Vart ska du vända dig?

När du eller dina barn blir sjuka ska du i första hand gå till din vårdcentral. På kvällar och helger är vårdcentralen stängd. Om du behöver vård snabbt ska du gå till en jourmottagning eller en akutmottagning. Fråga din vårdcentral vilken jourmottagning som finns närmast, eller läs på vårdcentralens webbsida på internet.

Primärvård

Primärvård är vård som du får utanför sjukhusen, till exempel vid en vårdcentral. I primärvården finns vårdcentraler, MVC (mödravårdscentraler), barnmorskemottagningar och BVC (barnavårdscentraler), fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, psykoterapeuter och ungdomsmottagningar.

Foto: Colourbox

Om du blir sjuk ska du kontakta vårdcentralen i första hand.

När du är nyanländ går du till en vårdcentral för en hälsokontroll. Vid hälsokontrollen blir du intervjuad och får svara på frågor om din hälsa. Vårdpersonalen tar olika prover.

Välja vårdcentral

Föräldrarna (eller den som har vårdnaden) väljer vårdcentral för barn som är yngre än 18 år. I vissa landsting/regioner räcker det med att du är 16 år för att själv välja vårdcentral.

Många väljer den vårdcentral som ligger närmast hemmet. Du kan också välja mellan offentlig eller privat vårdcentral. Första gången du går till vårdcentralen får du hjälp att skriva in dig.

Om du inte själv väljer en vårdcentral blir du inskriven på den vårdcentral som ligger närmast där du bor.

Du kan när som helst byta vårdcentral, till exempel om du flyttar. Om du vill byta vårdcentral går du till den vårdcentral du vill byta till.

Personal i vården

I vården arbetar personer som har olika yrken. Här kan du läsa om de vanligaste yrkena i den svenska vården:

Allmänläkare

Läkarna på vårdcentraler är ofta allmänläkare. Det betyder att de tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna.

Allmänläkare arbetar också med förebyggande vård. Det betyder att de hjälper till att hindra sjukdomar. Det kan handla om att hjälpa människor att sluta röka, gå ner i vikt eller sluta dricka alkohol.

Allmänläkaren ser också om du behöver vård av en läkare som är specialist på särskilda sjukdomar, till exempel en ögonläkare eller en hjärtläkare. Då skickar allmänläkaren ett särskilt brev (en remiss) till en mottagning med andra specialister.

Sjuksköterskor

På alla platser där du söker vård arbetar sjuksköterskor. Många sjuksköterskor har också extra utbildning i ett speciellt ämne, till exempel psykiatri.

Undersköterskor

Undersköterskor arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor. De tar till exempel blodprover och lägger om sår.

Fysioterapeuter och arbetsterapeuter

En fysioterapeut (sjukgymnast) hjälper människor som har problem när de ska röra sig, till exempel ont i ryggen.

En arbetsterapeut hjälper människor som har fått en sjukdom eller skada så att de kan fungera bättre i vardagen.

Psykologer, psykiatrer och kuratorer

En psykolog, psykiater eller kurator hjälper människor som mår psykiskt dåligt, till exempel på grund av depression eller stress.

Dietister

En dietist hjälper människor att välja vad de ska äta och dricka för att bli friskare.

Livsfarliga sjukdomar eller skador

Om du får en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska du åka till en akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte kan komma till sjukhuset med bil eller taxi får du ringa ambulans. Då ringer du SOS alarm på telefonnummer 112.

Foto: Colourbox 

Om ditt barn är mycket sjukt eller skadat ska du åka till sjukhusets akutmottagning för barn, barnakuten. En barnakut brukar ta emot sjuka barn mellan 0 och 16 år.

Specialistmottagningar

Specialistmottagningar brukar finnas på sjukhus. Här arbetar läkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar, till exempel mag- och tarmsjukdomar. Oftast är det din läkare på vårdcentralen som skickar en remiss till specialistmottagningen. Du måste inte ha remiss för att besöka en specialistmottagning, men du får vänta kortare tid om du har remiss. Det kostar också mindre om du har remiss.

Ungdomsmottagning

Ungdomsmottagningar är till för ungdomar som har frågor om sex, hälsa och relationer. Ungdomsmottagningarna brukar vara öppna för ungdomar i åldern 13 till 25 år. Åldersgränserna kan skilja sig åt mellan olika kommuner. Det är gratis att gå till en ungdomsmottagning. På en ungdomsmottagning brukar det finnas barnmorskor, kuratorer, psykologer, undersköterskor, gynekologer och läkare.

Det är oftast gratis att gå till ungdomsmottagningen men ibland kan man få betala som för ett besök på vårdcentralen. Personalen på ungdomsmottagningen har tystnadsplikt.
Foto: Klara Stenström

Sjukhus

Ett sjukhus har flera olika mottagningar och avdelningar. Där finns specialistmottagningar och akutmottagningar. Många sjukhus har också mottagning för förlossning dit du åker när du ska föda barn.

Här är några exempel på sjukhusets olika specialistmottagningar:

  • Ortopedisk mottagning: För problem med skelettet eller rörelseorganen, till exempel ett brutet ben.
  • Medicinsk mottagning: För inre sjukdomar, till exempel besvär med mage och tarmar.
  • Kirurgisk mottagning: För sjukdomar som kräver operation.
  • Gynekologisk mottagning: För kvinnors sjukdomar, till exempel en komplicerad graviditet.
  • Ögonmottagning: För olika sjukdomar i ögonen.
  • Öron-, näsa- och halsmottagning: För problem i öron, näsa och hals.
  • Psykiatrisk mottagning: För psykiska problem.

Akutmottagning

En akutmottagning är öppen alla timmar på dygnet. Till akutmottagningen åker du om du har en farlig skada eller akut sjukdom eller när din vanliga vårdcentral har stängt. Det är vanligt att du får vänta länge om du går till sjukhusets akutmottagning. Det beror på att sjukhuset inte kan veta hur många patienter som ska komma. På akutmottagningen får den person som är mest sjuk eller skadad sjukvård först. Om du inte är allvarligt sjuk eller skadad är det bättre om du kan gå till din vårdcentral eller jourmottagning. Där kan du oftast boka en tid eller gå på drop-in. Drop-in betyder att du tar en kölapp och väntar på din tur.

Barn och unga

I stora städer kan det finnas särskilda sjukhus för barn och ungdomar. I mindre städer finns det en särskild mottagning för barn och ungdomar mellan 0 och 16 år.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan drabba alla. Ibland är det svårt att berätta om psykiska problem. Psykisk ohälsa märks ofta i kroppen. Musklerna kanske gör ont. Du kanske svettas, hjärtat slår för fort, du har svårt att sova eller får ont i huvudet.

Foto: Colourbox

Om du tror att du har psykiska besvär kan du prata med din läkare på vårdcentralen. Hen kan hjälpa dig att få träffa en kurator eller psykolog.

Vid sjukhusen finns det också psykiatriska akutmottagningar, både för vuxna och för barn och ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri, BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukar ha öppet alla dagar och nätter på samma sätt som vanliga akutmottagningar.

Vårdgaranti

I Sverige får människor ibland vänta länge på att få vård. För att undvika att människor får vänta länge finns det något som kallas vårdgaranti. Vårdgarantin finns i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att du har rätt att få vård inom en bestämd tid.

Primärvården - om du försöker nå primärvården, till exempel din vårdcentral, ska du få kontakt samma dag. Kontakten kan betyda att du får ett besök på en vårdcentral eller att du får tala med någon på telefon. Om personal i primärvården, till exempel en sjuksköterska, tycker att du behöver träffa en läkare ska du inte behöva vänta mer än sju dagar på ditt läkarbesök.

Specialistmottagning - om du får en remiss till en specialist ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på ditt besök hos specialisten. Samma regel gäller om du har sökt specialistvård utan remiss.

Behandling - när din läkare har bestämt att du ska få behandling, till exempel en operation, ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på behandlingen.

Vårdgarantin gäller inte akutvården. En patient som är akut sjuk ska få vård så fort som möjligt.

Högkostnadsskydd

Ett högkostnadsskydd är ett skydd mot höga kostnader för vård och medicin.

Högkostnadsskydd för vård betyder att du som patient bara behöver betala 1 100 kronor varje år för vård. När du har betalat 1 100 kronor får du gratis vård resten av året. Du får ett frikort. Frikortet gäller i tolv månader från den dag du gjorde det första besöket.

Högkostnadsskydd för medicin betyder att du bara behöver betala 2 200 kronor varje år för medicin på recept. När du har betalat för 2 200 kronor får du gratis medicin på recept resten av året. Du räknar tiden från och med den dag du köpte den första medicinen.

Alla barn i en familj räknas ihop och ingår i samma högkostnadsskydd. Det gäller både högkostnadsskydd för medicin och vård

Läkemedel för barn under 18 år är gratis.

Smittskyddslagen

I Sverige finns en lag som heter smittskyddslagen. Den finns för att hindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids. Lagen handlar om rättigheter och skyldigheter för den som drabbas av vissa sjukdomar, till exempel HIV, klamydia, tuberkulos, salmonella, smittsam gulsot eller syfilis.

I smittskyddslagen finns en lista på sjukdomar. Det är ungefär 60 stycken. Dessa sjukdomar är anmälningspliktiga.

Detta betyder att du måste kontakta sjukvården (anmäla dig) om du tror att du blivit smittad av en sådan sjukdom. Du måste också berätta vem eller vilka personer som kan ha smittat dig. Några av sjukdomarna i smittskyddslagen sprids genom sex.

Om du drabbas av en sådan sjukdom är alla undersökningar, vård och medicin gratis. Du får också hjälp att kontakta de personer som du kanske har smittat.

Folkhälsomyndigheten är en myndighet som har information om smittskyddslagen och sjukdomar. På webbsidan www.folkhalsomyndigheten.se kan du läsa mer om smittskyddslagen.

Organdonation

Varje år får närmare 700 svårt sjuka människor i Sverige ett eller flera organ, till exempel njurar eller hjärta, ersatta genom transplantation från en givare.

Samtidigt räcker inte antalet donationer av organ i Sverige. Varje år dör människor därför att de väntar på en transplantation och det fattas organ.

Du har rätt att bestämma vad du vill ska hända med dina organ när du dör. Du kan välja:

  • Att inte donera dina organ
  • Att donera för transplantation, eller
  • Att donera för transplantation och medicinska ändamål.

Du gör din anmälan till donationsregistret via Socialstyrelsens webbsida: www.socialstyrelsen.se/donationsregistret

Om du inte har berättat för dina anhöriga om du vill donera dina organ när du dör kan de själva bestämma det.

 

< Föregående sida

Nästa sida >

Tillbaka till menyn

informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända
© Copyright 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland

På informationsverige.se använder vi cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du cookies.

Läs mer om cookies