Utbildning för vuxna

Det är vanligt att studera som vuxen i Sverige. Många studerar för att de vill utvecklas inom sitt yrke eller byta yrkesinriktning. Många studerar också för att det är intressant och roligt att lära sig nya saker. Det ses som något positivt att studera hela livet – det kallas för livslångt lärande.

Det finns flera olika studiemöjligheter för vuxna i Sverige.
Foto: Colourbox

Studievägledning

Om du är osäker på vad du ska studera kan du vända dig till en studievägledning. Det är ett kontor där vuxna kan få tips om olika utbildningar och arbeten. Studievägledning brukar finnas på skolor för vuxna i din kommun. Kontakta din kommun för att få veta mer.

Hos studievägledningen kan du också få hjälp med:

  • att beställa betyg från din utbildning
  • att ansöka om plats på olika utbildningar och kurser
  • information om vad du behöver för att komma in på en utbildning eller kurs
  • annan information om utbildning

Vägledningscentrum

Om du är under 20 år kan du få hjälp med studievägledning på ett vägledningscentrum. Där kan du till exempel få hjälp med:

  • att prata om vilken utbildning eller vilket arbete  du vill välja
  • att själv söka information om utbildningar och arbeten
  • information om studier i andra länder

Svenska för invandrare – sfi

Svenska för invandrare, sfi, är en grundutbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som sitt första språk. Du kan läsa sfi på heltid eller deltid. Utbildningen är gratis.

Inom sfi finns det olika inriktning beroende på vilken utbildning du har. Det finns till exempel yrkesförberedande sfi och sfi för personer som har akademisk eller gymnasial utbildning.

Du har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med det år du fyller 16. Men det är vanligare att de som är under 20 år istället får sin utbildning i svenska i gymnasieskolan. När du anmäler dig till sfi ska du ta med dig ett personbevis från Skatteverket och ditt id-kort, körkort eller pass.

Foto: Colourbox

Kommunal vuxenutbildning – Komvux

Komvux är en skola där vuxna kan läsa samma saker som i grundskolan. Det kallas grundläggande vuxenutbildning. Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk grundskola har du rätt att gå grundläggande vuxenutbildning.

På komvux kan du också läsa samma saker som på en svensk gymnasieskola. Det kallas gymnasial vuxenutbildning. Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola kan du läsa gymnasial vuxenutbildning.

På komvux finns också utbildningar som du kan läsa efter gymnasiet. Det finns till exempel påbyggnadsutbildning. Det är en yrkesutbildning för vuxna. Om du läser klart gymnasiet på komvux kan du söka vidare till högskola och universitet. Utbildningen på komvux går fortare än i vanlig grundskola och gymnasium. Du måste själv bestämma hur du planerar dina studier. Du kan läsa antingen på dagtid eller på kvällstid. Det är gratis att läsa på komvux, men du får själv betala för böcker och studiematerial. Om du är över 20 år och läser minst 50 procent kan du söka studiebidrag och studielån hos Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Det finns också vuxenutbildning för personer med till exempel kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar. Sådan utbildning heter särvux.

Folkhögskolor

En folkhögskola är en skola för vuxna elever. Där läser du kurser på grundskole- och gymnasienivå eller yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå. På många folkhögskolor kan du också bo medan du studerar på skolan. På en folkhögskola kan du läsa olika slags kurser:

  • Allmänna kurser kan du läsa istället för gymnasiet och ibland grundskolan. Du kan läsa ett till fyra år beroende på tidigare utbildning. Här läser du i lugnare tempo än på komvux.
  • Särskilda kurser är kurser inriktade mot ett speciellt ämne. Du kan till exempel studera musik eller konst. Du kan också lära dig ett särskilt yrke som till exempel fritidsledare eller behandlingsassistent.
  • Svenska för invandrare. Folkhögskolor kan också ha kurser i sfi.

Varje folkhögskola bestämmer vem som kan läsa på skolan. Folkhögskolorna har ett eget betygssystem. Studier på folkhögskola kan ge dig något som kallas grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det betyder att du har de kunskaper du behöver för att kunna läsa på universitet och högskola.

Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning)

Yrkeshögskoleutbildning är en utbildningsform där du kan utbilda dig till en yrkestitel inom ett speciellt område. Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, är ett alternativ till längre utbildningar på universitet och högskola. Under utbildningen har eleverna mycket kontakt med företag genom praktik/LIA (Lärande i Arbete).

Yrkeshögskolans utbildningar har nära kontakt med arbetslivet. Syftet är att de studerande snabbt ska få jobb efter avslutad utbildning. Vissa utbildningar inom yrkeshögskolan erbjuder svenska med yrkesinriktning som extra stöd. Det är ett stöd till dig som har ett annat modersmål än svenska. Om du vill veta mer om YH-utbildningar kan du kontakta Myndigheten för yrkeshögskolan: www.myh.se

För att kunna studera på en YH-utbildning måste du ha grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det betyder att du har betyg i de ämnen som behövs för att kunna läsa på universitet och högskola.

Universitet och högskola

I Sverige finns både högskolor och universitet. Skillnaden mellan dem är att ett universitet måste ha forskarutbildning vilket inte krävs på högskolan. Utbildningar på högskolor och universitet ger samma poäng och examen. Det finns minst en högskola eller ett universitet i varje län.

Göteborgs universitets huvudbyggnad.
Foto: Matilda Karlsson

Utbildningsprogram eller separata kurser

Ett utbildningsprogram innehåller flera kurser som sedan leder till en examen. Att ta examen betyder att man har klarat alla prov och är färdig med en utbildning. Du måste läsa de flesta kurserna i ett utbildningsprogram. Men det finns vissa kurser som du kan välja själv. För att få till exempel examen som läkare, socionom, jurist eller civilingenjör måste du följa det utbildningsprogram som finns. Om du läser separata kurser väljer du själv dina kurser och i vilken ordning du vill läsa dem. Du som studerar på heltid läser 60 högskolepoäng per år.

Detta behövs för universitet och högskola

För att kunna läsa en högskoleutbildning på grundnivå måste du ha grundläggande behörighet. Ibland behövs det särskild behörighet. Det betyder att du måste ha läst vissa gymnasiekurser för att komma in på en viss utbildning på högskola eller universitet.

Grundläggande behörighet har den som:

  • fått slutbetyg från gymnasieskola och har minst godkänt på 90 procent av utbildningen
  • fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har minst godkänt på 90 procent av utbildningen
  • har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning, till exempel:
    • betyg från folkhögskola och har läst kurser som ger behörighet
    • på annat sätt har fått kunskaper som motsvarar svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning
    • har grundläggande behörighet från Danmark, Finland, Island eller Norge
    • genom svensk eller utländsk utbildning eller genom praktisk erfarenhet har skaffat sig kunskaper för att kunna läsa en grundläggande högskoleutbildning

Om du har en utländsk utbildning finns det också krav på att du ska ha tillräckliga kunskaper i svenska och engelska.

Särskild behörighet kan se olika ut beroende på vilken utbildning det gäller. Information om vilken särskild behörighet som behövs finns på den högskola eller det universitet där utbildningen ges.

Kostnader för högre utbildning

Verksamheten vid universiteten och högskolorna finansieras till stor del med statliga medel.

Därför är all högskoleutbildning gratis men du måste själv betala för böcker och annat studiematerial.

Gäststudenter som ska studera en begränsad tid och kommer från områden utanför EU/EES måste betala en avgift för utbildningen.

Om du läser på minst deltid, alltså 50 procent, har du rätt att söka studiebidrag och studielån hos Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Mer information

Du kan läsa mer om att studera på högskolan på olika språk på webbsidan: www.studera.nu. Vill du ha mer information om regler för antagning kan du läsa på webbsidan: www.antagning.se

Validering

Validera betyder att man värderar något som kan vara svårt att mäta exakt. När du får din utbildning eller dina kunskaper inom ett visst yrke bedömda kallas det för validering. En validering av dina tidigare studier eller yrkeserfarenheter kan visa att du har motsvarande kunskaper som ges i kurser i Sverige. Du kan få göra en yrkesbedömning där dina kunskaper blir bedömda genom ett samtal och ett praktiskt prov. Du kan valideras inom yrken som till exempel bygg, vård, industri, transport och storhushåll/restaurang.

Bedömning av utländsk utbildning

Om du har en avslutad utländsk högskoleutbildning kan du få utbildningen bedömd av Universitets- och högskolerådet. Bedömningen är gratis. Läs mer på webbsidan: www.uhr.se

Vissa yrken är reglerade genom att det i svensk lag finns regler för vad som krävs för att få arbeta inom yrket, t.ex. en viss examen eller en legitimation. För att få arbeta inom ett sådant yrke måste du ansöka om tillstånd hos den ansvariga myndigheten för yrket. För yrken inom vården till exempel läkare eller sjuksköterska är det Socialstyrelsen och för yrken inom skolan så är det Skolverket.

Översättning av utländska betyg

Om dina utländska betyg ska bli bedömda måste de först översättas till svenska. Översättningen måste vara gjord av en auktoriserad översättare. Arbetsförmedlingen kan ibland hjälpa till med att få betyg översatta. Om betygen är skrivna på engelska, franska, tyska, spanska eller på de nordiska språken behöver de inte översättas.

Studiemedel

Vuxna som studerar kan ansöka om studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Studiemedel är bidrag och lån. Bidraget får du men lånet måste du betala tillbaka med en ränta. Detta gäller även om du flyttar från Sverige. När du ansöker väljer du om du vill låna pengar eller inte. Du börjar betala tillbaka tidigaste sex månader efter det att du senast hade studiemedel. Om du har barn kan du få mer bidrag, det kallas tilläggsbidrag.

Du har vanligtvis rätt till bidrag och lån från CSN om du har permanent uppehållstillstånd (PUT). Det har du också om du har fått uppehållstillstånd av Migrationsverket för att du är flykting, skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det gäller även om ditt tillstånd är begränsat. Du måste också uppfylla övriga villkor för att få studiemedel, exempelvis att utbildningen ger rätt till studiemedel.

Asylsökande har vanligtvis inte rätt till studiemedel från CSN. Mer information finns på CNS:s webbsida: www.csn.se

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies