktigt att komma i tid.

En viktig stund på arbetsdagen på många arbetsplatser är fikastunden när alla träffas, pratar och dricker kaffe eller te.

Arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsmarknaden är uppdelad i två sidor: arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstagare kallas också för anställda. Det finns föreningar/organisationer för både arbetstagare och för arbetsgivare. Det är föreningar eller organisationer där arbetsgivare eller arbetstagare samarbetar och jobbar för sina intressen på arbetsmarknaden. Alla som är medlemmar i föreningen eller organisationen får vara med och påverka.

Arbetsgivarorganisationer representerar arbetsgivarnas intressen.

De största arbetsgivarorganisationerna är:

  • Svenskt näringsliv för privata företag
  • Arbetsgivarverket och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för offentliga arbetsplatser

Fackliga organisationer representerar arbetstagarnas, de anställdas, intressen.

De största fackliga organisationerna är:

  • LO (Landsorganisationen i Sverige)
  • TCO (Tjänstemännens centralorganisation)
  • SACO (Sveriges akademikers centralorganisation)

De fackliga nationella organisationerna består av flera mindre fackföreningar som representerar olika yrken och branscher.

I Sverige har det funnits fackföreningar sedan 1880-talet och många anställda väljer att vara medlemmar. Det är frivilligt att vara med i en fackförening. De som är med i en fackförening betalar en medlemsavgift. Det är vanligt att vara medlem både i en fackförening och i en arbetslöshetskassa, A-kassa. En A-kassa är en ekonomisk förening som ger pengar till sina medlemmar om de blir arbetslösa. Det finns många olika A-kassor och ofta är A-kassan kopplad till den fackförening du är med i.

Fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer träffas regelbundet och förhandlar om vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden. Dessa förhandlingar handlar bland annat om löner och andra rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. Rätten att förhandla bestäms i lagen om medbestämmanderätt, MBL.

Det finns olika lagar och överenskommelser som reglerar den svenska arbetsmarknaden.
Foto: Colourbox

Arbetsrätt

Det finns många lagar och avtal som gäller arbete i Sverige. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt.

Lagen om medbestämmande, MBL

Lagen om medbestämmande, MBL, är en viktig lag inom arbetsrätten. I lagen finns regler om rätten att organisera fackföreningar på arbetsplatserna. Lagen säger också att arbetsgivaren måste informera arbetstagarna om viktiga saker som gäller arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste också förhandla med fackföreningen innan den beslutar om förändringar på arbetsplatsen.

Lagen om anställningsskydd, LAS

Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar.

Lagen gäller främst anställda med fast anställning. I lagen står det att en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund. Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller att en anställd inte sköter sig på arbetet.

I lagen om anställningsskydd finns det regler om vilka anställda som ska sägas upp först när det är brist på arbete. Det kallas turordningsreglerna. Huvudregeln är att den som varit anställd kortast tid blir uppsagd före den som varit anställd längre.

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön.

Kollektivavtal innehåller ofta regler om:

  • anställningsformer
  • övertid
  • löner och ersättningar
  • arbetstider
  • ledigheter
  • uppsägning
  • pensions- och olycksfallsförsäkringar

I ett kollektivavtal bestäms hur låg den lägsta lönen ska vara för de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal. Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.

Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal finns det möjlighet för dig att förhandla eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna. De flesta större organisationer och företag har kollektivavtal med en fackförening men det finns också arbetsgivare som inte har något kollektivavtal.

Konflikter på arbetsplatsen

En konflikt eller ett bråk på en arbetsplats ska lösas så snabbt som möjligt. Det är arbetsgivarens, chefens, ansvar att se till att konflikter blir lösta. Om du hamnar i en konflikt ska du prata med din chef (arbetsgivare). Om du har en konflikt med din chef och är medlem i en fackförening kan du få stöd av din fackförening. När arbetsgivaren och arbetstagaren hamnar i en konflikt och inte kommer överens om en fråga på arbetsplatsen kan de kontakta Arbetsdomstolen, AD. Domstolen kan då undersöka konflikten och ge ett svar på vem som har rätt.

 

< Föregående kapitel

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies