Första träffen

Senast uppdaterad: 5/11-2021

Här är ett förslag på hur du som kommunikatör kan planera den första träffen med en ny grupp deltagare på samhällsorienteringen. Syftet med passet att deltagarna ska bli trygga med dig och varandra. Syftet är också att deltagarna ska få en förståelse för vad samhällsorientering är och vad som kommer hända på de kommande träffarna.

Vid första träffen är det viktigt att betona att samhällsorientering handlar om dialog och att lyssna på varandra. Tänk därför på hur du möblerar rummet vid första träffen. Det passar inte så bra att deltagarna sitter med ryggen mot någon annan. Möblera istället exempelvis i en hästsko eller öppen cirkel så att alla kan se varandra. Om ni är många kan ett alternativ vara att möblera i ”kafésittning”. Då sitter deltagarna vid bord i mindre grupper, men se då till att det inte är för få deltagare vid något bord. Var uppmärksam på att alla får komma till tals om deltagarna sitter i mindre grupper.

Om samhällsorienteringen är digital kan du be dina deltagare att ha kameran på.

Presentationsrunda

I detta steg ska du och deltagarna presentera er själva. Du som kommunikatör inleder med att berätta något kort om dig själv. Om du själv har migrationserfarenhet kan du berätta något kort om ditt eget möte med Sverige, till exempel något som förvånade dig, något som oroade dig eller något som gjorde dig glad. Det viktiga är att deltagarna får ett exempel inför presentationsrundan.

Efter din presentation får deltagarna presentera sig på motsvarande sätt. Under presentationsrundan säger de till exempel sitt namn, hur länge de har varit i Sverige eller vilka språk de talar eller förstår. De kan också berätta om något som förvånade, oroade eller gjorde dem glada när de kom till Sverige.

Presentera syftet

Presentera syftet med träffen. Det finns färdiga förslag till syften men du kan själv lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information. Syftena är inte formulerade med du/ni-tilltal, men tänk på att använda du/ni-tilltal när du presenterar syftena för deltagarna.

Förslag på syften

  • Att deltagarna ska förstå vad syftet med samhällsorienteringen är.
  • Att deltagarna ska få veta mer om vad ni kommer att göra tillsammans på träffarna.
  • Att deltagarna ska lära känna varandra så att de kan samarbeta och samtala på ett tryggt och bra sätt på kommande träffar.

Ta reda på deltagarnas förväntningar på samhällsorienteringen

Syftet med denna övning är att visa skillnaden mellan samhällsorientering och annan undervisning som många av dina deltagare kan ha erfarenhet av. Syftet är också att ta reda på deltagarnas förväntningar på kommande pass.
Börja med att visa ett foto på en klassrumsmiljö där barn sitter med ryggarna mot varandra riktade mot en lärare framme vid tavlan. Fråga deltagarna vad de tror om undervisningssituationen:

  • Vem pratar mest?
  • Hur gamla är eleverna?
  • Vad ska eleverna lära sig och varför?
  • Vad tänker ni kring att vara i en miljö som liknar ett klassrum nu när ni är vuxna?
  • Vad kan vara skillnaden mellan en lärare i ett klassrum och en kommunikatör, som mig? Varför tror ni att det heter det kommunikatör?

Låt flera deltagare berätta om sina tankar. Uppmuntra deltagarna att berätta om både positiva och negativa förväntningar de har på samhällsorienteringen.

Berätta att det är stor skillnad på situationen på fotot och situationen på samhällsorienteringen. Här är några exempel på hur samhällsorienteringen skiljer sig från annan undervisning:

  • Det finns inga betyg på samhällsorienteringen.
  • Samhällsorienteringen bygger på reflektion och dialog.
  • Skolan har en läroplan med kunskapskrav som eleverna bedöms efter. På samhällsorienteringen finns teman med förslag på syften, men ingen läroplan.

Avsluta med att fråga deltagarna:

  • Vilka frågor tror ni brukar förekomma på samhällsorienteringen?
  • Vilka ämnen och frågor vill ni veta mer om på våra kommande träffar?

Du kan utgå från deltagarnas svar när du planerar kommande träffar.

Berätta vad samhällsorientering är

Berätta vilken roll du som kommunikatör har. Berätta också att samhällsorienteringen handlar om att underlätta nyanlända personers etablering och delaktighet i det svenska samhället. Det betyder bland annat att deltagarna kommer få veta mer om:

  • mänskliga rättigheter och demokrati,
  • individens rättigheter och skyldigheter,
  • hur samhället är organiserat,
  • och praktiskt vardagsliv.

Samhällsorienteringen förmedlas i dialog- och diskussionsform, och det är viktigt att fånga upp deltagarnas frågor och erfarenheter kring olika ämnen. Det betyder att träffarna kommer innehålla mycket diskussion och samtal. Du kan visa och gå igenom delar av ett metodstöd för att ge exempel. Välj ett metodstöd, till exempel ”Utbildning för vuxna”. Gå inte igenom detaljer i enskilda övningar, men visa de olika stegen i metodstödet och förklara ungefär vad ett pass kan innehålla.

Visa ditt kursupplägg för kommande träffar. Ge ett par exempel på vilka ämnen och teman ni kommer prata om.

Om det passar din grupp kan ni formulera ett slags kontrakt eller överenskommelse i gruppen. Ni kan vänta till nästa träff, men ni bör göra det tidigt under samhällsorienteringen. Tanken med ett kontrakt är att stärka tryggheten och sammanhållningen i gruppen under de kommande träffarna. Ta fram kontraktet i dialog med deltagarna, så att det bygger på deras önskningar. Ett kontrakt kan till exempel innehålla följande punkter:

  • Det som vi delar med varandra här stannar i rummet. Vi kommer att prata om en del känsliga frågor och ämnen. Vi behöver då kunna dela erfarenheter, känslor och tankar utan att vara rädda för att det vi säger sprids utanför gruppen.
  • Vi lyssnar på varandra. Även om vi har olika åsikter respekterar vi ordfördelningen. Det kan finnas traditioner som säger till exempel att kvinnor ska lyssna på män, att unga ska lyssna på äldre, att personer med kort utbildning ska lyssna på personer med lång utbildning. Men här fördelar vi ordet utan sådana traditioner och alla måste få komma till tals.
  • Kommunikatören leder och planerar träffarna, men alla deltagare behöver ta ansvar för att vara aktiva och delta i samtal och övningar.

Ni kan också skapa en frågelåda där alla deltagare kan lägga lappar med anonyma frågor eller tankar. Det kan vara en skokartong med ett hål för lappar i locket. Som kommunikatör behöver du då ta dig tid att läsa lapparna innan varje träff och ta upp dem med gruppen så att alla får ta del av både frågan och svaret.

Utvärdera träffen

Under de sista 10–15 minuterna av uppstartspasset kan deltagarna utvärdera och uttrycka sina tankar om den här första träffen. Du kan till exempel låta deltagarna svara på följande frågor:

  • Fick du veta något nytt idag, som du inte visste innan?
  • Vad tyckte du var bra idag?
  • Vad vill du veta mer om kopplat till samhällsorienteringen?

Låta deltagarna prata i grupper och tillsammans formulera sina förväntningar på kommande träffar på samhällsorienteringen, till exempel viktiga ämnen eller frågor som de vill ha svar på. Har ni gjort en frågelåda så kan någon deltagare i varje grupp skriva gruppens förväntningar på en lapp och lägga i lådan. Annars redovisar varje grupp sina tankar muntligt i helgrupp innan träffen avslutas.