Att bli äldre

Människor lever länge i Sverige. Medellivslängden är 82 år för hela befolkningen. För kvinnor är den cirka 84 år och för män 80 år.​

Den stigande medellivslängden innebär att andelen äldre ökar. Medellivslängden ökar med ungefär ett år per decennium. Ingenting tyder för närvarande på att ökningen av medellivslängden i Sverige håller på att stanna av. Av Sveriges 10 miljoner invånare är idag 18 procent över pensionsåldern på 65 år. År 2030 beräknas mer än 30% av Sveriges befolkning att vara äldre än 65 år.

Hur gammal du blir beror på flera saker. Det biologiska arv du har med dig från dina föräldrar och släktingar påverkar hur länge du lever. Hur du lever och i vilken miljö påverkar också. Att bli äldre innebär många förändringar både kroppsligt, psykiskt och socialt. Man kan inte göra någonting åt sitt arv, men man kan själv, genom sitt sätt att leva, påverka hur man åldras.

 

Folkhälsomyndigheten lyfter fram fyra områden som har betydelse för ett hälsosamt åldrande:

  • Fysisk aktivitet
  • Goda matvanor
  • Social gemenskap
  • Meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd

Redan som ung påverkar man den hälsa man har när man blir äldre. Rökning, dåliga matvanor, stress, att inte röra på sig, droger och alkohol är dåligt för oss alla. Att äta bra och motionera genom hela livet kan bidra till att man är hälsosam och frisk när man är äldre. Det kan bidra till att man lever längre.

Fysiska förändringar

De fysiska, kroppsliga, åldersförändringarna är små fram till 40-årsåldern, sedan ökar de. Arvsmassan (DNA) i cellerna styr det biologiska åldrandet som sker på olika nivåer i kroppen. Åldrandets process, när och hur man åldras, skiljer sig mycket mellan olika personer. En del får grått hår och åldersrynkor tidigt i livet, andra sent.

Fysiska förändringar vid åldrande innebär att vi sammantaget blir kortare, lättare och samtidigt torrare. Den minskade ämnesomsättningen gör att vi har en högre risk för uttorkning. Det är viktigt att dricka vatten.

Minskad ämnesomsättning och att äldre ofta rör på sig mindre gör att de inte behöver äta så mycket. Det är därför extra viktigt att maten är av god kvalitet och att den innehåller en bra balans av näringsämnen, vitaminer och mineraler.

Äldre personer behöver betydligt mer ljus än yngre för att kunna se bra, det är därför viktigt att ha bra belysning i hemmet. Med åldern blir det också svårare att uppfatta höga toner och att urskilja tal i bullrig miljö.

Gamla personer har svårare att hålla balansen och ramlar lättare än yngre. Det finns många åtgärder i hemmet som kan minska risken för olycksfall. Till exempel kan man ta bort mattor eller trösklar som är lätta att snubbla på.

Foto: Colourbox

Äldre personer är av flera anledningar mer känsliga för läkemedel jämfört med yngre. Äldre har mindre vätska i kroppen och mer fett. Det betyder att vissa läkemedel som är fettlösliga stannar kvar i kroppen längre än vad som var meningen.

Psykiska förändringar

Hjärnan förändras också med åldern. Antalet hjärnceller minskar och hjärnan blir mindre, men funktionerna är i stort oförändrade. Många minnesfunktioner är länge opåverkade och ordförråd och allmänbildning är ofta påfallande goda långt upp i hög ålder.

Risken för demenssjukdom ökar med åldern. Men att minnet försämras behöver inte bero på en demenssjukdom. Exempel på frisk glömska kan vara att inte minnas var man lagt sina glasögon eller nycklar. Att inte minnas att man har några glasögon eller nycklar överhuvudtaget eller att gå vilse i tidigare känd miljö, är tecken på sjuk glömska.

Det är bra att fortsätta vara aktiv både i kropp och i intellekt. Hjärnan vill lära under hela livet, via ord, bild, sång, musik, lek och humor, djur, natur och sociala kontakter. Hjärnan blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker, men det tar längre tid att lära sig när man är äldre.

Hjärnan blir också mer känslig för många typer av läkemedel, framför allt psykofarmaka, så som lugnande medel och sömnmedel, men också morfinbesläktade preparat som förekommer i många smärtstillande medel.

Sociala förändringar

Vid pensionsåldern börjar en tid där man kanske för första gången i livet fullt ut kan bestämma över sin egen tid. Allt fler äldre är kvar i arbetslivet även efter pensionsåldern vid 65 år och många arbetar också ideellt, utan lön.

Livskvaliteten och ett gott liv på äldre dagar är starkt beroende av hur man upplever och hanterar sin livssituation så att den blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Forskning menar att det är viktigt för livskvaliteten med social gemenskap - att kunna vara aktiv, känna sig behövd och ha goda relationer till sina medmänniskor.

 

< Föregående kapitel

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies