Invandring till Sverige

Det bor i dag ungefär 10 miljoner personer i Sverige. Ungefär 3,5 miljoner personer bor i och omkring de tre största städerna i landet: Stockholm, Göteborg och Malmö. Cirka 16 procent av den svenska befolkningen är födda utomlands, vilket motsvarar cirka 1,6 miljoner människor.


Under 1900-talet har många människor invandrat till Sverige. Med få undantag har Sverige sedan andra världskriget varit ett nettoinvandringsland. Det betyder att det är fler som har invandrat än utvandrat.

På 1950- och 60-talet behövde Sverige arbetskraft. Människor från länder nära Sverige flyttade hit för att arbeta. Många kom även från Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet.

På 1980-talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom också människor från Somalia och östra Europa.

År 1999 bestämde Europeiska rådet att Europeiska Unionen (EU) skulle bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. Detta kallas Schengensamarbetet. År 2001 gick Sverige med i Schengensamarbetet. Det innebär att alla människor som befinner sig lagligt i Schengenområdet ska kunna resa fritt utan att behöva visa pass när de passerar landsgränserna. Schengensamarbetet ledde till att fler sökte asyl i början av 2000-talet.

I Sverige regleras invandring utifrån utlänningslagen som innehåller regler om asyl, uppehållstillstånd och familjeåterförening.

Foto: Colourbox

Under 2016 invandrade drygt 163 000 personer till Sverige. Av dem som invandrade 2016 var 56 procent män och 44 procent kvinnor. Drygt 15 000 personer svenskar flyttade tillbaka till Sverige, men flest personer kom från Syrien. Du kan läsa mer på www.scb.se

Ungefär 1,7 miljoner personer som bodde i Sverige 2016 var födda utomlands. I tabellen nedan visas statistik från SCB över invandring efter de vanligaste födelseländerna under 2016.

invandring_efter_land_2016_webb.jpg Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB

Att ansöka om asyl

FN:s flyktingkonvention är en internationell regel om hur FN:s medlemsländer ska behandla flyktingar. En flykting är enligt konventionen någon som riskerar förföljelse på grund av ras, nationalitet, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning, kön eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. I regeln står att en person som är flykting ska beviljas asyl oavsett i vilket land personen söker asyl.

Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Enligt den svenska utlänningslagen kan uppehållstillstånd beviljas till den som är alternativt skyddsbehövande (enligt EU:s gemensamma regler).

EU har gemensamma regler som styr hur länderna ska komma fram till om en person ska räknas som flykting. I asylprocessen ska länderna ta hänsyn till olika faktorer i personens bakgrund och livssituation, vad som räknas som förföljelse, hur situationen i personens hemland ser ut, med mera.

Om du ska ansöka om asyl i Sverige ska du kontakta Migrationsverket. Migrationsverket är den statliga myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller bli svenska medborgare.

Enligt Dublinförordningen ska din ansökan om asyl utredas i det första europeiska land du kommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år för att kontrollera att Sverige är första land.

Ändringar i asyllagen

Sveriges riksdag har infört en tidsbegränsad lag som begränsar asylsökande och deras anhörigas möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige. Den nya lagen började gälla den 20 juli 2016 och är tänkt att gälla i tre år. Lagen kan även påverka de som har ansökt om asyl före den 20 juli 2016. På Migrationsverkets webbsida kan du läsa mer om ändringarna: www.migrationsverket.se

Tillfälliga uppehållstillstånd

Den nya lagen innebär att asylsökande som har rätt till skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år och den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader.

Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet går ut, kan hen få förlängt uppehållstillstånd i Sverige. Om personen kan försörja sig själv kan hen få permanent uppehållstillstånd.

Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år som bedöms vara i behov av skydd kan få permanent uppehållstillstånd om de ansökt om asyl senast 24 november 2015.

Uppehållstillstånd för anhöriga

Om du vill bo tillsammans med en nära familjemedlem måste den personen ha uppehållstillstånd. Din make, maka, sambo, registrerade partner och dina barn under 18 år kan få uppehållstillstånd i Sverige om:

  •  Du är svensk medborgare, har permanent uppehållstillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd med flyktingstatus.
  •  Du kan försörja dig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd.
  •  Du har en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i.
  •  Du och din partner är minst 18 år.

Kravet på försörjning gäller inte för alla, exempelvis barn under 18 år. Läs mer på www.migrationsverket.se

Om du är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd kan också den som du planerar att gifta dig eller bli sambo med få uppehållstillstånd för att flytta till dig i Sverige.

För att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige ska du kontakta en svensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annat land där du bor. Den som ansöker om uppehållstillstånd måste själv lämna in sin ansökan.


Foto: Colourbox

Den nya tidsbegränsade lagen innebär också att anhöriga till flyktingar som får uppehållstillstånd i tre år kan få uppehållstillstånd för att flytta till Sverige. Som anhörig avses make/maka/registrerad partner/sambo samt barn under 18 år. Anhöriga till asylsökande som fått uppehållstillstånd som gäller i 13 månader och som ansökte om asyl senast den 24 november 2015 kan också få uppehållstillstånd i Sverige.

Anhöriga till den som får ett uppehållstillstånd som gäller i 13 månader och som ansökte om asyl efter den 24 november 2015 kan endast i undantagsfall få uppehållstillstånd i Sverige.

I vissa fall kan anhöriga till ensamkommande barn som får alternativ skyddsstatus få uppehållstillstånd även om barnet sökte asyl efter den 24 november 2015.

Svenskt medborgarskap

Om du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökan till Migrationsverket. Du som vill bli svensk medborgare måste ha fyllt 18 år, ha permanent uppehållstillstånd och ha bott i Sverige i ungefär fem år. Barn som är under 18 år kan bli svenska medborgare tillsammans med en utländsk pappa eller mamma. Väntetiden för att få svar på ansökan om medborgarskap varierar, se Migrationsverkets webbsida för aktuell information: www.migrationsverket.se

EU-medborgarskap

Om du är medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan du resa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag ingår 26 av EU:s 28 medlemsländer i ett avtal som heter Schengenavtalet. Det betyder att EU-medborgare kan resa fritt över de här ländernas gränser. Om du är medborgare i ett land utanför EU, så kallad tredjelandsmedborgare, kan du också resa fritt mellan länderna som följer Schengenavtalet. Men du kan bara resa i högst tre månader.

Arbetstillstånd

Ett arbetstillstånd är ett beslut av Migrationsverket som ger en utländsk medborgare rätt att arbeta i Sverige. Huvudregeln är att du ska ansöka om arbetstillstånd och ha fått tillståndet beviljat innan du reser in i Sverige. Nordiska medborgare, EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte söka. Personer som varit bosatta i ett annat EU-land under fem år behöver inte heller söka arbetstillstånd.

En egen företagare behöver inte arbetstillstånd men måste ha uppehållstillstånd.

 

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies