Demokratins utveckling

​Ordet demokrati kommer från grekiskans demos som betyder folket och kratein som betyder styrelse. 500 år före vår tideräkning byggdes det första kända demokratiska systemet i antikens Grekland. Då gick den grekiska staden Aten från diktatur till en viss form av demokrati. Men det var fortfarande bara fria män som fick vara med och bestämma. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten. Idag skulle vi därför inte kalla dåtidens Aten för en demokrati.

Europas historia var efter antiken fram till idag långt från demokratisk på det sätt som vi ser i Sverige idag. På olika sätt har demokratin vuxit fram genom att människor har gjort motstånd mot att makten i samhället varit ojämnt fördelad.

Efter antiken hade till exempel kyrkan mycket makt i samhället under flera hundra år. Enväldiga kungar och kejsare sa att de fått sin makt från Gud och inte från folket. Men på 1500-talet började kyrkans makt försvagas, framför allt på grund av att många människor ville förändra kyrkan. De tyckte inte längre att den katolska kyrkan stod för den kristna tron utan att dess verksamhet handlade mer om makt och pengar. Den här förändringen kallas reformationen. Reformationen ledde till en splittring och försvagning av den kristna kyrkan. Sverige lämnade den katolska kyrkan på 1500-talet och blev istället protestantiskt.

Från mitten av 1700-talet uppstod i Europa en rörelse som brukar kallas för upplysningstiden. Människor var inspirerade av naturvetenskapens framsteg och fortsatte att kritisera kyrkan och andra som sa att makten att styra ett land gavs av Gud. En filosof som vid denna tid hade stor betydelse för synen på hur ett land skulle styras politiskt var fransmannen Charles Louis de Montesquieu. Han tänkte att om man separerade maktutövningen i olika delar skulle det bli en bra balans. De tre delarna var den lagstiftande makten, den verkställande makten och den dömande makten.

En betydelsefull händelse för demokratins utveckling i Europa var den franska revolutionen 1789. Under franska revolutionen gjorde det franska folket uppror mot kungen. Efter revolutionen antog Frankrike en lag som var inspirerad av upplysningstidens idéer om att makten ska utgå från folket och att ingen människa är värd mer än någon annan. Men det var bara manliga medborgare som fick rösta om vem som skulle bestämma.

På 1800-talet utvecklades socialismen, och den mest betydelsefulla personen inom den läran var Karl Marx. Enligt socialismen skulle jämlikhet och rättvisa råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning, och både fackliga organisationer och föreningar och socialistiska partier startades runt om i Europa. I slutet av 1800-talet höjdes röster för att jämlikhet och rättvisa även skulle omfatta kvinnor.


Demonstrationståg för kvinnors rösträtt 1918 i Göteborg.
Foto: Anna Backlund, ©Nordiska museet

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies