Vad är demokrati?

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär "folkstyre". Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år, men det finns ingen definition av begreppet som alla i världen skulle hålla med om. Bland annat beror det på att demokrati är något som ständigt utvecklas och förändras. Däremot finns det saker som många är överens om hör ihop med demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, att alla är lika inför lagen och att det hålls fria val.

I ett demokratiskt samhälle med allmänna och fria val kan personer med rösträtt rösta på det parti och de politiker de vill ska representera dem vid politiskt beslutsfattande på nationell, regional och lokal nivå. De politiker eller partier som får flest röster, alltså en majoritet av rösterna, är de som får bestämma mest.

De valda politikerna representerar väljarna och därför kallas systemet för representativ demokrati. Representativa demokratier är i dag en vanlig styrelseform i världen, och det är det system vi har i Sverige.

Även om det är majoriteten som bestämmer i en demokrati har minoriteten rättigheter som majoriteten inte enkelt kan sätta sig över. En grundprincip i ett demokratiskt samhälle är att makten utövas med respekt för de mänskliga rättigheterna. Det betyder att de som bestämmer inte får förtrycka personer eller grupper som har andra åsikter än vad de själva har. Alla i samhället har rätt att säga vad de tycker.

De allmänna valen är invånarnas viktigaste instrument för att påverka hur landet ska styras. För att demokratin i ett land ska fungera krävs att landets invånare engagerar sig och deltar i demokratin. Demokratin blir stark när så många som möjligt röstar i de allmänna valen, men också av sådant som att människor går med i ideella föreningar eller deltar i politiska diskussioner med vänner och kollegor. Eller att de på olika sätt tar kontakt med politiker och talar om vad de tycker och tänker. Om många invånare i landet röstar är det lättare att vara säker på att den politik som förs är den som de flesta vill ha.

Men för att ett samhälle ska vara demokratiskt räcker det inte med att invånarna deltar i de allmänna valen. Det som händer mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera.

Demokrati förutsätter också ett respektfullt samtal. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för en fungerande demokrati att invånarna känner sig som en del av samhället. De ska kunna påverka i de allmänna valen men också känna att de har möjlighet att vara med och påverka i sin vardag – i skolan, på arbetet, i bostadsområdet och i familjen.

Att diskutera med andra om vad som är demokratiskt eller inte är i sig viktigt i ett demokratiskt samhälle. Om den diskussionen avstannar kan det tyda på att många tycker att demokratin inte är viktig längre, vilket kan vara tecken på att demokratin håller på att försvagas.

Frågan om demokrati är bra eller dålig har diskuterats ända sedan idén uppstod. Det finns de som menar att ett demokratiskt system inte alltid är lika snabbt och effektivt som en diktatur där den som bestämmer snabbt kan driva igenom olika beslut. I en demokrati ska alla få göra sin röst hörd, man måste kompromissa och rösta för att komma till beslut. Därför är det i vissa extrema situationer bestämt, även i demokratiska stater, att demokratin kan få stå tillbaka för effektivitet och snabbhet. Det kan i krissituationer helt enkelt vara nödvändigt för de som styr att fatta ett snabbt beslut för att situationen inte ska förvärras.

Det finns många hemska exempel på icke demokratiska styrelseskick som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan människor sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att de tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individernas frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt med och bedriver handel med varandra.

 

< Föregående kapitel

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies