Introduktion till metodstödet

Senast uppdaterad: 5/11-2021

Här hittar du en introduktion till hur du använder metodstödet till materialet ”Om Sverige” och en förklaring av pedagogiken som metodstödet bygger på.

Varför behövs ett metodstöd?

Att vara kommunikatör och leda samtal och reflektioner inom samhällsorienteringen är ett utmanande arbete. De deltagare du ser på stolarna i salen eller digitalt på din dataskärm kan komma från olika länder och ha olika kulturell identitet. De kan ha sitt ursprung i olika sociala grupper i samhället och ha mycket olika erfarenheter av vad till exempel ett samhälle, en familj och en arbetsmarknad är.

En annan stor utmaning är att deltagarna kan ha väldigt olika utbildningsbakgrund. Du kan möta deltagare som tvingats sluta skolan på grund av krig eller som aldrig har gått i skola överhuvudtaget. I många grupper kommer det finnas deltagare som är ovana att läsa, att ta till sig instruktioner, att ta till sig information om sådant som deltagaren inte själv har sett eller upplevt, att tänka kritiskt om informationskällor och att skilja på information och åsikter. En deltagare som behöver väldigt mycket stöttning med de här sakerna kanske sitter bredvid en deltagare som har en lång akademisk utbildning bakom sig.

Allt det här är viktigt att tänka på och ta hänsyn till när du planerar och genomför era träffar.

Du kan behöva ställa dig frågor som: Hur introducerar jag temat så att alla förstår sammanhanget? Kan jag använda bilder och filmer för att visa istället för att förklara? Vilken information är viktig? Hur når jag ut med den till deltagarna? Vilka frågor behöver jag ställa och hur ska jag formulera dem? Hur ska jag planera tiden och fördela ordet så att alla får tid att reflektera och så att även tysta och blyga deltagare får prata och vara delaktiga?

Metodstödet är ett stöd till dig som är kommunikatör, och det har flera syften. Dels ger det förslag på hur du kan organisera olika moment på ett likartat sätt från tema till tema. Det gör att deltagarna känner igen sig och ger samtidigt dig en chans att utveckla och förbättra de moment och metoder som återkommer. Dels hjälper metodstödet dig att anpassa samhällsorienteringen till deltagarnas olika förutsättningar. Metodstödet bygger nämligen på forskning och beprövade erfarenheter av att stötta och aktivera vuxna i att reflektera, samtala och utveckla kunskaper. Den projektgrupp inom Göteborgsregionen som arbetat fram metodstödet i samarbete med Länsstyrelsen har haft kompetens och referenser från flera forskningsfält. Modeller för dialog har hämtats från vuxenutbildningen. Du kan läsa mer om dem i Skolverkets stödmaterial för undervisning och studiehandledning på modersmål. Andra källor är internationell forskning som beskriver förutsättningar och lärande för minoritetsgrupper, bland annat den kanadensiska professorn Jim Cummins texter och modeller. Samtalsmetoderna är prövade inom folkbildning och undervisning. Flera av metoderna är baserade på metoderna och övningarna i Sensus metodbok ”Metodboken”. I boken kan du läsa om fler metoder och övningar.

Viktiga byggstenar i metodstödet

Syftet med samhällsorienteringen är att ge deltagarna en grundläggande förståelse för olika aspekter av det svenska samhället. Deltagarna ska också utveckla kunskaper om exempelvis mänskliga rättigheter, praktiskt vardagsliv och hur samhället är organiserat. Det kräver förstås att kommunikatören har kunskap och material för det. Det kräver också att kommunikatören har kunskap om och metoder för hur vuxna hämtar in kunskap och lär sig. Det här metodstödet är baserat på sådan kunskap och metodik. Byggstenarna är:

  • vuxenperspektiv,
  • dialog,
  • stöttning och utmaning.

Vuxenperspektiv

Samhällsorienteringen kräver att du som kommunikatör har kunskap om vuxenperspektiv. När du gick i skola förväntades du kanske sitta tyst och lyssna passivt medan dina lärare föreläste. Utan att du tänker på det kan det påverka din syn på deltagarnas roll och på din egen roll som kommunikatör, trots att du egentligen vet att deltagarna inte är blanka papper som du kan fylla med information genom att hålla genomgångar.

Idag vet vi ganska mycket om vuxenpedagogik och vi kan vara ganska säkra på att dina deltagare behöver dela med sig av egna erfarenheter, tankar och frågor för att  samhällsorienteringen ska leda till förståelse och utvecklad kunskap. Det är också viktigt att deltagarna känner att det de bidrar med tas tillvara. Det kommer att göra dem mer motiverade att dela med sig.

Samtidigt vet vi att den information och de samtal ni delar inte kommer att uppfattas på samma sätt av alla. Vad dina deltagare uppfattar hänger ihop med deras förförståelse och upplevelse av världen. Vad dina deltagare uppfattar hänger också ihop med att de redan första dagen i Sverige fick ett stort ansvar. De behövde tillgodose olika behov för sig själva och eventuellt också för sin partner och sina barn. Till exempel behov av information och stöttning för att kunna försörja sig, vara en god förälder och vara delaktig i barnens skolgång.

En viktig del i metodstödet är därför att fånga upp deltagarnas erfarenheter, förkunskaper och behov. Det gör att du som kommunikatör kan anpassa materialet och övningarna och lättare leda gruppen genom reflektion, diskussioner och andra övningar.

Dialog

En viktig del i metodstödet är dialog. Dialog och samtal kan användas för att motivera och väcka lyssnande. Övningar där alla får prata är bra för att stärka gruppkänsla och förtroendet mellan deltagare. Dialogen är också en viktig del av reflektionen och lärandet.

Metodstödet bygger på en modell för pedagogiskt samtal som rekommenderas vid handledning och andra pedagogiska uppdrag. Modellen utgår från att alla under samtalet ska ha rätt att tala och påverka. I den här modellen har samtalet tre roller:

  • En roll handlar om att klargöra vad deltagarna vet och vad de behöver.
  • En annan roll handlar om att skapa sammanhang och vidga förståelsen för innehållet i respektive tema.
  • Samtalets tredje roll är att stärka deltagarens förmåga att handla, reflektera och utvärdera.

För att metodstödet ska kunna ha dessa olika roller består det av olika samtalsmetoder, reflektionsfrågor, case och faktafrågor.

Det är viktigt att du som kommunikatör tänker på syftet med olika samtal och skiljer på öppna, reflekterande frågor och slutna frågor med givna svar. Vid vissa typer av ämnen, till exempel normer kring jämställdhet och andra diskrimineringsaspekter, finns det en risk att samtal där man får argumentera fritt leder till att visa deltagare blir utsatta för kränkningar. Därför finns ibland i metodstödet case att läsa och fundera kring, istället för att diskutera fritt. Case har den fördelen att de stärker inlevelseförmågan istället för att riskera att befästa åsikter och normer.

Frågor som har givna svar, till exempel frågor om lagar, regler och lagstadgade rättigheter, ska inte lämnas öppna för åsikter och argumentation. Därför finns i metodstödet ibland kommentarer, tips och facit som hjälper dig som kommunikatör att ge tydliga svar i sådana situationer. Svar på faktafrågor i metodstödet går oftast att hitta i texterna på Informationsverige.se.

Stöttning och utmaning

Den tredje byggstenen i metodstödet är stöttning och utmaning. Ett sätt att stötta deltagarna är att planera aktiviteterna så att alla deltagare förstår syftet med varje moment och får stöd att delta aktivt efter sin förmåga. Metodstödet hjälper dig att stötta dina deltagare på flera olika sätt, till exempel genom:

  • Bilder och filmer tidigt i varje moment för att alla deltagare ska förstå sammanhanget. Bild och film är extra viktigt för de deltagare som inte har så stor vana av föreläsningar och olika typer av skriven text.
  • Aktiviteter där deltagarna skapar något tillsammans.
  • Övningar där deltagarna tar ställning och formar åsikter genom att visa något eller röra sig i rummet.
  • Case för att skapa identifikation och för att sätta igång deltagarnas tankar och reflektioner.

Som kommunikatör måste du också utmana deltagarna, annars finns risk att era träffar inte leder till förståelse och utvecklade kunskaper. Ett sätt att göra det är att varva information och fakta som är ny för deltagarna med övningar och samtal som väcker deltagarnas uppmärksamhet, motiverar dem att tänka i nya banor och samtidigt visar hur temat är kopplat till deras egen livssituation.

Metodhjulet

Metodstödet kan beskrivas i form av ett hjul med olika steg som upprepas i alla metodstöd. Vi kallar det metodhjulet. Metodhjulet är anpassat till samhällsorienteringen men bygger på erfarenhet från vuxenutbildning och från studiecirkelverksamhet för vuxna. Det är också baserat på teorier om hur man kan stötta flerspråkiga individer att utvecklas och lära och att stärka deras känsla av att ha makt över sin egen situation.

Att stegen upprepas i alla hjul gör att deltagarna känner igen sig och det skapar trygghet.

Att använda metodstödet

Metodstödet kan användas på olika sätt. Du kan välja att använda det i sin helhet men du kan också se det som ett smörgåsbord och plocka delar av det. Du kan till exempel använda filmer som du tycker är bra, välja ut vissa övningar eller låna metoder.

Det mesta som metodstödet tar upp finns beskrivet på Informationsverige.se eller i filmer och annat material. Det ger inte svar på alla frågor som kan din grupp kan ställa. Därför kommer du att behöva söka information på egen hand för att kunna svara på dessa frågor.

Alla steg i metodhjulet, utom steg 2, innehåller förslag på övningar. Antalet övningar varierar mellan de olika metodstöden. Varje metodstöd behandlar ett viktigt ämne och de olika övningarna tar upp olika aspekter av det ämnet. Du som har arbetat med samhällsorientering tidigare vet att vissa ämnen kräver mer tid än andra. Du känner dina deltagare och har möjlighet att ta reda på deras förkunskaper, behov och frågor. Du är den som bäst kan bedöma vilka metodstöd och övningar som passar din grupp.

Varje övning har ett syfte. Var noga med att deltagarna förstår syftet med övningen.

De olika stegen (1–5) i metodhjulet bygger på principen att gå från det konkreta och praktiska till det mer teoretiska och abstrakta.

  • Steg 1. Introducera temat

    I steg 1 introducerar du temat genom foton, illustrationer, filmklipp och övningar. Tanken är att alla deltagare ska förstå vad temat handlar om så fort som möjligt. Det konkreta och visuella kommer alltså först, innan deltagarna får ta del av fakta eller lyssna på genomgångar.

  • Steg 2. Presentera syftet

    I steg 2 presenterar du syftet med temat. Det är viktigt att syftet är tydligt formulerat och att deltagarna förstår vad syftet med temat är. Det finns färdiga förslag till syften men du kan själv lägga till eller ta bort syften baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information. Du är den som vet vad som är viktigast för just dina deltagare.

    Observera! I metodstödet är syftena inte formulerade med du/ni-tilltal, men tänk på att använda du/ni-tilltal när du presenterar syftena för deltagarna.

  • Steg 3. Fånga upp deltagarnas erfarenheter, förkunskaper, tankar och frågor

    Det är viktigt att utgå från de erfarenheter, förkunskaper, behov och frågor som deltagarna har. I steg 3 finns övningar och samtalsformer som fångar upp det. De ger dig som kommunikatör kunskap om vad du behöver fokusera på under kommande steg i metodstödet.

  • Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

    Samhällsorienteringen innehåller information och fakta som är ny för många och kan vara svår att ta till sig. Till exempel beskrivningar av lagstiftning och rättigheter, instruktioner hur man gör i en nödsituation och översikter över möjliga utbildningsvägar. Steg 4 handlar om att nå fram till deltagarna med information som kan vara svår med hjälp av metoder som muntliga genomgångar, korta gruppsamtal, case och exempel.

    Här är några tips för muntliga genomgångar:

    • Försök hålla korta och kärnfulla genomgångar. Det är inte säkert att deltagarna lär sig mer för att du presenterar mycket information.
    • Våga välja bort. Fråga dig vad som är viktigast utifrån den kartläggning ni har gjort och de frågor du har samlat in från deltagarna i steg 3 och fokusera på det. Välj bort sådant som inte är relevant för deltagarna.
    • Tänk på att en powerpointpresentation inte alltid hjälper deltagarna. Mycket text kan göra att deltagarna får svårt att fokusera på vad du säger. Fundera på om du måste använda PowerPoint och hur du ska göra det.
    • Att bryta av en muntlig genomgång med en fråga som deltagarna får diskutera i några minuter är ett sätt att aktivera deltagarna och hjälpa dem att tänka. I metodstödet finns många frågor du kan använda, både sådana som syftar till längre samtal och diskussion och kortare frågor som syftar till ett par minuters snabb reflektion. Du får förstås lägga till egna frågor. Tänk på att de ska vara öppna och att deltagarna inte alltid behöver redovisa vad de har pratat om.
    • Använd gärna exempel. Du kan använda exempel från ditt eget liv om det känns okej. Välj sådant som inte är för privat eller känsligt. Om du själv har varit ny i Sverige kan du kan till exempel berätta hur det gick till när du skaffade din första bostad i Sverige eller när du bokade din första tågbiljett. Det får gärna vara berättelser som är roliga och väcker skratt, det brukar bli positivt för gruppen och hjälper deltagarna att ge egna exempel.
    • Film kan vara ett väldigt bra sätt att förmedla ett budskap. En del myndigheter har riktigt bra och tydliga filmer, ibland med speakerröst eller åtminstone textning på flera språk. I metodstödet finns ett stort antal länkar till filmer som vi bedömer håller hög kvalitet och underlättar förståelse.

    I steg 4 finns ibland uppdrag till deltagarna. Det kan handla om att de tillsammans ska göra ett informationsblad om hur man tar hand om sina tänder eller att de ska göra en lista med goda råd till någon som är nyanländ i Sverige. Syftet med sådana gruppövningar är att förstärka förståelsen kring temainnehållet och koppla det till deltagarnas vardag.

  • Steg 5. Utvärdera

    Syftet med steg 5 är att genom snabba metoder samla deltagarnas upplevelser av undertemat. Deltagarna får svara på frågor som: Vilka övningar var mest intressanta? Vad var nytt? Vad kommer du att komma ihåg? Vad vill du veta mer om? Med hjälp av utvärderingen kan du utveckla ditt arbete med nästa tema eller nästa metodstöd, till exempel genom att återanvända övningar som fungerade bra och förändra moment som inte fungerade så bra.

    Observera att metodstödet kommer att justeras kontinuerligt. Ibland små justeringar, ibland stora. Om du till exempel skriver ut metodstödet är det därför en god idé att regelbundet kontrollera att du har den senaste versionen.

Hur förhåller sig metodstödet till texterna i materialet ”Om Sverige” på Informationsverige.se?

Metodstödet består av samma åtta teman som textmaterialet ”Om Sverige”. Metodstödet baseras på ett urval av texterna i materialet ”Om Sverige”.

Texterna i materialet ”Om Sverige” på Informationsverige.se är skrivna på klarspråk så att de ska vara lätta att förstå. De är översatta till nio språk och de kommer att vara en viktig del i samhällsorienteringen, både för deltagarna och för dig som kommunikatör.

I många grupper kommer det finnas deltagare som inte är så starka på att läsa, tolka och använda skrivet språk och digitala verktyg. I de fallen blir metodstödet extra viktigt. För dem kommer träffarna vara det viktigaste, eller kanske till och med det enda, sättet att förstå och ta till sig temat. För andra deltagare kommer läsningen av texterna vara ett sätt att förbereda sig inför träffarna eller att fördjupa sina kunskaper efteråt. Eftersom deltagarna har olika förkunskaper är det viktigt att du aldrig utgår från att deltagarna har läst någonting inför en träff.

I metodstödet finns övningar som bygger på att deltagarna är vana vid att läsa och skriva. Det kan handla om att läsa texter på Informationsverige.se och anteckna själva. I de fallen kan det krävas att du som kommunikatör stöttar extra mycket. Ibland står det förslag på hur du kan genomföra övningen på ett annat sätt, till exempel att du skriver deltagarnas tankar och åsikter på en whiteboardtavla eller liknande. Eller att du läser texten högt för alla. Du kan också dela in deltagarna i grupper där minst en person kan anteckna eller läsa högt för övriga. Anpassa övningarna till gruppen. Det är viktigt att ingen känner sig utsatt eller utpekad.

Texterna i materialet ”Om Sverige” och på resten av webbplatsen Informationsverige.se är också en källa till information för dig som kommunikatör när du planerar övningar och genomgångar. Du kan utgå från texterna och själv anpassa innehållet så att det blir relevant för din grupp.

Att leda ett samtal

Det finns ämnen i texterna och i övningarna i metodstödet som kan vara svåra att prata om och som kan väcka reaktioner och debatt bland deltagarna. I de fallen blir din roll extra viktig. Här kommer några tips på hur du kan hantera både svåra ämnen och grupper med deltagare som har väldigt olika erfarenheter och kunskaper.

Grupperna består av många olika personer. Vissa följer rådande normer. Andra bryter mot normer på olika sätt. Tänk därför att alla finns i rummet. Förutsätt till exempel inte att du vet vilket kön deltagarnas eventuella partner har. Använd gärna neutrala ord som ”partner” eller säg ”flickvän eller pojkvän” istället för bara antingen ”flickvän” eller ”pojkvän”. Undvik att tala om ”de/dem”, som i ”de som har psykisk ohälsa”. Säg istället ”vid psykisk ohälsa”.

Du kan inte veta vilken bakgrund deltagarna i din grupp har. Du vet inte heller vem som har en dold funktionsnedsättning eller vilken sexuell läggning eller könsidentitet deltagarna har. Det kan också finnas deltagare i gruppen som inte identifierar sig som varken kvinna eller man eller identifierar sig som ett annat kön än det som de fick vid födseln. Dessa kan känna sig mer utsatta än andra personer. Genom att använda inkluderande ord kan alla känna sig sedda, och du undviker ett ”vi och dom”-tänk och att någon deltagare känner sig exkluderad.

I samtal som handlar om normer är det viktigt att du ser till att samtalen handlar om just normer och handlingsmönster och inte om privata upplevelser eller att deltagare uttrycker åsikter om andra individer. Om någon uttalar sig till exempel rasistiskt eller homofobiskt är det viktigt att du säger ifrån och förklarar att kränkningar aldrig är okej. Om diskussionerna börjar handla om vad deltagarna tycker är rätt eller fel eller ”normalt” kan diskussionerna motverka sitt syfte och istället förstärka begränsande normer och tankar. Du som kommunikatör behöver då vara aktiv och påverka vilken väg samtalet tar, till exempel genom att ställa följdfrågor. Försök styra tillbaka samtalet till normen i sig. Fråga till exempel: Vilka förväntningar finns på människor att passa in i olika normer och vilka fördelar har de som gör det? Betona också att normer är något vi lär oss och att de ser olika ut i olika länder, situationer och sammanhang.

Fundera på vilka samtalsformer som passar för vilka ämnen och för vilka situationer. Ibland kan det vara bättre att inte bjuda in till diskussion överhuvudtaget och istället bara presentera rena fakta, till exempel utifrån statistik och lagstiftning. Tänk på att alla i rummet ska känna sig trygga. Om du är osäker på en övning kan du fråga dig själv: Kan alla göra den här övningen? Blir rummet otryggt om jag gör den här övningen? Finns det någon i rummet som bryter mot normen och som kommer känna sig utpekad? Om du känner dig osäker på att göra en viss övning är det bättre att välja en annan övning.

Ibland används begreppen kvinnor och män för att beskriva hur kön påverkar individers livsvillkor och möjligheter, trots att alla människor har samma rättigheter oavsett kön. Det vi syftar på då är skillnader på samhällelig nivå. Det betyder inte att alla har erfarenhet av sådana skillnader och det kan finnas deltagare som inte känner igen sig i den beskrivningen.

Könsuppdelade grupper

I detta metodstöd finns ingen rekommendation att dela upp gruppen så att kvinnor är för sig och män för sig. I vissa sammanhang kan det vara en fördel att ha könsuppdelade grupper, men i andra sammanhang kan könsuppdelade grupper förstärka skillnader och sätta personer med andra könsidentiteter än kvinna och man i svåra situationer. Om du ser behov av samtal i könsuppdelade grupper kan det vara bra att först läsa avsnittet ”Könsseparata grupper?” från RFSU:s metodbok ”Sexualundervisning på lättare svenska”. Du hittar avsnittet på sidan 52–53 i RFSU:s material. Det är också viktigt att ta hänsyn till vad just din grupp vill. Fråga gärna vad deltagarna själva föredrar.

Slutligen

Vi hoppas att metodstödens övningar kommer att vara ett gott stöd i ditt arbete. Vi hoppas också att arbetet med metodstödet blir både roligt och lärorikt, såväl för dina deltagare som för dig som kommunikatör.

Lycka till!