Demokratins framväxt i Sverige

Olika händelser i Sverige har påverkat demokratins framväxt och hur samhället ser ut idag. Några händelser under 1800-talet och början av 1900-talet har varit särskilt viktiga. De lade grunden till ett modernt och demokratiskt Sverige.​

Regeringsformen 1809

Sverige har haft skrivna lagar sedan 1300-talet. Grundlagen som är utgångspunkten för Sveriges demokrati heter Regeringsformen. Regeringsformen från 1809 hade stor betydelse för demokratins utveckling. Den bestämde att kungen inte längre ensam fick ha makten utan den delades istället i fyra delar:

  • Den styrande (verkställande) makten låg hos kungen.
  • Makten över de inbetalade skatterna låg hos riksdagen.
  • Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag.
  • Makten att döma låg hos domstolarna.

Trots att makten enligt den nya lagen var delad fanns det ännu inte någon utvecklad demokrati i Sverige. Däremot öppnade de nya lagarna upp för en fortsatt demokratisk utveckling.

Tryckfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet

Regeringsformen från 1809 förstärkte också en rad grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Bland annat fick Sverige redan 1766 en lag om tryck- och yttrandefrihet, som sa att alla har rätt att föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal och skrift. Regeringsformen från 1809 bestämde också att alla medborgare hade rätt att själva välja vilken religion de ville tillhöra.

Allmän folkskola

År 1842 infördes allmän folkskola i Sverige. Det betydde att alla barn måste gå i skolan. Många fler människor lärde sig läsa och skriva. Det var en viktig förutsättning för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Folkrörelser och föreningsfrihet

Folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelsen, frikyrkor, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen och politiska partier växte fram i Sverige under slutet av 1800-talet. Detta var viktigt för demokratin. Genom att organisera sig i grupper kunde människor lättare föra fram vad de ville förändra i samhället. Folkrörelserna lärde människor att organisera sig, hur möten går till och vad som krävs för att genomdriva en förändring. Olika organisationer arbetade för olika frågor. Arbetarrörelsen framförde till exempel krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst.

År 1909 fick majoriteten av män i Sverige rösträtt. 1919 beslutades att kvinnor hade rätt att rösta i bland annat kommunala val. Från år 1921 fick alla myndiga personer, kvinnor och män, rätt att rösta i alla allmänna val i Sverige.

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies