Jämlikhet och mänskliga rättigheter

​Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt, oavsett till exempel etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna handlar om att alla människor har samma värde och rättigheter. Alla människor har rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och välja vilken partner de vill leva med.

Förklaringen om mänskliga rättigheter ska gälla alla människor i världen. En modern demokrati fungerar inte bra om de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Staten måste kunna skydda sina invånare från diskriminering och förtryck. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna av tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Lagarna säger att staten och kommunerna ska arbeta för att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning för alla invånare.

På regeringens webbsida www.manskligarattigheter.se kan du läsa mer om mänskliga rättigheter.


Foto: Colourbox

Europakonventionen

Det finns sedan år 1950 en europeisk konvention om skyddet för de mänskliga rättigheterna. Den heter Europakonventionen. En konvention är en överenskommelse mellan flera länder. Några exempel på rättigheterna i konventionen är:

  • rätten till frihet och personlig säkerhet
  • rätten till en rättvis rättegång
  • rätten till respekt för privat- och familjelivet

År 1995 blev den svensk lag. Staten, regeringen och kommunerna ska se till att Europakonventionen följs i landet.

Kön, jämställdhet och feminism

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor. De ska ha lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Människors förutsättningar påverkas av flera faktorer än kön, vilket innebär att alla i gruppen kvinnor och män inte har samma livserfarenheter eller levnadsvillkor.

Kön är inte en enkel kategori. Det finns personer som inte identifierar sig som kvinna eller man, eller som är ett annat kön än det de tilldelades vid födseln. Alla människor oavsett kön påverkas av samhällets normer för kön och hur samhället värderar grupperna kvinnor och män.
Feminism är ett samlingsbegrepp för den samhällsanalys och rörelse som menar att kvinnor generellt sett är underordnade män i samhället och vill förändra detta.

Den feministiska politiska rörelsen arbetar också på olika sätt för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. Praktiskt jämställdhetsarbete kan innebära att förändra diskriminerande regler, motverka sexualiserat våld, höja representationen av kvinnor på beslutande poster samt uppmärksamma hur andra former av förtryck hänger ihop med kön.

 

Jämställdhet i politiken och hemmet

I början av 1900-talet var skillnaderna mellan kvinnors och mäns rättigheter stora i Sverige. Kvinnor fick inte rösta eller väljas till riksdagen förrän år 1921. Vid samma tid blev också gifta kvinnor myndiga. Det betyder till exempel att de först då fick bestämma själva över sina inkomster. Idag är det ungefär lika många kvinnor som män i riksdagen. I regeringen är det lika många män som kvinnor som är ministrar. Bland de valda politikerna i Sveriges kommuner är ungefär 43 procent kvinnor.

De flesta gifta kvinnor tog tidigare hand om hem och barn men under 1970-talet byggdes fler förskolor och fritidshem för barnen. Då infördes också föräldraförsäkringen som gav föräldrar rätt att dela på ledigheten när de fick barn. Dessa förändringar ledde till att det blev lättare för kvinnor att arbeta och tjäna egna pengar. Under 1970-talet kom också lagen om fri abort som ger en kvinna som blir gravid rätt att själv bestämma om hon vill föda barnet eller inte.

Tidigare har mycket av arbetet i hemmet skötts av kvinnan. Arbete i hemmet betyder exempelvis att ta hand om barn, tvätta, städa och diska. Idag är arbetet i hemmet mer jämställt men kvinnor arbetar fortfarande mer i hemmet än män.


Jämställdhet i skolan och arbetslivet

År 1927 fick flickor samma möjligheter som pojkar att få en statlig utbildning. I grundskolan och i gymnasieskolan finns det idag en läroplan som beskriver vad som ska ingå i undervisningen. I läroplanen framgår det att lärarna ska främja jämställdhet vilket bland annat betyder att lärarna ska behandla flickor och pojkar likvärdigt. Dagens studie- och yrkesval visar dock att de val ungdomar gör fortfarande styrs av vad som anses vara lämpligt att göra utifrån kön.


År 1980 kom jämställdhetslagen som framför allt handlade om jämställdhet på arbetet och jämställda löner. Idag arbetar ungefär 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 år. Arbetslivet är dock ännu inte jämställt. Det finns stora skillnader i lön mellan könen. Kvinnor tjänar i genomsnitt 87 procent av mäns lön. Detta beror bland annat på att lönerna är högre inom de yrken där fler män arbetar jämfört med de yrken där fler kvinnor arbetar. Fler kvinnor än män arbetar också deltid, tar längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn. Därför blir skillnaden mellan män och kvinnors årsinkomster ännu högre. Fortfarande är det fler män än kvinnor som är chefer och som startar företag.


Sveriges jämställdhetspolitik

Riksdagen beslutade år 2006 att det övergripande målet med jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet finns fyra delmål:

1. En jämn fördelning av makt och inflytande där kvinnor och män har samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.

2. En ekonomisk jämställdhet där kvinnor och män har samma möjligheter och villkor för utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3. Att kvinnor och män har en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, tar samma ansvar för hemarbetet och har samma möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

4. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Läs mer om jämställdhetspolitiken i Sverige och regeringens jämställdhetsarbete på regeringens webbsida: www.regeringen.se/feministiskregering

 

< Föregående kapitel

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

 

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies