Sveriges historia - från istid till modern tid

Forntiden

Forntid är en tid för mycket länge sedan. Den kallas också förhistorisk tid. För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is. Denna tid kallas istiden. 3 000 år senare hade isen försvunnit från södra Sverige och det kom växter, djur och människor. Människorna levde på att jaga, fiska och samla växter som gick att äta.

För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sig odla växter och föda upp djur. De började använda verktyg av sten och trä. Denna tid kallas därför stenåldern.

Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas bronsåldern. Nu började människorna köpa och sälja saker inom Europa.

Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige använda saker av järn. Denna tid kallas järnåldern.

Till vänster: En runsten är en sten med runor på. Runor är skrivtecken som är över 1000 år gamla. Till höger: ​På bilden syns en båt som är byggd som båtarna på vikingatiden.
Foto: Colourbox

Vikingatiden

Tiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden. Vikingarna var duktiga på att bygga båtar och vana vid att segla på havet. De krigade och handlade med många andra länder. Vikingarna tog makten i många länder i norra Europa.

Medeltiden

I svensk historia har tidsgränsen för medeltiden satts från cirka år 1000 till och med 1520-talet.

Innan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på flera gudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallas asatro.

När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället. Sverige fick sin första kristna kung, Olof Skötkonung, omkring år 1000. Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga lagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på 1200-talet.


Historiska hus.
Foto: Colourbox

Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster, borgare och bönder. Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheter i arv.

Prästerna hade fått mycket makt över befolkningen och ägde 20 procent av Sveriges bästa marker. Borgarna styrde över handel och hantverk i städerna. Storbönderna styrde över livet på landsbygden. Bönderna levde på landet där de arbetade med att odla jorden och föda upp djur.

Nordisk union

Under senare delen av medeltiden kämpade Danmark, Norge och Sverige om vem som skulle ha makten i Norden. År 1397 skrev de nordiska länderna på ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen. Med Kalmarunionen blev alla länderna ett enda land.

Stormaktstid

Under 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste till Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som leder den katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stor del av sin kyrka.

Många i Sverige var missnöjda med hur unionen styrdes av den danske kungen. Stockholms blodbad är en känd händelse då den danske kungen högg huvudet av 100 adelsmän i Stockholm. Efter blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa som samlade en svensk armé och tog makten från den danske kungen. Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni år 1523. Det blev fred i Sverige och kungen lyckades ena landet. Den 6 juni är också Sveriges nationaldag.

När Gustav Vasa var kung förändrades kyrkan. Prästen Martin Luther från Tyskland påverkade den svenska kyrkan mycket. Martin Luther hade många nya idéer om hur kyrkan skulle vara. Kyrkan som tills dess varit katolsk blev nu protestantisk. Kyrkan fick lämna mycket mark ifrån sig och måste betala skatt till den allt starkare staten. Samtidigt fick riksdagen mer makt.

Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet var Sverige med i flera krig runt Östersjön. Östersjön var ett viktigt hav för handel. Krigen handlade om att ha kontroll över Östersjön. Sverige var också inblandat i ett trettio år långt religionskrig som pågick mellan åren 1618–1648. Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland och fick kontroll över stora delar av Östersjön. I mitten av 1600-talet tog Sverige också stora delar av norra Tyskland och Polen. Sverige blev då en stormakt.

Förutom den yta som Sverige har i dag hörde Finland, Estland, Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senare tvingades Sveriges kung Karl XII lämna ifrån sig områdena utanför det som idag är Sverige eftersom han förlorade flera krig. År 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormakt över Östersjön var förbi.

Stora slottsköket på Läckö slott. Köket är från 1600-talet. 
Foto: Lennart Haglund

Frihetstiden, upplysningstiden och revolutioner

Efter stormaktsväldets fall och kungens död infördes ett nytt styrelseskick i Sverige. Makten fördelades i samhället och det blev starten på en period av mer frihet och kom därför att kallas frihetstiden. Den högsta makten utövades av riksdagens fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst i frågor som gällde nya lagar och skatter. Den nya svenska riksdagen var inte demokratiskt vald men den hade ändå en unik bredd för sin tid.

Sverige satsade under frihetstiden på att förbättra ekonomin i landet genom att satsa på forskning om naturvetenskap. Genom att skaffa sig kunskap om naturens resurser skulle Sverige bli självförsörjande och undvika import. År 1740 startades därför en vetenskapsakademi.

På 1700-talet började också en tid som kallas upplysningstiden. Då fick många länder i Europa bättre ekonomi. Under 1700-talet skedde många stora förändringar i Europa, bland annat genom att befolkningen blev allt mer läskunnig och ifrågasatte kyrkans och adelns makt i samhället. Ekonomiska och sociala förbättringar, tillsammans med upplysningens idéer, bidrog till att reformer och revolutioner svepte över det gamla samhället i Europa och Amerika. Den mest kända revolutionen under denna tid är den franska revolutionen år 1789.

År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. När olika politiska partier började kämpa mot varandra genomförde han år 1772 en statskupp. Han försökte få mer makt så att han kunde styra landet själv. Då tog frihetstiden slut. Detta väckte stor kritik och Gustav III sköts till döds på en maskerad år 1792.

Sverige på 1800-talet

Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809. Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf förlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Från år 1815 har det varit fred i Sverige. Missnöjet med Gustav IV Adolfs styre och hans misslyckade krigspolitik ledde till att han år 1809 tvingades lämna över tronen till sin farbror Karl XIII. Samtidigt upprättade riksdagen fyra grundlagar, bland annat en regeringsform som minskade kungens makt. De fyra grundlagarna från år 1809 var:

  • Regeringsformen med regler för hur svenska staten ska vara organiserad.
  • Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas.
  • Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordet i tryckt form.
  • Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulle innehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder.

Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då adopterade kungen fransmannen Jean Baptiste Bernadotte för att han skulle bli kung i Sverige. Jean Baptiste Bernadotte byggde en union mellan Sverige och Norge som höll i nästan 100 år. År 1865 försvann riksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder). Riksdagen fick istället två avdelningar som kallades kammare.

Under 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. I början av 1800-talet hade landet 2,4 miljoner invånare och år 1900 bodde det 5,1 miljoner människor i Sverige. Ökningen ledde till att många människor var tvungna att söka arbete på andra platser än där de bodde. Många flyttade från landsbygden till städerna i Sverige och många emigrerade till Amerika. Mellan åren 1865 och 1914 flyttade nästan en miljon svenskar till Amerika.

Industrialisering

Industrierna kom senare till Norden än till många andra länder i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flesta svenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järnvägar. Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn till andra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare med hjälp av de nya maskinerna.

Falu koppargruva är ett världskulturarv.
Foto: Colourbox

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies