Metodbanken

Senast uppdaterad: 23/2-2024

Här hittar du metoder som används i metodstödet.

Flera av metoderna är baserade på metoderna och övningarna i Sensus ”Metodbanken”. I Sensus metodbank kan du läsa om fler metoder och övningar. Övningarna på Sensus webbplats är anpassade till både fysiska och digitala rum.

Läs mer om metoderna som används i metodstödet:

Användningsområde

Bikupor kan underlätta för deltagarna att vara delaktiga i att diskutera en fråga. Metoden kan också användas för att göra deltagarna till aktiva lyssnare vid en genomgång eller liknande. Bikupor kan användas i både små och stora grupper. Det är en bra samtalsform när man vill göra ett kort avbrott för reflektion, utan att bryta upp hela gruppen och placeringen i rummet. Det är surret av röster som har gett metoden dess namn. Metoden fungerar mindre bra om det finns personer med nedsatt hörsel i gruppen, eftersom bruset av röster kan störa.

Genomförande

Be deltagarna bilda par om två eller grupper om tre med de som sitter närmast. Ställ en fråga som deltagarna ska prata om. Det passar ofta bra med öppna frågor som väcker många tankar och som inte har ett kort eller rätt svar. Gå runt i rummet och lyssna på samtalen. Om det passar kan du sedan låta grupperna berätta vad de har pratat om.

Tidsåtgång

Cirka 2–15 minuter.

Användningsområde

Brainstorm kan användas för att ge deltagarna möjlighet att bidra med tankar, idéer och associationer kring ett ämne. Brainstorm kan användas i både smågrupper och helgrupp.

Genomförande

Du som kommunikatör ber deltagarna att komma med tankar, idéer, associationer eller förslag kring ett ämne. Skriv upp alla förslag och idéer på till exempel en tavla, ett stort papper eller post-it-lappar. Alternativt kan deltagarna själva skriva ner sina idéer. Uppmuntra alla att delta och välkomna alla idéer, även de som verkar omöjliga. Inga idéer får kritiseras eller avfärdas. Utgångspunkten är att alla idéer är bra idéer.

Efter brainstormingen kan man arbeta vidare på många olika sätt. Till exempel kan du som kommunikatör kategorisera förslagen tillsammans med gruppen. Gruppen kan också välja några förslag att diskutera vidare i mindre grupper, eller värdera de olika förslagen genom till exempel metoden Pluppning.

Tidsåtgång

Cirka 5–15 minuter.

Användningsområde

Metoden kan användas för att ta reda på deltagarnas förkunskaper kring ett tema och vad de är intresserade av.

Genomförande

Gör tre kolumner på tavlan. Skriv följande tre rubriker, en för varje kolumn:

  • Det här vet jag om…
  • Det här tror jag om…
  • Det här vill jag veta om…

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Dela ut ett A3-papper till varje grupp och be någon i gruppen att skriva. Be den som ska skriva att göra tre likadana kolumner på pappret. Låt grupperna diskutera och skriva i tio minuter. Var tydlig med att deltagarna inte ska kommentera eller besvara varandras förslag. Betona också att alla i gruppen ska få möjlighet att säga något.

Be sedan grupperna att redovisa vad de har skrivit, en kolumn i taget. Anteckna vad deltagarna säger i de olika kolumnerna på tavlan. Diskutera det som har tagits upp och antecknats på tavlan tillsammans. I den andra kolumnen behöver du som kommunikatör bemöta det som deltagarna tror. Fråga hur de har fått informationen och be att få kolla upp om det stämmer eller inte.

Om det blir svårt att skriva allt i kolumnerna på tavlan kan du fästa alla papper på en vägg så att alla ser.

Du kan utgå från det som deltagarna vill veta mer om (kolumn tre) i kommande övningar och genomgångar.

Tidsåtgång

Cirka 30–45 minuter.

Användningsområde

EPA-samtal kan användas för att snabbt och enkelt låta många deltagare reflektera och prata kring olika frågor. Metoden kan användas för att göra deltagarna till aktiva lyssnare vid en genomgång eller liknande. EPA-samtal passar också bra för reflektion och uppföljning efter en film eller ett case.

Namnet är en förkortning av metodens tre steg. E står för enskilt, P för par och A för alla.

Genomförande

Ställ en fråga och be deltagarna tänka kring ett ämne, till exempel ”Vilka rättigheter och skyldigheter har du som anställd i Sverige?”. Deltagarna svarar på frågan och redovisar sina svar i olika omgångar och konstellationer:

  • E = enskilt. Var och en av deltagarna får tid att tänka själva en liten stund. De som vill kan skriva ner sina svar och reflektioner.
  • P = par. Deltagarna redovisar sina tankar för varandra i par.
  • A = alla. Paren redovisar sina tankar för alla.

En variant på övningen är EPGA som betyder enskilt, par, grupp och alla. Då får paren tillfälle att redovisa sina svar i en grupp om tre till fem personer innan redovisningen i helgrupp. Du som kommunikatör leder samtalet i helgrupp och fördelar ordet så att alla par eller grupper kommer till tals.

Tidsåtgång

Cirka 10–20 minuter, men det går att korta ner tiden om syftet är att göra deltagarna till aktiva lyssnare vid en genomgång eller liknande.

Användningsområde

Fyra hörn kan hjälpa deltagarna att klargöra sina egna tankar och värderingar och ta del av övriga deltagares tankar och värderingar. Metoden kan användas för att starta samtal kring värderingar och normer.

Genomförande

Du som kommunikatör ställer en fråga eller säger ett påstående. Ge sedan deltagarna fyra alternativa svar eller valmöjligheter som representeras av hörnen i rummet. Varje hörn i rummet motsvarar en valmöjlighet, ett svar eller ett ställningstagande. Uppmana deltagarna att gå till det hörn som stämmer överens med deras åsikt eller ställningstagande. Ett hörn ska vara ett öppet hörn. Dit kan deltagarna gå om inget av de andra tre hörnen stämmer överens med deras egen åsikt. När deltagarna har valt ett hörn får de prata några minuter med övriga personer i samma hörn om varför de valt just det hörnet. Om någon person är ensam i ett hörn kan du som kommunikatör prata med denna person. Be någon eller några från varje hörn att kort berätta om sina val. I det öppna hörnet är det bra om alla deltagare får komma till tals. När alla hörn kommit till tals kan du fråga om någon vill byta hörn. Någon deltagare har kanske ändrat åsikt efter att ha lyssnat på en person från ett annat hörn.

Förbered ett antal frågor eller påståenden i förväg. Förbered också vilka olika alternativ de olika hörnen ska representera. Övningen kan användas i flera omgångar så att deltagarna tar ställning till två eller flera olika frågor eller påståenden.

Exempel på fråga eller påstående: Vem har makt att förändra orättvisorna i världen?

Exempel på alternativ för fyra hörn:

  • företag
  • politiker
  • alla
  • öppet hörn

I vissa övningar kanske ni inte behöver fyra svarsalternativ. Då går det bra att bara ha tre hörn.

Tidsåtgång

Cirka 10–30 minuter beroende på antal omgångar.

Användningsområde

Garnnystanet kan användas för att utvärdera ett pass eller som en presentationsövning. Metoden passar för grupper på 6–20 deltagare.

Genomförande

Deltagarna sitter i en cirkel utan bord så att alla ser varandra. Du som kommunikatör börjar med att säga något, till exempel ”Idag har jag fått veta mer om…” eller ”Så här känner jag mig nu”. Behåll ändan av nystanet och kasta garnbollen vidare. Den som tar emot nystanet svarar på samma sätt, behåller tråden i sin hand och kastar vidare. Nystanet kastas kors och tvärs mellan deltagarna tills alla har fått säga något. Om ni inte har ett garnnystan kan ni kasta något annat mellan er. Se bara till att alla deltagare får säga något.

Metoden kan också användas som en presentationsövning, till exempel att alla får säga sitt namn och ett intresse. Ni kan nysta upp garnbollen igen genom att kasta tillbaka den i motsatt ordning. Då kan alla repetera sitt namn och berätta något annat om sig själv.

Tidsåtgång

Cirka 5–10 minuter beroende på antal deltagare.

Användningsområde

Heta stolen kan användas för att ge deltagarna möjlighet att uttrycka sina egna tankar och åsikter, och få reda på andras tankar och åsikter. Metoden kan användas för att starta en diskussion eller ett samtal om värderingar. Metoden passar i grupper på minst tio personer.

Genomförande

Ställ stolar i en ring och be deltagarna ta en plats. Det ska finnas en stol fler än antalet deltagare. Du läser upp ett påstående, till exempel ”Det är viktigt att kunna svenska innan du söker jobb”. Deltagarna ska ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som håller med påståendet sitter kvar på sin stol. Den som inte håller med byter plats till en tom stol. Några deltagare får berätta varför de har valt att sitta kvar eller byta plats. Sedan läser du upp nästa påstående.

Du som kommunikatör behöver förbereda påståenden innan övningen. Börja med några påståenden som inte är särskilt värdeladdade, till exempel ”sommaren är bättre än vintern” eller ”kaffe är godare än te”. Berätta för deltagarna att påståendena inte behöver handla om sådant som du som kommunikatör håller med om eller är emot.

Exempel på påståenden att använda utifrån ett samtal kring alla människors lika värde jämställdhet:

  • Alla människor är lika mycket värda.
  • En brottsling och en person som inte har begått brott är lika mycket värda.
  • Vissa arbeten passar bättre för kvinnor.
  • Vissa arbeten passar bättre för män.

Ett alternativ om lokalen är trång att deltagarna ställer sig upp om de inte håller med om påståendet eller sitter kvar om de håller med. Ett annat alternativ är att deltagarna håller upp en hand eller fot om de inte håller med.

Tidsåtgång

Cirka 10–20 minuter beroende på antal påståenden.

Användningsområde

Hänt, känt, tänkt, lärt kan användas för att deltagarna ska få reflektera över en övning eller en träff. Metoden ger också deltagarna möjlighet att dela sina reflektioner med varandra. Metoden passar som utvärdering av ett tema eller en träff. Hänt, känt, tänkt, lärt kan användas i både små och stora grupper.

Genomförande

Dela in deltagarna i grupper med 4–6 personer i varje grupp. Dela ut papper och penna till varje deltagare. Låt deltagarna dela in pappret i fyra fält där de skriver: hänt, känt, tänkt, lärt.

Låt deltagarna reflektera enskilt i några minuter och skriva ner några ord eller någon mening i varje fält:

  • Hänt – vad har vi gjort?
  • Känt – vilken eller vilka känslor har jag känt?
  • Tänkt – har jag någon tanke eller fråga kring något av det vi har pratat om?
  • Lärt – har jag lärt mig något idag? Vad?

Låt sedan alla deltagare dela sina reflektioner med sin grupp. Du som kommunikatör går runt till varje grupp. Försök se till att alla får säga något.

Om det finns deltagare som inte är vana vid att läsa eller skriva kan ni genomföra övningen muntligt.

Tidsåtgång

Cirka 20–30 minuter.

Användningsområde

Laget runt kan användas för att ge alla deltagare möjlighet att få säga vad de tycker utan att bli avbrutna. Syftet är att alla ska få vara delaktiga och få lika mycket utrymme i gruppen. Metoden är ett bra sätt att fånga upp olika uppfattningar kring en fråga eller ett ämne.

Genomförande

Du som kommunikatör ber en av deltagarna säga vad han eller hon tycker i en viss fråga. Därefter ger du ordet till nästa deltagare. Ordet går laget runt tills alla deltagare har haft möjlighet att säga vad de tycker. Ingen ska avbryta och kommentera något när en deltagare pratar. Alla pratar utifrån sig själva. Om en deltagare inte vill säga något går det bra att säga ”pass”. Då går ordet vidare till nästa person. Om någon säger pass kan de få en ny chans att säga något när alla deltagare har fått säga något.

Laget runt finns i många varianter. Ordet behöver inte gå runt i samma ordning som man sitter. Den som sist pratade kan skicka vidare till någon annan. Du som kommunikatör behöver bara se till att alla har haft möjlighet att säga sin åsikt. Du kan ge begränsad talartid för varje person. Om alla finns i samma rum kan ni skicka runt ett föremål, till exempel en boll eller en talarpinne, för att markera vem som har ordet.

Tidsåtgång

Cirka 15–30 minuter beroende på gruppstorlek.

Användningsområde

Linjen kan användas för att utvärdera en övning eller ett pass. Metoden kräver ett rum där ni får plats att stå på en linje.

Genomförande

Skapa en tänkt ”linje” på golvet i rummet, till exempel mellan två väggar. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med det första påståendet, från 0–100 %. Ena änden av linjen motsvarar 0% och den andra änden 100%.

Låt sedan deltagarna samtala några minuter med de som står närmast om varför de har ställt sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. Sedan går ni vidare med nästa påstående. Om någon deltagare vill byta plats efter att ha hört någon annans åsikt så går det bra att flytta sig. Det är fritt fram att ändra åsikt under övningen. Betona att det inte finns några rätt eller fel.

Förslag på påståenden kan variera beroende på syftet med övningen och vilka som deltar. Det är bra att börja med några påståenden som bara är till för uppvärmning. Därefter fortsätter ni med påståenden som är mer kopplade till temat.

Här är några exempel på påståenden för uppvärmning:

  • Kaffe är gott.
  • Idag är vädret behagligt.
  • Det är viktigt att lära känna sina grannar.
  • Jag vet vad mitt drömyrke är.

Här är några exempel på påståenden vid utvärdering:

  • Jag tycker att passet har varit intressant.
  • Jag har lärt mig mycket.
  • Jag har fått nya idéer.
  • Det var bra stämning.
  • Det var mycket vi inte hann med.

Tidsåtgång

Cirka 10–20 minuter beroende på antal påståenden.

Användningsområde

Mentimeter är ett webbaserat verktyg som du kan använda för att skapa interaktiva inslag och öka deltagarnas delaktighet under passen. Mentimeter passar när du till exempel vill göra en omröstning kring en särskild fråga eller utvärdera ett pass. Metoden kan också användas för att låta alla deltagare komma till tals. Deltagarna kan också svara på frågor anonymt, vilket kan passa när ni pratar om svåra eller känsliga ämnen. Det finns också andra verktyg som erbjuder ungefär samma funktioner, till exempel ”Kahoot!”. Det går bra att genomföra de allra flesta övningar även utan Mentimeter.

Genomförande

Deltagarna kan svara med hjälp av sina smarttelefoner, datorer eller surfplattor. Det enda deltagarna behöver är en webbläsare. Du kan visa resultatet på skärm direkt under din presentation.

Mentimeter har en film om hur du kommer igång med verktyget. Filmen är på engelska.

För att skapa en undersökning genom Mentimeter behöver du skapa ett konto på deras webbplats www.mentimeter.com. Det finns en gratisvariant du kan använda. Gå sedan in på sidan ”My presentations”. Klicka på ”New presentation”, skriv in en titel på din presentation och klicka på ”Create presentation”.

I nästa steg väljer du vilken typ av presentation eller undersökning du vill skapa. Det finns många olika typer av frågor och presentationer som du kan skapa, till exempel flervalsfråga (Multiple Choice), ordmoln (Word Cloud) och öppen fråga (Open Ended).

När du har valt vilken typ av presentation eller undersökning du vill skapa skriver du in frågan du vill ställa till deltagarna och fyller i eventuella svarsalternativ. Sedan klickar du på ”Present”. Nu visas instruktioner för hur deltagarna ska svara på frågan.

Deltagarna går in på www.menti.com och skriver in den sexsiffriga koden som visas överst i presentationen på din skärm.

Du kan spara deltagarnas svar när ni har avslutat undersökningen. Då klickar du på ”Download results”.

Här är ett exempel på hur Mentimeter kan användas i en övning:

Välj typen ”Multiple choice”. Skriv följande frågor i fältet "Your question”:

Vet du var du kan få rådgivning och hjälp om du har frågor om sexuell hälsa eller behöver söka vård?

Lägg till totalt två svarsalternativ:

  • JA
  • NEJ

Titta på resultatet av undersökningen tillsammans. Du som kommunikatör kan använda undersökningen för att veta vad du behöver fokusera på i ett pass kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Användningsområde

Mina ord, dina ord kan användas för att samla in deltagarnas kunskaper eller idéer kring ett ämne. Metoden ger deltagarna möjlighet att dela sina kunskaper och idéer med varandra. Det är en metod som liknar Brainstorm.

Genomförande

Metoden kräver att alla deltagare är vana vid att skriva. Om det finns deltagare i gruppen som inte är vana vid att skriva, se alternativ nedan.

Dela ut ett papper till varje deltagare. Be deltagarna att vika pappret på mitten, kortsida till kortsida, så att det blir två kolumner. I ena kolumnen skriver de rubriken ”Mina ord” och i andra kolumnen skriver de ”Dina ord”.

Först ska de tänka enskilt och skriva ner minst fem ord de tänker på när de hör ordet ”säkerhet” (till exempel). De skriver sina ord under rubriken ”Mina ord”. Deltagarna ska bara skriva något ord eller väldigt korta meningar.

När alla deltagare har gjort en egen lista över sina ord ska varje deltagare fylla i minst fem ord från andra deltagare under rubriken ”Dina ord”. Deltagarna går runt i rummet och letar upp en annan person. När två deltagare bildar ett par läser en av dem upp sina ord. När den andra deltagaren hör ett ord som den inte har på sin lista, skriver den upp det under rubriken ”Dina ord”.

När ett par har bytt ett ord går de vidare var för sig för att leta upp någon annan. Om det är någon som har fyllt sidan med ”Dina ord” ställer sig personen vid sidan, men finns ändå tillgänglig för dem som fortfarande behöver skriva upp fler ord.

När alla deltagare har skrivit upp fem ord under rubriken ”Dina ord”, eller när du som kommunikatör tycker det är lämpligt att avbryta, samlas alla i helgrupp igen. Gå igenom alla ord som har kommit fram under övningen och skriv upp på tavlan. Fråga efter spontana tankar och reflektioner när alla ord är uppskrivna. Orden kan ni ha användning för i kommande övningar.

Alternativ om det finns deltagare som inte är vana vid att skriva
Be deltagarna att tänka ut två ord som de tänker på när de hör ordet ”säkerhet” (till exempel). När alla deltagare har tänkt ut två ord ska varje deltagare hitta två andra deltagare som ska säga ett annat ord som de själva inte har tänkt på. Varje deltagare ska sammanlagt komma ihåg fyra ord – två egna ord och två ord från två andra deltagare.

När alla deltagare har samlat in fyra ord, eller när du som kommunikatör tycker det är lämpligt att avbryta, samlas alla i helgrupp igen. Gå igenom alla ord som har kommit fram under övningen och fråga efter spontana tankar och reflektioner. Orden kan ni ha användning för i kommande övningar.

Källa: Pedagog Malmö

Användningsområde

Mötas på mitten kan användas för att samla olika deltagares erfarenheter, kunskaper och åsikter i en fråga eller ett ämne och hitta gemensamma nämnare. Metoden passar för många olika frågor.

Genomförande

Metoden kan användas på två olika sätt. Välj ett av följande alternativ.

Alternativ 1: Alla deltagare är vana vid att skriva
Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Ge varje grupp ett stort papper och be dem rita en cirkel i mitten. Deltagarna ska skriva i varsitt hörn av pappret. Be dem skriva allt de kan komma på kring en specifik fråga eller ett ämne, till exempel ”Vad är viktigast för en familj som precis har kommit till Sverige?”.

Varje deltagare skriver under tystnad i cirka fem minuter. Sedan får varje deltagare i tur och ordning berätta vad de har skrivit för resten av gruppen. När alla har berättat skriver en sekreterare i varje grupp ner gruppens gemensamma tankar i cirkeln i mitten. Det kanske finns sådant som bara vissa deltagare har skrivit. Låt dem i så fall diskutera och försöka enas om något av detta också ska in i den gemensamma cirkeln i mitten.

Be sedan varje grupp presentera det som står i cirkeln.

Alternativ 2: Bara några deltagare är vana vid att skriva
Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Ge varje grupp ett stort papper och be dem rita en cirkel i mitten. Be deltagarna utse en sekreterare för gruppen.

Ge deltagarna en stund att fundera kring en specifik fråga eller ett ämne, till exempel ”Vad är viktigast för en familj som precis har kommit till Sverige?”.

Var och en av deltagarna i varje grupp säger sitt svar på frågan. Om de andra deltagarna i gruppen håller med skriver sekreteraren svaret i cirkeln i mitten. Deltagarna kommer med ett förslag i taget, tills inga fler förslag finns, eller tills du som kommunikatör avbryter övningen för en gemensam genomgång i helgrupp.

Be sedan varje grupp presentera det som står i cirkeln.

Tidsåtgång

Cirka 30 minuter.

Användningsområde

Oavslutade meningar kan användas för att fånga upp deltagarnas tankar och intressen och få igång ett samtal. Metoden passar i grupper upp till cirka 20 personer.

Genomförande

Du som kommunikatör läser upp början på några meningar som du har förberett, till exempel:

  • Jag skulle vilja veta mer om…
  • När jag är 70 år vill jag…
  • Jag tycker om…
  • Just nu känner jag mig…
  • Mitt största intresse är…

Deltagarnas uppgift är att avsluta meningen. Det ska gå relativt snabbt. Det finns inte några rätt eller fel. Om någon deltagare tycker det är svårt att komma på ett avslut kan man säga pass. Du som kommunikatör kan också läsa upp en annan mening som kanske är lättare. Det gör inget om det finns fler deltagare än frågor. Du kan ge samma mening till flera deltagare. Det är intressant att se om samma fråga får olika svar.

Metoden kan användas muntligt i helgrupp eller så kan deltagarna skriva ner fortsättningen på meningarna individuellt. Då kan ni samlas i helgrupp efteråt och gå igenom en mening i taget. Deltagarna får berätta hur de har slutfört meningen och berätta hur de tänker.

Tidsåtgång

Cirka 10–30 minuter beroende på antal personer och meningar.

Användningsområde

Pluppning kan användas för att rangordna olika förslag för att få fram vilka förslag som är mest intressanta eller viktiga och som ska prioriteras. Metoden kan användas efter till exempel en Brainstorm för att bestämma vilka frågor eller ämnen som deltagarna tycker är viktigast att prioritera.

Genomförande

Innan övningen behöver du som kommunikatören ha tagit fram olika förslag och ämnen. Eller så har gruppen gjort en Brainstorm tidigare. Alla förslag eller ämnen är samlade på en tavla eller på ett stort papper.

Alla deltagare får 3–5 pluppar. Det kan vara små klisterlappar, magneter eller färgpennor. Deltagarna ska fördela plupparna på de förslag eller ämnen som de tycker är bäst eller viktigast. Plupparna representerar ett antal röster. Deltagarna kan sätta alla pluppar på ett förslag eller ämne eller fördela dem på olika förslag eller ämnen.

När alla deltagare har fördelat sina pluppar tittar gruppen på vilka förslag eller ämnen som har fått flest pluppar. De förslagen är mest relevanta eller intressanta och kanske något ni kan arbeta vidare med.

Tidsåtgång

Cirka 10 minuter.

Användningsområde

Promenadprat kan användas för att få igång ett samtal och ge deltagarna möjlighet att röra på sig. Samtalet kan bli annorlunda när man samtidigt rör på sig och byter miljö.

Genomförande

Dela in deltagarna i par eller tre och tre. Ge grupperna en uppgift eller en fråga som de ska prata om. Berätta när de ska vara tillbaka från promenaden. Deltagarna tar en promenad tillsammans och diskuterar samtidigt frågan, uppgiften eller ämnet.

Tidsåtgång

Cirka 10–30 minuter.

Användningsområde

Tvärtom-metoden kan användas för att underlätta för deltagarna att släppa på eventuella tankespärrar och komma fram till kreativa idéer, istället för att bara säga ”rätt saker”. Syftet är att komma på så dåliga idéer som möjligt och sedan göra om dem till motsatsen så att förslagen blir positiva istället. Metoden kan användas en och en eller i grupp.

Genomförande

Du som kommunikatör väljer ett ämne eller problem och formulerar som motsatsen till det man vill åstadkomma. Till exempel ”Hur kan vi öka orättvisorna i världen?” eller ”Hur kan vi göra så att ingen känner sig inkluderad i samhället?”. Du bör uppmuntra alla att delta och välkomna alla idéer. Deltagarna ska komma på så många idéer och förslag som möjligt. Du eller deltagarna skriver alla förslag och svar på post-it-lappar som fästs på tavlan.

Sedan går du som kommunikatör igenom ett förslag i taget och ber deltagarna hjälpas åt att vända det till sin motsats. Till exempel kan motsatsen till ”Prata inte med din granne” vara ”Bjud in din granne på kaffe”.

Om gruppen ska rangordna förslagen kan ni använda metoden Pluppning.

Tidsåtgång

Cirka 40 minuter beroende på antal idéer.

Användningsområde

Vattentrappan kan användas för att ge deltagarna möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter om ett ämne eller en fråga. Metoden ger också deltagarna möjlighet att reflektera och lyssna aktivt på övriga deltagare. Metoden passar i grupper på minst tio personer. Vattentrappan kan även användas vid utvärdering. Grupperna kan då prata utifrån olika utvärderingsfrågor.

Genomförande

Dela in deltagarna i grupper på tre till fem personer. Den första gruppen börjar samtala utifrån ett ämne eller en fråga som de har fått av kommunikatören. De andra grupperna lyssnar. Gruppen får prata under 4–5 minuter, sedan avbryter du diskussionen och ordet går vidare till nästa grupp. Nästa grupp fortsätter diskussionen där den förra gruppen slutade. De fortsätter prata om samma fråga eller ämne, men ska inte upprepa sådant som redan har sagts. Avbryt diskussionen igen och lämna över till nästa grupp. Fortsätt tills alla grupper har fått prata. Ämnet eller frågan går alltså som i en vattentrappa från grupp till grupp.

Tidsåtgång

Cirka 10–15 minuter beroende på antal grupper.

Användningsområde

Öppna frågor kan användas för deltagarna ska få reflektera och uttrycka det de tänker eller känner kring en fråga eller ett ämne.

Genomförande

Öppna frågor är utforskande och har inga givna svar. En öppen fråga kan inte besvaras med ett ja eller nej. En sluten fråga kan ha färdiga svarsalternativ, till exempel ja eller nej. Slutna frågor ger ofta korta svar, medan öppna frågor kan resultera i både korta och långa svar.

Här är exempel på hur slutna och öppna frågor kan se ut:

  • Sluten fråga: Vilka partier finns representerade i Sveriges riksdag?
  • Öppen fråga: Vilka frågor skulle vara viktiga för dig att arbeta med om du var politiker?
  • Sluten fråga: Är det bra att sjukvård, bibliotek, polis och annat betalas med skattepengar?
  • Öppen fråga: Tänk tillbaka på förra veckan. Vad i samhället använde du som betalas med skattepengar?

Fler exempel på inledningar till öppna frågor:

  • Vad tänker ni om…?
  • Varför tror ni att…?
  • Kan ni jämföra…?
  • Vilka fördelar och nackdelar ser ni med…?
  • Vilka skillnader finns mellan…?
  • Berätta om…?
  • Vad tycker du om…?
  • På vilket sätt…?

Fler exempel på inledningar till slutna frågor:

  • Är…?
  • Finns…?
  • Kan…?
  • Har…?