Finns det något typiskt svenskt

Vad som definierar svensk kultur och vad som är typiskt svenskt är svårt att säga. Alla grupper i världen bär på kulturella värderingar som ger dem en samhörighet. Många värderingar kan delas av flera kulturer och behöver inte delas av alla inom gruppen. Vad som anses vara typiskt svenskt för en person behöver därför inte delas av andra.

Sett till etnisk bakgrund så kommer svenskar från början från de germanska folkslagen. Idag har svenskarna många olika ursprung. Det som svenskar framförallt har gemensamt är det svenska språket. Det är ett indoeuropeiskt och germanskt språk som pratas av omkring tio miljoner människor, främst i Sverige men också i delar av Finland. Det svenska språket är likt både norska och danska och de flesta inom dessa tre länder kan förstå varandras språk.

Kulturer förändras över tid och påverkas av olika faktorer runt om i samhället. Den svenska kulturen har präglats och präglas av många fenomen i samhället. Exempel på faktorer som har påverkat den kulturen i Sverige är industrialiseringen, välfärdens framväxt, sekulariseringen och individualiseringen. Dessa och flera andra faktorer har påverkat sättet att förhålla sig till omvärlden, hur personer umgås och tänker om samhället.


Många tycker att små rödmålade stugor är typiskt svenskt.
Foto: Colourbox

Det finns få saker som är så komplext och heterogent som en kultur. Här beskrivs några faktorer som många uppfattar som typiskt svenska och kännetecknande för svensk kultur. Det betyder inte att alla i Sverige skulle hålla med om det eller känner igen sig i beskrivningarna.

Tilltro till statsmakten och myndigheter

I Sverige finns en relativt stark tilltro till staten och dess myndigheter. I ett individualistiskt samhälle krävs det en stark part som kan fungera som den trygghet som till exempel familjen utgör i mer kollektivistiska samhällen. I Sverige är det staten som har den rollen. Människor i Sverige litar i relativt stor utsträckning på myndighetsbeslut, rättsväsendet och på tjänstepersoner. Det kan delvis förklaras med att byggandet av den svenska staten var demokratisk. Processen utgick till stor del från folkrörelserna, som till exempel arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen, som engagerade människor över hela Sverige.

Klimatets påverkan

Vädret anses påverka den svenska kulturen på olika sätt. Den långa och mörka vintern gör att människor inte träffas utomhus så ofta och istället träffas på café, restaurang eller hemma. Men för många innebär vintertiden att man träffar vänner i mindre utsträckning än vad man gör på sommaren. När sommaren kommer förändras det sociala livet. Då är människor ute och umgås med vänner i större utsträckning än på vintern.

Naturen

Vad som delas av många i Sverige är intresset och närheten till naturen. Allemansrätten är en lag som gör det möjligt att röra sig fritt ute i svenska naturen, oavsett vem som äger marken. Just naturen och allemansrätten är en viktig symbol för den svenska identiteten. Sverige har också en viktig och framträdande roll i det internationella miljöarbetet.

Foto: Colourbox

Religion i Sverige

Kristendomen var länge stark i Sverige och det svenska samhället har byggts på kristna, lutherska värderingar. En värdering är en uppfattning om vad som är rätt och riktigt i livet. Många av Sveriges ceremonier och högtider kommer också från religionen, till exempel konfirmation, dop, bröllop och begravning. Sverige är idag ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ett sekulariserat samhälle utmärker sig framför allt genom att staten inte grundar sina lagar på en religion eller trosuppfattning, utan är neutral i trosfrågor. Sekularism handlar om att samhället ska grundas på humanistiska värden, och att religiös tro enbart ska vara en privat angelägenhet.

Ungefär 60 procent av alla svenskar är medlemmar i den kristna Svenska kyrkan. Men det är ganska få som regelbundet firar gudstjänst i kyrkan. Cirka 45 procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan. Över hälften av svenskarna väljer att gifta sig utanför Svenska kyrkan. Ungefär 75 procent av begravningarna sker i kyrkan.

I Sverige finns många fler religiösa trosuppfattningar representerade än den protestantiska kristendomen – bland annat islam, hinduism, judendom, buddism, bahá'í, asatro, schamanism samt katolska och ortodoxa samfund.

Ateism är en trosinriktning som grundar sig på teorin att det inte finns högre metafysiska makter som till exempel gudar. Agnosticism är en trosinriktning som utgår från att det inte går att veta om det finns en gud. Många ateister och agnostiker är positiva till sekularism.

Alkohol

Sverige har en lång dryckeskultur. Ända sedan stenåldern har människor i Sverige tillverkat alkoholhaltiga drycker, framför allt sprit. Sveriges klimat är för kallt för vinodling, men passar däremot bra för potatis och spannmålsodling, som är en vanlig ingrediens i sprit och brännvin. Vid 1800-talets mitt konsumerades cirka 50 liter sprit per person och år i Sverige. Som en reaktion på den höga alkoholkonsumtionen bildades under denna period nykterhetsrörelsen. Många människor såg att alkoholen gjorde stor skada och många organiserade sig i arbetet med att få andra att dricka mindre alkohol. Det kom att kallas nykterhetsrörelsen. Sedan den tiden har alkoholen varit en viktig politisk fråga i Sverige.

Förhållande till tiden

I Sverige är det viktigt att komma i tid. Om du har bestämt att träffa en person klockan 14.00 så räknar hen med att du kommer klockan 14.00. Många tycker att det är respektlöst att komma sent.

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies