Att ta hand om barn och unga

Föräldrar och andra vårdnadshavare har ansvaret för barn men det finns hjälp att få från samhället. Alla barn och ungdomar har rätt till förskola, skola och hälsovård i Sverige.

De flesta föräldrar brukar ha nära kontakt med mödrahälsovården (MVC) innan barnet är fött och med barnhälsovården under tiden som barnen växer upp. Där arbetar utbildade barnmorskor, sjuksköterskor och läkare. Besök vid MVC och BVC är gratis.

Mödravårdscentraler

Till mödravårdscentralen (MVC) går du under tiden som du är gravid för att undersöka att barnet och du själv mår bra. Barnmorskan väger, mäter och samtalar om graviditeten och förlossningen och svarar på frågor som de blivande föräldrarna kan ha.

Du kan också gå på möten där du kan få information om graviditet, förlossning och amning. Det är vanligt att den andra föräldern till det väntade barnet är med på besök och möten. Det är också vanligt att den andra föräldern är med på förlossningen.

Nyfödd bebis
Foto: Maria Nobel

Barnavårdscentraler

Barnavårdscentraler (BVC) ger hjälp till föräldrar och undersöker barnets hälsa så att det växer och utvecklas som det ska. Du kan också få råd och stöd om hur du ska ta hand om ditt barn på bästa sätt. På BVC kan du få tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. När du kommit hem från förlossningen kan du själv kontakta BVC för att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hålls ibland i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och ser efter hur barnet mår. Barnet undersöks också av läkare. Det första läkarbesöket på BVC brukar göras när barnet är sex till åtta veckor gammalt. Sedan följer flera besök för hälsoundersökning fram tills barnet börjar skolan.

På BVC erbjuds alla föräldrar att vaccinera sina barn. I Sverige finns ett vaccinationsprogram mot nio olika sjukdomar, bland annat polio, kikhosta, difteri, stelkramp, mässling, påssjuka och röda hund. Tanken med vaccinationsprogrammet är att ge barn skydd mot sjukdomarna och se till att inte sprida smitta.

Skolhälsovård

När barnen börjar skolan går de till skolhälsovården för förebyggande vård.

Alla elever som går i förskoleklass, grundskola och gymnasiet har rätt till skolhälsovård.

Eleverna erbjuds hälsobesök tre gånger under grundskoletiden och en gång i gymnasiet. Hälsobesöken omfattar hälsosamtal, kontroll av längd, vikt, syn och rygg. På skolorna finns det också personal som samarbetar för att främja elevernas hälsa. Det kan vara kuratorer, skolsköterskor, rektorer, specialpedagoger och lärare.

Alla flickor i årskurs 5 eller 6 erbjuds gratis vaccination mot infektion med humant papillomvirus (HPV). Vaccinet hjälper till att förebygga livmoderhalscancer, kondylom och andra cellförändringar på livmoderhalsen.

Att vara förälder i ett nytt land

Att komma till ett nytt land alltid en stor förändring för både vuxna och barn. Ibland kan barn ha lättare att komma in i det nya samhället än vuxna. Vuxna kan därför bli beroende av sina barn i kontakterna med samhället. Det kan leda till ändrade roller i familjen och innebära att det läggs ett för stort ansvar på barn. Barn ska till exempel inte tolka åt sina föräldrar i kontakten med förskolan, skolan myndigheter eller sjukvården.

Det är därför viktigt att föräldrar får kunskap om det samhälle familjen har kommit till och förstår att barnets nya vardag och livsmiljö också blir en del av deras person. Då finns förutsättningar för dem att bli starka och tydliga föräldrar så att de kan skapa en trygg miljö för sina barn. Om hela familjen har förståelse för det nya samhällets normer och värderingar och kan se likheter och olikheter med den egna identiteten och kulturen ges goda chanser för barnen att få ett stabilt liv. I tonåren börjar många ungdomar frigöra sig från sina föräldrar. De vill börja klara sig själva och förbereder sig för vuxenlivet. Föräldrarna har ansvar för att stötta sina barn på deras resa in i vuxenvärlden. Det är viktigt att hitta en balans för att kunna sätta gränser för barnet. Samtidigt måste barnet kunna utvecklas i det nya landet.

Foto: Jesper Svensson

Kärlek och relationer

Hur man ser på kärlek och relationer kan vara olika i olika kulturer och samhällen. Det beror också på vem man är som person. För många människor i Sverige är det naturligt att vara tillsammans med den man älskar utan att gifta sig eller skaffa barn. Det finns också en öppenhet inför att det ingår i utvecklingen under ungdomstiden att utforska kärlek, relationer och sin sexualitet. Många ungdomar har en eller flera kärleksrelationer när de växer upp.

Förbjudet att utöva våld mot barn

I svensk lag finns ett avsnitt som kallas föräldrabalken. I föräldrabalken står det att barn har rätt till vård och omsorg, trygghet och bra uppfostran. En del av lagen kallas anti-agalagen och den har funnits i Sverige sedan år 1979. Att aga är ett äldre svenskt ord som betyder att man slår ett barn i uppfostrande syfte. Anti-agalagen säger att det förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld mot barn. Fysiskt våld är alla former av våld mot kroppen. Också lätta slag, att dra i håret och nypa är fysiskt våld.

Däremot får du självklart rycka bort ett barn från något som är farligt, till exempel en het spis, ett öppet fönster eller något annat som kan skada barnet.

Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett barn. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld.

Foto: Colourbox

Synen på barnuppfostran i Sverige

För de flesta föräldrar i världen är kärleken till barnet det viktigaste av allt. Alla barn behöver föräldrar och vuxna. De vuxna ska ge dem vägledning, uppmuntran och kärlek. De vuxna ska också sätta gränser. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse för barnets självförtroende och självkänsla. Barn som får en trygg och kärleksfull uppfostran klarar också skolan lättare och mår ofta bra som vuxna.

I Sverige har sättet att uppfostra barn på förändrats mycket under de senaste hundra åren. I början på 1900-talet var många föräldrar mycket stränga och det var viktigt att barnen skulle lyda de vuxna. Fysisk bestraffning, aga, sågs av många som en naturlig del av uppfostran.

På 1950- och 1960-talen började den hårda och bestämda sortens uppfostran att ifrågasättas. Många började förändra sitt sätt att se på barnuppfostran. Man talade alltmer om att uppfostra sina barn med respekt för dem. Men det var fortfarande vanligt att man slog sina barn för att straffa dem.

På 1970-talet växte dagens mer demokratiska syn på barnuppfostran fram. Målet är att barn ska lära sig att tänka själva, ta eget ansvar och bli självständiga människor med bra självförtroende.

Foto: Colourbox

Socialtjänsten

Socialtjänsten arbetar på olika sätt för att alla barn ska ha det bra och växa upp under trygga förhållanden. Föräldrar är ansvariga för att barnen får den omvårdnad och trygghet de behöver. Om det behövs kan socialtjänsten stödja föräldrar i deras föräldraskap. Att söka stöd i sitt föräldraskap är ett sätt att ta föräldraansvar. Föräldrar som får och tar emot hjälp tidigt kan undvika att barnet får problem senare i livet.

När barn riskerar att fara illa samarbetar socialtjänsten med familjen och andra vuxna så att man tillsammans kan se till att barnet får det så bra som möjligt. Socialtjänsten har kompetens för att arbeta med olika typer av problem i familjer. Det kan till exempel handla om att det är mycket bråk hemma, föräldrar som är oroliga för hur de mår och om det påverkar deras barn, barn som känner sig utanför, barn som utsätts för våld, hot, trakasserier eller kränkningar, barn som begår brott, missbrukar alkohol eller narkotika eller barn som lever i familjer där missbruk finns.

Socialtjänsten kan få information om att barn kan riskera att fara illa genom att någon gör en anmälan om oro för ett barn. En sådan anmälan kan komma från till exempel en lärare, rektor, polis eller vårdpersonal. De är skyldiga att anmäla om de känner oro för hur ett barn har det. Det kan också handla om att någon annan som kommit i kontakt med familjen är orolig för barnets situation. När socialtjänsten får in en anmälan ska de avgöra om barnet behöver skyddas akut. Socialtjänsten ska också ta ställning till om de ska starta en utredning om vilket stöd och hjälp som barnet och familjen behöver. Både föräldrar och barn ska göras delaktiga i utredningen.

Det vanliga är att föräldrar och socialtjänst är överens om vilken hjälp barnet och familjen behöver. I första hand ska den hjälp som socialtjänsten erbjuder ges tillsammans med föräldrarna och med deras godkännande.

Om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas på grund av hur barnet har det hemma eller barnets eget beteende, så kan socialtjänsten behöva ge barnet stöd mot vårdnadshavarnas vilja. Det kan innebära att barnet under en kortare eller längre tid bor i en annan familj (jourhem eller familjehem) eller på ett hem för vård eller boende (HVB).

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies