Traditioner och högtider i Sverige

En tradition är något som man brukar göra och som återkommer regelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse som firas ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider som firas i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har en kristen bakgrund. En del kommer från den tid då människorna i Sverige hade flera gudar. I dag är religiösa traditioner och högtider framförallt helger då familj och vänner träffas.

Några viktiga traditioner

Januari

Nyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flesta människor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårsafton. Då firar många i Sverige att det nya året börjar.

Februari

I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Då är barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och vispad grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äter ingenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl.

Mars och april

Påsken firas någon gång i mars eller april månad. Påsken är den viktigaste kristna högtiden. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är i dag en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Förr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar före påsk. När påsken kom firade människor att fastan var slut. Då brukade man till exempel äta ägg. Därför äter svenskarna fortfarande mycket ägg under påsken. Under påsken har barnen ledigt en vecka från skolan. Det kallas påsklov. Före påsk klär många barn ut sig. De knackar på människors hus och önskar glad påsk. Folk brukar då ge barnen godis.

Under påsken sätter många fram påskris.
Foto: Colourbox 

Under påsken ställer många fram påskris. Påskris är oftast kvistar från björk. I riset sätter man fjädrar i olika färger. Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då hälsar människor våren välkommen. På många platser tänder man stora eldar och sjunger sånger om våren.

Nouruz

Nouruz är ett nyårsfirande hos till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas ofta nouruz för det persiska eller kurdiska nyåret. Nouruz är ett välkomnande av våren och infaller runt vårdagjämningen, på antingen 20, 21 eller 22 mars. När det är vårdagjämning är dagen och natten lika långa. Det brukar vara i slutet på mars. Nouruz håller på i 18 dagar med fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över.

Maj

Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag. Många som arbetar är lediga från jobbet och skolorna är stängda. Många människor demonstrerar på 1 maj för arbetarnas rättigheter.


Valborgsmässoeld, kallas också majbrasa.
Foto: Colourbox​

Kristi himmelsfärdsdag kommer 40 dagar efter påsk. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda. Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag kommer pingsten. Det är en kristen högtid.

Juni

Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor på sig nationaldräkt. Den ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man kommer ifrån.

I början av juni börjar barnens sommarlov. Då har barnen en avslutning i skolan. Man firar att skolåret är avslutat och att sommarlovet börjar. När barnen är små brukar föräldrarna vara med på skolavslutningen.


Midsommar på Nääs.
Foto: Bianca Rösner

Midsommarafton är en populär helg. Man firar alltid midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 juni och 25 juni. Svenskar firade midsommar långt före Sverige blev kristet. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många vuxna och barn har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

Juli och augusti

I Sverige har många människor semester i juli och augusti. Omkring den 20 augusti börjar skolorna igen. I slutet av augusti är det vanligt att gå på kräftskiva. Det är en fest där man äter kokta kräftor. Ofta dricker man ett glas sprit till. Det kallas nubbe eller snaps. Samtidigt brukar man sjunga sånger som kallas nubbevisor eller snapsvisor.

September och oktober

I slutet av oktober eller början av november har skolorna stängt och barnen är lediga i en vecka. Det kallas höstlov eller läslov.

I månadsskiftet oktober/november är det halloween. Då brukar barnen klä ut sig och knacka på i husen för att be om godis. Många köper pumpor och sätter ljus i dem. Halloween är en ganska ny högtid i Sverige. Traditionen kommer från början från Irland och har utvecklats i USA efter att irländska invandrare förde med sig traditionen dit.

Jom Kippur

Under september eller oktober infaller Jom Kippur som är en viktig högtid inom judendomen. Man firar helgen genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Jom Kippur (Försoningsdagen) infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen (Rosh Hashana).

November

Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid när man tänker på de döda. Många i Sverige går till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar.

December

December är julens månad. Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes.

Den 13 december är Luciadagen. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i förskolor och skolor har vita klänningar och sjunger särskilda sånger om Lucia och julen.

 

Luciafirande den 13:e december.
Foto: Colourbox

Några dagar före julafton stänger skolorna. Det blir jullov och barnen är lediga fram till början av januari. Den 24 december är det julafton. För de flesta är julen en högtid när man är ledig och firar med familjen. Man äter särskild julmat, till exempel sill, rökt lax, potatis, skinka, köttbullar, prinskorvar och risgrynsgröt. Man delar ut presenter som man kallar julklappar. Många familjer har julgran. I granen hänger man ljus, kulor och glitter. Under granen brukar man lägga julklappar.

Den 6 januari är trettondagen som är en helgdag. Den 13 januari är julen slut och då brukar man plocka bort alla julsaker och slänga julgranen.

Tomtar och pepparkakshus hör julen till.
Foto: Colourbox

Ramadan

Ramadan är den muslimska fastan som varar i en månad. Vuxna muslimer som fastar får då inte äta, dricka, röka eller ha sex från gryning till solnedgång. Ramadan avslutas med en stor fest, id al-fitr. Kvinnor som är gravida eller ammar behöver inte fasta. Inte heller den som är gammal eller sjuk. Ramadan infaller den nionde månaden i islams kalender. Den infaller på olika tider på året eftersom islams år följer månåret.

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies