Lektionsupplägg: Innan du har fått ett arbete

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera ”Innan du har fått ett arbete”

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över arbete och normer kopplat till arbete i Sverige.

Förberedelse: Skriv ut bilder på vuxna personer med olika kön, etnicitet, ålder, religiösa symboler, funktionsförmåga etcetera. Ett förslag är att använda foton som finns på sidorna 28–41 i metodmaterialet ”BRYT!”. Det är ett metodmaterial om normer från Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Lägg ut bilderna på olika personer från materialet BRYT! på ett stort bord eller på golvet så att alla kan se dem. Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera två olika bilder. De ska tillsammans försöka gissa vilka arbeten personerna på bilderna skulle kunna ha. De får gärna komma på fler exempel på arbete kopplat till samma person. Låt alla par presentera sina gissningar i helgrupp.

Diskutera i helgrupp:

  • Varför tror du att personerna skulle kunna ha just dessa yrken? Vad var det med personerna som fick dig att tänka på ett visst yrke?
    Kommentar: Du som kommunikatör skriver upp de olika saker som deltagarna kopplar till olika yrken, till exempel kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, kläder, etnicitet, religiösa symboler, funktionsförmåga. Spara gärna det som ni skriver upp. Det kan användas i andra övningar.
  • Tänkte du att personerna arbetar i Sverige? Om inte, vad skulle personerna kunna arbeta med i Sverige? Tror du att personerna skulle kunna ha andra yrken i andra länder?

Berätta att det inte finns något ”facit” till bilderna. Syftet med övningen är att börja diskutera arbete och normer kopplat till arbete i Sverige. Om deltagarna försöker slå fast sanningar om personerna på bilderna kan du behöva påminna om att man faktiskt inte vet något om dem. Det kan till exempel handla om att deltagare hävdar att en person inte kan arbeta som sjuksköterska för att det är en man, eller att en person inte kan arbeta som lastbilsförare för att det är en kvinna. Man kan omöjligt veta vilka personerna på bilderna är eller vad de faktiskt arbetar med. Syftet med övningen är att uppmärksamma sina egna och samhällets normer och förhålla sig kritiskt till dessa. Tänk också på att alla deltagare har olika erfarenheter. Diskutera därför inte ”de andra”. Då kan personer i rummet känna sig utpekade eller osynliggjorda.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Deltagarna får reflektera över sina framtida yrkesliv och få information om olika yrken i Sverige.
  • Deltagarna får information om hur de kan hitta arbete i Sverige.
  • Deltagarna får veta mer om och diskutera jämställdhet på arbetsplatsen.
  • Deltagarna får diskutera vad diskriminering innebär enligt lagen.
  • Deltagarna får tänka kreativt och veta mer om att starta eget företag.
  • Deltagarna får reflektera över och träna på personligt brev och arbetsintervju.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna ska börja reflektera över framtida sitt yrkesliv och utveckling i Sverige.

Förberedelse: Skriv ut materialet ”Mitt framtida yrkesliv”, ett till varje deltagare. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Genom denna övning får du som kommunikatör en uppfattning om vad deltagarna kan behöva veta mer om.

Dela ut materialet ”Mitt framtida yrkesliv”, en matris till varje deltagare. Låt dem fylla i matrisen enskilt. Sedan får de presentera vad de har skrivit för personen som sitter närmast. Lyft sedan i helgrupp vad deltagarna har skrivit. Om ni är många i gruppen kan ni fokusera särskilt på kolumnerna ”Det här skulle jag vilja lära mig” och ”Det här skulle jag vilja arbeta med i Sverige”. Som kommunikatör kan du spara det deltagarna lyfter i helgrupp till kommande övningar.

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över viktiga steg de behöver ta för att kunna arbeta i Sverige.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Börja prata om: Vägen till arbete” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se.

Gör en Brainstorm kring frågan: Vad är viktigt för att få ett arbete i Sverige?

Skriv upp alla förslag på tavlan. Om gruppen har svårt komma på förslag kan de börja med att prata i Bikupor och sedan presentera förslagen i helgrupp.

Ställ följdfrågor till deltagarna för att utveckla svaren och skapa en öppen diskussion. Om någon till exempel säger ”språk” kan du fråga: ”Hur kan ni lära er ett nytt språk, till exempel svenska?”. Om någon säger ”utbildning” kan du fråga: ”Hur tänker du då? Vilken typ av utbildning behövs?”.

Spara det som du har skrivit upp på tavlan. Då får du en uppfattning om vad ni kan fokusera på i kommande övningar.

Visa filmen ”Börja prata om: Vägen till arbete” och diskutera frågorna från filmen tillsammans:

  • Vilka sätt passar dig bäst för att ta dig in på arbetsmarknaden?
  • Hur kan du hitta information om vilka möjligheter som finns?

Du kan berätta för deltagarna att det kan ta lite tid att hitta det man verkligen vill arbeta med, men att de inte ska oroa sig. Men man kan behöva söka olika arbeten och arbeta med olika saker innan man får arbetet man verkligen vill ha.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera på vilka sätt man kan hitta arbete. Att deltagarna får lära sig att hitta och använda sig av Arbetsförmedlingens webbplats.

Förberedelse: Se till att deltagarna har tillgång till dator, mobil eller surfplatta för att kunna besöka webbplatser. Se till att du har listan med det som deltagarna vill arbeta med från övning 3.1 ”Mitt framtida yrkesliv”. Förbered att du kan visa filmen ”Arbete” ur serien ”Nyanländ” från UR.

Gör en Brainstorm i helgrupp kring frågan: Hur kan du hitta arbete i Sverige?

Skriv upp alla förslag på tavlan. Skriv även upp dessa om de inte nämns:

  • Arbetsförmedlingen (Platsbanken)
  • Bemanningsföretag
  • Rekryteringsföretag
  • Annonser i tidningar
  • Annonser på webbplatser
  • Sociala medier
  • Kontakta arbetsgivare direkt
  • Fråga människor du känner

Berätta att kommuner oftast har studie- och yrkesvägledning som deltagarna kan kontakta för att få mer information. Ni kan också leta upp var ni hittar studie- och yrkesvägledningen i kommunen där deltagarna bor.

Visa filmen ”Arbete” ur serien ”Nyanländ” från UR. Diskutera sedan följande frågor med deltagarna i helgrupp:

  • Vad var mest intressant i filmen?
  • Var det något som filmen tog upp som du inte visste innan?
  • Är det annorlunda att söka arbete i Sverige jämfört med det land eller de länder där du bodde tidigare?

Låt deltagarna titta på Arbetsförmedlingens Yrkesguide på Arbetsförmedlingens webbplats.

Guiden har en automatisk översättningsfunktion. I guiden finns information om:

  • Vad olika yrken innebär.
  • Hur stor chansen är att få arbete inom ett visst yrke.
  • Vilken utbildning och erfarenhet du bör ha för att få ett arbete inom olika yrken.

Diskutera tillsammans i helgrupp:

  • Hur upplevde du Arbetsförmedlingens Yrkesguide?
  • Fick du förslag på yrken som du inte hade tänkt på tidigare?

Tips: Besök eller bjud in någon från Arbetsförmedlingen som kan ge mer information och svara på frågor som deltagarna har om att söka arbete.

Arbetsförmedlingen har också en podd som heter Ny i Sverige som riktar sig till personer som är nya i Sverige. I podden får man tips om hur det fungerar med arbete och utbildning i Sverige, hur man skriver en bra jobbansökan och hur man förbereder sig inför en anställningsintervju. Poddavsnitten finns på bland annat lätt svenska, arabiska, persiska och engelska.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över och diskutera jämställdhet på arbetsmarknaden och på arbetsplatser.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Jämställdhet” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Filmen finns på flera språk.

Berätta att ni ska gå igenom några yrken i Sverige. Deltagarna ska gissa om yrkena är vanligast bland kvinnor eller män. Skriv upp ett yrke i taget på tavlan. Fråga varför de tror att yrket är vanligast bland kvinnor respektive män. Vilka egenskaper behövs för yrkena?

Lista på yrken (i ingen särskild ordning):

  • Undersköterska, hemtjänst och äldreboende
  • Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete
  • Personlig assistent
  • Städare
  • Lager- och terminalpersonal
  • Översättare, tolk och lingvist
  • Doktorand
  • Grundskollärare
  • Fastighetsskötare
  • Buss- och spårvagnsförare
  • Förskollärare
  • Elektriker
  • Kock och kallskänka
  • Pizzabagare
  • Butikssäljare
  • Vårdbiträden (arbetar inom vård- och omsorg)
  • Kontorsassistent och sekreterare
  • Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
  • Lastbilsförare
  • Snickare
  • Företagssäljare
  • Mjukvaru- och systemutvecklare (IT-utvecklare)

Gå sedan igenom vilka yrken som är vanligast bland kvinnor och män.

Vanligaste yrken bland kvinnor, år 2019 (statistik från SCB):

  • Undersköterska
  • Barnskötare
  • Grundskollärare
  • Butikssäljare
  • Förskollärare
  • Vårdbiträden
  • Städare
  • Kontorsassistenter och sekreterare
  • Personlig assistent

Vanligaste yrken bland män, år 2019 (statistik från SCB):

  • Lager- och terminalpersonal
  • Mjukvaru- och systemutvecklare (IT-utvecklare)
  • Företagssäljare
  • Lastbilsförare
  • Snickare
  • Butikssäljare
  • Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete
  • Fastighetsskötare
  • Elektriker
  • Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer

Exempel på yrken med jämn könsfördelning, år 2018 (ungefär 50 procent kvinnor och 50 procent män):

  • Kock och kallskänka (52 procent kvinnor och 48 procent män)

Vanliga yrken bland personer födda utomlands, år 2018 (statistik från SCB):

  • Pizzabagare
  • Städare
  • Översättare, tolk och lingvist
  • Doktorand
  • Buss- och spårvagnsförare

Kommentar: De vanligaste yrken bland personer födda utomlands år 2018 var pizzabagare och städare. Pizzabagare var också yrket med störst andel utrikes födda män, 89 procent. Yrket med störst andel utrikes födda kvinnor var övrig hemservicepersonal med 67 procent. Därefter följde städare med 56 procent. Av alla de anställda i åldern 16–64 år var 18 procent utrikes födda.

Diskutera alla eller några av följande frågor. Deltagarna kan börja att prata i Bikupor och sedan berätta vad de har pratat om i helgrupp:

  • Nu har du sett filmen. Tror du att jämställdhet i Sverige skiljer sig från andra länder du känner till? Har du några exempel?
  • När tänkte du senast på att något inte var jämställt?
  • Enligt statistik från SCB från 2018 lönearbetar 80% av alla kvinnor mellan 20 och 64 år i Sverige. Det är en stor andel jämfört med många andra länder. Vad är bra med detta? Finns det något som du tycker är dåligt med detta? Hur lönearbetar kvinnor i det land eller de länder du bott i tidigare?
  • Vi tittade precis på en lista med vanliga yrken för kvinnor och män i Sverige. Tror du att listan med olika yrken ser annorlunda ut i det land eller de länder du bott i tidigare?
  • Finns det något som kan bli en utmaning för en man som arbetar i ett yrke där nästan alla är kvinnor?
  • Finns det något som kan bli en utmaning för en kvinna som arbetar i ett yrke där nästan alla är män?
  • Alla arbetsgivare ska motverka orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män som har liknande tjänst, kunskap och arbetsuppgifter. Arbetsgivare ska också arbeta för att ha en jämn fördelning av kvinnor och män inom olika typer av arbeten och på ledande positioner på arbetsplatsen. Varför är det bra med jämn könsfördelning på arbetsplatser. Vad tror du att en arbetsgivare kan göra för att skapa en mer jämn fördelning mellan könen på en arbetsplats där ett kön dominerar?
  • I yrken där många kvinnor arbetar är risken för att bli sjukskriven på grund av psykiska och fysiska problem högre än i yrken där många män arbetar. Varför tror du att det är så?
  • I den svenska skollagen står det att skolan ska lära ut kunskaper om jämställdhet. Skolan ska ge alla elever lika möjligheter oavsett kön. Skolan ska också arbeta mot traditionella könsroller som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur mycket tror du att skolan påverkar vilka yrken kvinnor och män väljer?

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera diskriminering när man söker arbete.

Förberedelse: Kopiera casen nedan och klistra in i ett dokument som du kan skriva ut och dela ut till deltagarna. Du kan översätta casen själv. Ett annat alternativ är att läsa upp casen för deltagarna.

Dela in deltagarna i mindre grupper och låt varje grupp diskutera ett case.

Eva fick inte arbetet för att hon var kvinna

Eva hade sökt arbete i en matvarubutik och fick komma på arbetsintervju. Under intervjun sa chefen att hon inte kunde få arbetet för att hon var kvinna. Chefen menade att det skulle bli för mycket prat om de var för många kvinnor på arbetsplatsen. En man fick jobbet istället. En domstol dömde matvarubutiken för att ha diskriminerat Eva.

Nadira ville inte skaka hand

Nadira sökte arbete som tolk och fick komma på arbetsintervju. När Nadira kom till intervjun hälsade hon på den manliga chefen genom att lägga en hand på sitt bröst. Hon ville inte skaka hand med chefen för att han var man. Då avbröt chefen intervjun och sa att en hälsning som gjorde skillnad på män och kvinnor var kränkande och kunde leda till konflikter på arbetsplatsen. En domstol dömde chefen för att ha diskriminerat Nadira. Domstolen menade att chefen inte kunde kräva att Nadira var tvungen att hälsa på ett visst sätt.

Jenny kunde bara arbeta halvtid

Jenny sökte ett deltidsarbete hos ett bemanningsföretag. Hon berättade för företaget att hon var sjukskriven till 50 procent. Hon sa att hon därför bara kunde arbeta halvtid. Då meddelade företaget att hon inte kunde få tjänsten. Orsaken var att företaget krävde att hon skulle ha en annan anställning på deltid. Jenny ville arbeta deltid för att hon har en kronisk sjukdom och endast har 50 procents funktionsförmåga. En domstol dömde företaget för att ha diskriminerat Jenny.

Anna, Mustafa och Leo var för gamla för att köra buss

Anna, Mustafa och Leo sökte arbete som chaufförer på ett bussföretag. De var alla över 70 år gamla. Bussföretaget sa att de inte anställer chaufförer över 70 år eftersom de inte kör lika säkert som yngre chaufförer. I domstolen kunde bussföretaget inte bevisa att Mustafa, Leo och Anna körde sämre än yngre chaufförer. Domstolen dömde företaget för att ha diskriminerat Anna, Mustafa och Leo. Domstolen menade att företaget gjorde fel som drog en gräns vid 70 år. Företaget borde ha bedömt var och en av dem för att kunna avgöra om de var lämpliga som chaufförer. Företaget kunde till exempel ha låtit dem göra hälsoundersökningar.

Sara fick sms efter att ha tackat nej

Sara sökte arbete och blev kontaktad av ett företag som ville erbjuda henne ett arbete. Sara och arbetsgivaren beslutade först att de skulle träffas, men dagen innan mötet ångrade sig Sara och tackade nej till arbetet via sms. När arbetsgivaren fick beskedet svarade hen genom ett 20-tal sms där hen uttryckte sig mycket nedlåtande med koppling till den Saras etniska tillhörighet. En domstol dömde arbetsgivaren för att ha diskriminerat Sara.

Jacob fick kommentarer om sitt utseende och sexuell läggning

Jacob hade en tidsbegränsad anställning som servitör på en restaurang. Jacob blev redan från början av anställningen trakasserad av sina chefer på ett sätt som hade samband med hans sexuella läggning och könsuttryck. Bland annat kommenterade cheferna att Jacob förmodligen var homosexuell och såg ut som en kvinna då han använde smink. En domstol dömde arbetsgivaren för att ha diskriminerat Jacob.

Amina bar huvudduk

Amina sökte ett arbete hos ett bemanningsföretag. Hon blev erbjuden arbete, men sedan ångrade sig arbetsgivaren. Arbetsgivaren sa att det berodde på att Amina bar muslimsk huvudduk och att detta var en säkerhetsrisk för arbetet. Diskrimineringsombudsmannen bedömde att ett förbud mot huvudduk inte var nödvändigt för säkerheten på arbetsplatsen. Att neka en person att bära huvudduk har ansetts som indirekt diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning.

Diskutera sedan i helgrupp:

  • Vilken typ av diskrimineringsgrund finns i casen?
    Kommentar:
    Eva (kön)
    Nadira (religion eller annan trosuppfattning)
    Jenny (funktionsnedsättning)
    Anna, Mustafa och Leo (ålder)
    Sara (etnisk tillhörighet)
    Jacob (sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck)
    Amina (religion eller annan trosuppfattning)
  • Vilket case tycker du är mest intressant? Varför?
  • Vem skulle du prata med om du känner dig orättvist behandlad?
  • Hur kan du få hjälp om du känner dig diskriminerad när du söker arbete?
  • Känner du till Diskrimineringsombudsmannen?

Informera deltagarna att alla har rätt att bli rättvist behandlade när de söker arbete. Ingen får missgynnas eller diskrimineras. Det säger lagen. Vad som är diskriminering kan skilja sig från fall till fall. Ibland måste en domstol avgöra om det är diskriminering.

Du kan berätta för deltagarna att om de upplever att de har blivit diskriminerad kan de till exempel kontakta en antidiskrimineringsbyrå för att få råd och stöd. De kan också lämna tips och klagomål till Diskrimineringsombudsmannen. Om någon är medlem i ett fackförbund kan de vända sig till dem för att få råd och hjälp.

Syfte med övningen: Att deltagarna får tänka kreativt och får information om hur de kan starta eget företag i Sverige.

Förberedelse: Ta med flera gem, pennor, post-it-lappar eller papper att skriva på. Förbered att du kan visa filmer från filmserien ”Almi Företagarskola på lätt svenska”.

Börja med att göra en Brainstorm i helgrupp kring frågan: Vad innebär det att vara kreativ? Skriv upp alla förslag från deltagarna på tavlan.

Dela sedan in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Ge varje grupp ett gem samt penna och papper eller post-it-lappar. Under 3–5 minuter ska varje grupp komma på så många alternativa sätt som möjligt att använda ett gem på. De skriver ner alla idéer.

Sedan samlas ni i helgrupp och går igenom alla idéer tillsammans. Dela upp idéerna i tre kategorier:

  • Använda gemet som det är
  • Ändra något med gemets design
  • Sätta ihop gemet med en annan sak för att skapa en ny produkt

Exempel på alternativa sätt att använda ett gem:

  • Laga kläder, till exempel ett blixtlås.
  • Öppna brev med.
  • Göra en nyckelknippa.
  • Rengöra saker, till exempel öppningen på en limtub.
  • Använda som bokmärke.

Diskutera med deltagarna i helgrupp:

  • Hur kom ni på idéerna?
  • Hur kan du träna upp din kreativitet?
  • Varför är kreativitet viktigt i arbetslivet?
  • Har du erfarenhet av att starta eget företag? Eller känner du någon som har startat eget företag?

Grupparbete: Starta företag i Sverige

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 deltagare i varje grupp. Ge varje grupp ett tema från följande lista:

  • Butik
  • Restaurang eller café
  • Tjänster för hushåll
  • Tjänster online
  • Bygg och anläggning (snickare, plåtslagare, murare, målare, maskinförare)

Utifrån sitt tema ska varje grupp komma på en idé som skulle kunna fungera i Sverige. Om de har svårt att komma på något kan du ge tips om:

  • Butik: kläder, inredning, maskiner
  • Restaurang: glasscafé, restaurang med en viss matkultur (exempelvis italienskt, etiopiskt, japanskt)
  • Tjänster för hushåll (hushållsnära tjänster): barnpassning, matlagning, städning, trädgårdsarbete
  • Tjänster online: översättning, digital design, kurser
  • Bygg- och anläggning: till exempel snickeriföretag, möbelföretag, måleriföretag

Låt grupperna presentera sina idéer för varandra.

Visa filmen ”Almis Företagarskola – tema företagaren och företaget” från Almi. Låt alla berätta vad de tyckte var mest intressant i filmen.

Tips: Deltagarna kan få stöd och hjälp om de driver eller funderar på att starta företag. På webbplatsen Verksamt.se finns kontaktuppgifter till organisationer eller rådgivare i varje region i Sverige.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över viktiga delar som brukar vara med i CV och personligt brev.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Arbete” ur serien ”Nyanländ” från UR om det passar dina deltagare. Filmen är på svenska och har undertexter på flera språk. Titta tillbaka på det deltagarna skrev om ni gjorde övning 3.1 ”Mitt framtida yrkesliv”.

Visa filmen ”Arbete” ur serien ”Nyanländ” från UR. Ni kan fokusera särskilt på delen som handlar om referenser. Den exakta tidsstämpeln i filmen är 05:20-06:20.

Berätta för deltagarna att:
När du söker ett arbete ska du skicka med de papper som arbetsgivaren frågar efter. Ofta vill arbetsgivaren att du skickar både ett CV och ett personligt brev. I ett CV beskriver du dina erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper som du vill lyfta fram. Ett CV brukar vara 1–2 A4-sidor. I ett personligt brev berättar du om varför du är intresserad av just det här arbetet eller företaget. Du förklarar också varför du passar för arbetet och vilka tidigare erfarenheter du har. Det är viktigt att det personliga brevet är anpassat för det arbete du söker. Brevet ska vara kort, ungefär en A4-sida är lagom.

Låt deltagarna reflektera enskilt över vad de skulle skriva i ett CV och personligt brev. De kan även skriva ner det som de har tänkt på. Om ni gjorde övning 3.1 ”Mitt framtida yrkesliv” kan deltagarna titta på det som de skrev där.

Sedan får de dela med sig av det de tänkt på i mindre grupper.
Diskutera sedan i helgrupp:

  • Vad är viktigt att alltid skriva i ett CV?
  • Vad är viktigt att alltid skriva i ett personligt brev, oavsett vilket arbete du söker?
    Kommentar: Koppla gärna diskussionen till det deltagarna skrev om i övning 3.1 ”Mitt framtida yrkesliv”.
  • Vilka referenser kan du använda när du söker arbete i Sverige?

Syfte med övningen: Att deltagarna får öva på en anställningsintervju.

Förberedelse: Titta tillbaka på det deltagarna skrev om ni gjorde övning 3.1 ”Mitt framtida yrkesliv”.

Berätta att alla deltagare ska på anställningsintervju till ett arbete de skulle vilja ha.

Låt dem sitta enskilt och förbereda sig på att besvara följande frågor:

  • Kan du berätta om dina tidigare arbeten och om dina studier?
  • Hur fungerar du i en grupp?
  • Vilka är dina starka sidor och positiva egenskaper som passar det här arbetet?
  • Vad behöver du bli bättre på? (Det kan vara bra att visa att du känner till dina svagare sidor)
  • Varför har du sökt det här arbetet? Vad är det som lockar dig?
  • Varför ska vi anställa dig? Vad är det som gör att du passar för det här arbetet?
  • Vad har du för långsiktiga planer i framtiden?

Dela in deltagarna i par och låt dem turas om att intervjua varandra och öva på att svara på frågorna.

Diskutera sedan i helgrupp:

  • Var det några frågor du inte är van att prata om?
  • Vilka frågor var enkla att besvara?
  • Vilka frågor är svåra att besvara?
  • Vilka andra frågor kan vara viktiga att förbereda sig på vid en anställningsintervju?
  • Första intrycket är viktigt när man träffar arbetsgivaren. Hur kan du ta reda på innan om arbetsplatsen har några speciell klädkod? Hur skulle du klä dig på en intervju om det inte finns någon klädkod?
  • På svenska arbetsplatser är det oftast viktigt att komma i tid till intervjun. Om du är försenad kan det påverka dina chanser till att få arbetet. Varför tror du att det viktigt att komma i tid, särskilt på arbetsplatser?

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägg ”Innan du har fått ett arbete”.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Diskutera följande frågor genom att använda metoden Laget runt.

  • Vad var viktigast för dig att få information om?
  • Är det någonting som du vill veta mer om? Om ja, vad i så fall? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
  • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?