Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

​Våld i nära relationer innebär till exempel att utöva makt genom att kontrollera, slå eller hota.

I Sverige är det förbjudet att använda våld och hot mot andra. Det är en kränkning av andra människors mänskliga rättigheter och en brottslig handling.

Det är därför också förbjudet att använda våld i familjen. Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Närstående innebär både heterosexuella och samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Det betyder att det är förbjudet att slå sitt barn och sin partner. Trots det finns det våld i familjer. Oftast är det män som slår kvinnor. Våld i hemmet kan vara fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt.

Att som barn se en förälder bli misshandlad är en allvarlig form av psykisk misshandel. Det är vanligt att våld i familjen förminskas och förnekas både av den som blir slagen och av den som slår. Men barn ser, hör och känner. Det är också vanligt att barnet självt blir slaget. Den ständiga stress som oron för våldet innebär kan få konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt.

Fysiskt våld kan vara när någon blir slagen, dragen i håret eller knuffad. Psykiskt våld kan vara att bli hotad, skrämd eller nedvärderad. Det kan till exempel vara när någon säger elaka saker om någon annan. Det kan också vara när man inte får träffa sina vänner. Ekonomiskt våld kan vara när någon i ett förhållande kontrollerar alla pengar och den andra inte har tillräckligt med pengar att leva på. Våld kan också vara materiellt, till exempel när någon förstör dina saker. Sexuellt våld är våldtäkt eller andra sexuella handlingar som en person tvingas till eller inte vågar säga nej till.

Våld som handlar om heder

Våld inom familjen och våld mot kvinnor finns i alla länder och i alla kulturer. Våld som handlar om heder är våld mot någon som bryter mot familjens eller släktens normer och traditioner.

Foto: Ida Edgren

Den viktigaste normen som är kopplad till heder handlar om kvinnors och flickors sexualitet och att kvinnor ska vara oskuld när de gifter sig. Hedersvåld kan utgöras av hård kontroll och övervakning. Till exempel att inte själv få bestämma vem man vill vara tillsammans eller ska gifta sig med, allvarliga hot om fysiskt våld och i extrema fall också dödligt våld. I Sverige är det förbjudet att använda hot och våld mot andra, och är en brottslig handling.

Det är oftast flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld, men även pojkar kan drabbas. HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp. Hedersrelaterat våld är vanligast i kollektivistiska samhällen eller där män ges mycket mer makt än kvinnor. Både kvinnor och män kan använda hedersrelaterat våld mot en person som brutit mot familjens eller släktens normer och traditioner. Beslutet att utöva våld bestäms gemensamt.

Sverige har undertecknat och ratificerat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna handlar om att alla personer själva får bestämma över sina liv och sin framtid. Det betyder bland annat att alla ska få bestämma över sin kropp, sin sexualitet och sitt val av partner.

Så säger lagen

En man som använder våld mot en kvinna i en nära relation kan dömas för grov kvinnofridskränkning. När det gäller andra nära relationer kan den som använder våld dömas för grov fridskränkning. En person som använt våld i en nära relation kan också dömas för misshandel eller hot.

Det finns hjälp att få

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att ge stöd och hjälp till de barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Kommunen har också ansvar för att ge de som utsätts för hot och våld skydd mot fortsatt våld genom till exempel skyddat boende.

En kvinnojour är en organisation som erbjuder stöd och skydd till kvinnor och barn som har utsatts för våld i nära relationer. De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp av volontärer. Det finns kvinnojourer och även tjejjourer i hela landet. Du kan läsa mer om vilka som finns på webbsidan: www.unizon.se

I många kommuner finns krismottagningar för kvinnor och barn som hjälper de som blivit utsatta för våld. Det finns också särskilda krismottagningar som hjälper män att sluta använda våld. Är du som man utsatt för våld finns hjälp och skydd också för dig.

Om du är utsatt för hot och våld och behöver hjälp kan du ringa till Kvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen är alltid öppen. Det kostar inget att ringa. Du behöver inte tala om vad du heter när du ringer. På Kvinnofridslinjens webbsida finns information på olika språk, www.kvinnofridslinjen.se. Telefonnummer: 020-50 50 50.

Du som är kvinna kan också ringa Terrafem. Personalen på Terrafem pratar 50 språk. Du kan ringa till dem på vardagar klockan 8-17. Det kostar inget att ringa. Du kan också lämna ditt namn och telefonnummer så ringer Terrafem upp dig. Telefonnummer: 020-52 10 10.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Sveriges regering säger att prostitution och människohandel för sexuella ändamål är våld mot kvinnor. Därför har man valt en lagstiftning som inte dömer den som utsätts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är istället den som köper sex eller tvingar andra att sälja sex som begår ett brott och kan straffas.

Kvinnlig könsstympning

I flera länder könsstympas flickor. Könsstympning kan betyda att man skär bort delar av kvinnans yttre könsorgan. Det kan även betyda att allt skärs bort och att vaginan sys ihop efteråt.

Risker för hälsan

Flickor och kvinnor kan få många problem efter en könsstympning. Många får svårt att kissa eftersom urinröret kan skadas. Många får smärta och värk i underlivet hela livet och deras sexualitet kan påverkas negativt. De kan få allvarliga problem med sin menstruation och med infektioner. De kan också få problem när de är gravida och ska föda barn.

Arbete mot könsstympning i Sverige

Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Lagen säger att könsstympning inte får göras även om personen går med på det. Den som utför en kvinnlig könsstympning kan dömas till fängelse. Man kan dömas i Sverige även om könsstympningen gjordes i ett annat land. Det är också förbjudet att sy ihop en kvinnas vagina efter till exempel en förlossning.

Alla som arbetar med barn och ungdomar i Sverige måste anmäla till socialtjänsten om de tror att en flicka har blivit könsstympad eller riskerar att bli könsstympad.

I Sverige finns flera föreningar som arbetar mot kvinnlig könsstympning, till exempel Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning, RISK, och Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Båda lämnar information om könsstympning på olika språk.

Vård och hjälp för kvinnor som är könsstympade

Om du har frågor eller behöver vård och hjälp kan du kontakta skolsköterskan på din skola, en ungdomsmottagning, gynekologisk mottagning eller sjukhusens kvinnokliniker. Många kvinnor har fått hjälp och kan fungera normalt efter vård.

 

< Föregående sida

Nästa kapitel >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies