Metodstöd: Barns rättigheter och utveckling

Senast uppdaterad: 19/10-2021

Steg 1. Introducera ”Barns rättigheter och utveckling”
Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Att deltagarna får fördjupad information om barnkonventionen.
    • Att deltagarna får fundera över normer kring barns utveckling i Sverige.
    • Att deltagarna får prata om hur föräldrar och andra vuxna kan stötta barns utveckling och hälsa.
    • Att deltagarna får prata om hur det är att vara tonåring i Sverige.
    • Att deltagarna får information om var vuxna och barn kan vända sig om ett barn mår psykiskt dåligt.
    • Att deltagarna får tips på vad barn och familjer kan göra på fritiden i deras närområde.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 ”Läs dikt av Khalil Gibran”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över barns rättigheter och relationen mellan barn och föräldrar med utgångspunkt i en dikt.

    Förberedelse: Skriv ut ett utdrag ur dikten ”Tala till oss om barnen” och dela ut till varje deltagare. Dikten finns översatt på flera språk.

    Denna övning är baserad på material från kursen ”Förälder i nytt land”, som utvecklats av Göteborgs Stad. "Förälder i nytt land" är en föräldrastödskurs för nyanlända och en fördjupning av samhällsorienteringen på Integrationscentrum, Göteborgs Stad.

    Dela ut utdraget ur dikten ”Tala till oss om barnen” och läs det högt för deltagarna. Berätta att dikten handlar om en mamma som sitter med sitt barn i famnen och ber profeten att tala till henne om barnen. Dikten är skriven av Khalil Gibran från Libanon och är en del av hans bok Profeten från 1923. Boken består av 26 poetiska berättelser om livet.

    Tala till oss om barnen

    En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade: ”Tala till oss om barnen”.

    Och han sade: Ert barn är inte era barn.
    De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.

    De kommer genom er men är inte från er.
    Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.

    Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.

    Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
    Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka,
    ens i era drömmar.

    Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er.
    Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som har flytt.

    (ur Profeten av Khalil Gibran, 1923)

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer och låt dem läsa dikten igen. Be dem sedan att diskutera följande frågor:

    • Vad tror ni författaren menar med att barnen lever hos er men de tillhör er ändå inte?
    • Vad tror ni författaren menar med att ni kan ge barnen kärlek men inte era tankar?
    • Vad tänker ni om dikten?

    Berätta att grundtanken i lagar om barns rättigheter handlar om det som dikten uttrycker: Barn är människor med egna tankar och behov, inte sina föräldrars ägodelar.

  • Övning 4.2 ”Barns rättigheter”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om lagstiftningen om barns rättigheter samt få diskutera olika sätt att sätta gränser för barn utan att kränka barnens rättigheter.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Det är mitt liv” från Hedersförtryck.se. Förbered också så att du kan prata om lagstiftningen om barns rättigheter. Du kan till exempel utgå från texten ”Barns rättigheter och barnkonventionen” på Informationsverige.se.

    Visa filmen ”Det är mitt liv”, en film om våld mot barn som inte får bestämma över sitt eget liv. Filmen tar upp de rättigheter man har som ung i Sverige och vart man kan vända sig om dessa rättigheter kränks.

    Berätta därefter lite om lagstiftningen om barns rättigheter. Utgå från texten ”Barns rättigheter och barnkonventionen” och annat material som du bedömer är viktigt för deltagarna angående barns rättigheter: föräldrabalken, FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) och annan relevant lagstiftning. Här är förslag på vad du kan ta upp. Säg till deltagarna att de får avbryta om det är något de inte förstår. Berätta till exempel att:

    • Barnkonventionen har blivit lag i Sverige. Det stärker barns rättigheter, till exempel barns rätt att komma till tals och bli hörda. Men eftersom den är ny som svensk lag är det svårt att veta vad det kommer betyda för barnen, till exempel för rätten till familjeåterförening vid uppehållstillstånd eller i vårdnadstvister.
    • Enligt barnkonventionen har föräldrar och andra vårdnadshavare, och även samhället, ansvar för att ge barn trygghet. De har också ansvar att se till att barn utvecklas och får utbildning och att de får omsorg och skydd mot psykiskt och fysiskt våld.
    • All form av barnaga är förbjuden sedan 1979 (enligt föräldrabalken).
    • I Sverige har samhället (staten) det yttersta ansvaret för att skydda barns rättigheter och se till att de har ett tryggt hem. Om föräldrarna utsätter barnet för skada eller något annat som innebär en bestående fara för barnets hälsa och utveckling kan Socialtjänasten placera barnet i ett annat hem, ett så kallat familjehem.

    Påminn om att grundtanken med lagar om barns rättigheter är just det som dikten i övningen innan handlar om, det vill säga att barn är människor med egna rättigheter, tankar och behov. De är inte vuxnas ägodelar. Men barn är i beroendeställning till vuxna och behöver därför extra starkt skydd.

    Säg att i takt med att barn växer och blir äldre ska de ha rätt till allt större inflytande över beslut som rör dem, till exempel sina val av intressen, vänner och religion. Här är några exempel:

    • Från 12 års ålder får föräldrar inte tvinga barn att delta i föreningar eller trossamfund utan deras samtycke (enligt Allmänna bestämmelser om trossamfund).
    • I Sverige får alla som vill, ha sexuella relationer från 15 års ålder. På ungdomsmottagningen kan ungdomar få hjälp att få preventivmedel som kondom eller p-piller. Där kan unga också ställa frågor om sexuell hälsa. Föräldrar eller vårdnadshavare har inte rätt att få reda på vilka preventivmedel ungdomen använder eller läsa ungdomens journal. Unga har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Föräldrar som känner oro för sitt barn kan boka ett besök på Ungdomsmottagningen tillsammans med den unge.
    • Enligt föräldrabalken har ungdomar som fyllt 16 år rätt till de pengar som de tjänat genom eget arbete och banken får inte lämna ut intjänade pengar till föräldrarna.
    • För att gifta sig måste man vara 18 år och ingen får tvinga eller lura en person att gifta sig. Äktenskap under 18 år är ogiltiga.

    Efter genomgången, låt deltagarna diskutera följande frågor i 5-10 minuter:

    • Sverige var det första landet i världen att förbjuda barnaga. Hur kan vuxna sätta gränser för barn utan att slå dem?
    • Är det olagligt i Sverige att ha bestämda tider när barnen ska komma hem?
    • Är det olagligt i Sverige att säga till sina barn att de inte får gå ut innan de har gjort sina läxor?

    Summera samtalet i helgrupp. Förklara att lagen i Sverige inte ger några exakta svar på hur vuxna får sätta upp regler och gränser för sina barn. Det finns till exempel inget fel med att sätta upp regler som i de två sista frågorna, men om ett barn inte får göra samma saker som sina syskon kan situationen vara kränkande för det barnet. Det kan också räknas som hedersförtryck.

    Mer information om hedersförtryck finns på webbplatsen hedersförtryck.se.

  • Övning 4.3 ”Barnkonventionen”

    Syfte med övningen: Att få fördjupad kunskap om barnkonventionen samt att få reflektera över och diskutera olika delar av barnkonventionen. 

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa grundprinciperna i barnkonventionen, artikel 2, 3, 6 och 12, på sidan ”Barns rättigheter och barnkonventionen” på Informationsverige.se.

    Denna övning är baserad på material från kursen ”Förälder i nytt land”, som utvecklats av Göteborgs Stad. "Förälder i nytt land" är en föräldrastödskurs för nyanlända och en fördjupning av samhällsorienteringen på Integrationscentrum, Göteborgs Stad.

    Berätta lite om barns rättigheter i Sverige. Säg att vara barn i Sverige kan vara annorlunda jämfört med hur det är i andra  länder. Barnrättsperspektivet är starkt. Myndigheter tar hänsyn till vad barn tycker och barn har inflytande i skolan. Föräldrarna ska lyssna på barnen och ta hänsyn till deras åsikter. Samtidigt har föräldrarna ansvar för barnen och bestämmer över dem tills de är 18 år.

    I barnkonventionen står det att alla barn har samma rättigheter. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnade på. Alla barn har rätt till skydd och stöd av vuxna. Sverige skrev under konventionen år 1990. År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar. Fyra av artiklarna kallas grundprinciper och ligger till grund för hela barnkonventionen.

    Gå in på sidan ”Barns rättigheter och barnkonventionen” på Informationsverige.se och visa grundprinciperna i barnkonventionen, artikel 2, 3, 6 och 12, på deltagarnas språk om det finns. Fråga sedan deltagarna:

    • Vad betyder det att barnen har egna rättigheter?
    • Varför tror du att barn har egna rättigheter?
    • Hur kan man veta vad som är bäst för barn?

    Berätta om barns rätt att fungera och vara olika. Säg att ungefär 300 000 barn i Sverige har en eller flera funktionsnedsättningar. Det kan vara barn som inte kan gå, inte kan höra eller se eller barn som har svårt att koncentrera sig. Enligt Barnkonventionen och svensk lagstiftning ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter som andra barn att må bra, utvecklas, gå i skolan och göra saker på fritiden.

    Berätta om pojkars och flickors lika rättigheter. Säg att barnkonventionen är tydlig med att både pojkar och flickor ska ha samma möjligheter i livet. En studie av nyanlända barns hälsa visade att flickorna inte hade samma tillgång till aktiviteter på fritiden som pojkarna. Ofta förväntas flickor ta mer ansvar i hemmet, för att till exempel ta hand om syskon, jämfört med pojkar som kan ha större frihet efter skolan.

    Berätta om frihet och kontroll. Säg att i en mer kollektivistisk kultur är kollektivet viktigare än individen. Individen förväntas uppfylla familjens eller släktens önskningar och behov. När barnen är små har de stor frihet. Den friheten minskar undan för undan när barnen blir äldre. I en mer individualistisk kultur är individen viktigare än kollektivet. Individen förväntas fatta självständiga beslut om sin framtid utifrån egna behov och önskemål. När barnen är små har de liten frihet. Friheten ökar i takt med att barnen blir äldre. De flesta kulturer har inslag av både kollektivism och individualism – men i olika grad.

     Fråga deltagarna i helgrupp:

    • Känner du igen skillnaderna mellan kollektivism och individualism?
    • Hur kan du se kollektivism respektive individualism där du bott tidigare?
    • Hur kan du se kollektivism respektive individualism i Sverige?

    Dela upp deltagarna i smågrupper och låt dem få en artikel från barnkonventionen var. Be varje grupp prata om:

    • När kan det vara svårt för föräldrar att rätta sig efter artikeln? Varför?
    • Finns det situationer när det är svårare att behandla flickor och pojkar lika? Varför?
    • Tror du att det är svårare eller lättare att rätta sig efter artikeln i en kollektivistisk eller individualistisk kultur? Varför/Varför inte?

    Samla hela gruppen. Be varje grupp kort berätta vad de kommit fram till. Fyll på samtalet. Du kan till exempel säga:

    • Många har olika förväntningar på pojkar och flickor. Det kan göra att föräldrar behandlar pojkar och flickor olika ända sedan födseln.
    • Att barn har särskilda rättigheter betyder inte att barnen bestämmer allt. Rättigheterna finns för att skydda barnen. Ansvaret för de egna barnen ligger hos föräldrarna, till exempel att lyssna på barnet och ta hänsyn till barnets vilja.
    • Föräldrarnas roll och rättigheter beskrivs också i barnkonventionen.
    • Föräldrar har till exempel rätt till hjälp från samhället om de behöver det.
    • Företrädare för alla de stora religionerna har skrivit under barnkonventionen.
    • I en kollektivistisk kultur finns det ofta många vuxna runt barnet. Det är också många vuxna som tar ansvar och kan bestämma över barnet.
    • I en individualistisk kultur är det föräldern eller föräldrarna (vårdnadshavare) som har ansvar och bestämmer över barnet. Samtidigt styr och påverkar ofta lagar och institutioner i välfärdssamhället individernas liv, både föräldrarnas och barnens.

    Avsluta övningen med att fråga deltagarna:

    • Vad tänker du om barnkonventionen?
  • Övning 4.4 ”Rätten att själv välja partner”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska få reflektera över och diskutera rätten att själv välja partner.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Börja prata om - Rätten att själv välja partner” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se.

    Visa filmen ”Börja prata om – Rätten att själv välja partner”. Säg att filmen handlar om att alla har rätt att älska den de vill och själva välja sin partner och att det är en mänsklig rättighet. Dela sedan in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och låt de diskutera följande frågor:

    • Vad kan vi och samhället göra för att alla själva ska få välja sin partner?
    • Vad kan vi och samhället göra för att alla ska kunna vara som de vill, älska den de vill och leva som de mår bra av?

    När grupperna har diskuterat klart redovisar de några av sina tankar för varandra i helgrupp.

    Tips: Det finns en övning om att gifta sig mot sin vilja i metodstödet "Mänskliga rättigheter".

  • Övning 4.5 ”Barns privatliv”

    Syfte med övningen: Syftet med denna övning är att reflektera över och diskutera barns rätt till privatliv. 

    Förberedelse: Skriv ut bilden ”Barns privatliv”.

    Denna övning är baserad på material från kursen ”Förälder i nytt land”, som utvecklats av Göteborgs Stad. "Förälder i nytt land" är en föräldrastödskurs för nyanlända och en fördjupning av samhällsorienteringen på Integrationscentrum, Göteborgs Stad.

    Berätta att barnkonvention säger att alla barn har rätt till ett privatliv. Föräldrar behöver både skapa gemenskap i familjen och samtidigt ge barn möjlighet att ha ett eget liv, ett privatliv.

    Dela ut bilden ”Barns privatliv”. Låt sedan deltagarna diskutera två och två eller tre och tre med hjälp av metoden Bikupa:

    • Vad händer i bilden?
    • Vad tror du att de olika personerna tänker och känner?
    • Känner du igen dig?
    • Vad är privatliv för ett barn?
    • Hur mår ett barn som inte har något privatliv?
    • Hur kan en familj skapa utrymme för varje barn (särskilt om familjen har ont om plats)?

    Diskutera sedan i helgrupp. Fråga om någon vill dela med sig av sina tankar. Fyll på samtalet. Du kan till exempel säga:

    • Privatliv betyder egen tid, egna vänner, att ha hemligheter tillsammans med kompisar eller andra vuxna och att kunna stänga dörren om sig.
    • Privatliv kan till exempel vara att föräldrar inte ska läsa sina barns post, dagbok, mobilkonversationer, snoka i datorn eller tjuvlyssna på telefonsamtal eller barnets samtal med vänner eller syskon.
    • Många nyanlända familjer bor trångt under första tiden i Sverige. Det påverkar möjligheten till privatliv i hemmet. Prata med ditt barn om hur ni kan ordna så att det ändå fungerar. Det går kanske att hitta små stunder i vardagen där barnet kan få vara för sig själv.
    • Ett barn behöver mer och mer privatliv i takt med att det växer och blir äldre.
    • Som förälder är det också viktigt att ta hänsyn till barns integritet. Vilken information kan en förälder dela med andra om sitt barn, i samtal eller på internet (till exempel i sociala medier)? Kan barnet uppleva att det föräldern delar är kränkande eller pinsamt? Föräldrar bör fråga barnet om tillåtelse, oavsett barnets ålder. En bild där barnet går att identifiera räknas som en personuppgift.

    Berätta om bra och dålig kontroll. Säg att föräldrar behöver ha kontroll över sitt barn för att skydda det mot sånt som är farligt. Samtidigt kan föräldrar inte ständigt övervaka barnet och skydda mot alla faror. Det finns också kontroll som kan gå över gränsen för barnets integritet och som kan skada relationen. Ibland kan det vara svårt att hitta en bra balans. Vad som är bra eller dålig kontroll förändras också i takt med att barnet blir äldre. Exempel på områden som föräldrar kan vilja kontrollera är: dator- och mobilanvändning, vänner, klädsel, fritidsaktiviteter, kärleksrelationer, tider och framtidsplaner.

    Låt deltagarna diskutera två och två eller tre och tre med hjälp av metoden Bikupa:

    •  Vad är bra föräldrakontroll? Har du exempel?
    • Vad är dålig föräldrakontroll? Har du exempel?
    • Vad är risken med att en förälder har för lite kontroll?
    • Hur kan en förälder göra för att skapa bra kontroll?
    • Ser du någon skillnad på hur föräldrar är mot sina barn i Sverige jämfört med andra länder?

    Diskutera sedan i helgrupp och skriv upp deltagarnas tankar på tavlan, gör en kolumn för bra kontroll och en för dålig. Fyll på samtalet. Du kan till exempel säga:

    • Mobil- och datoranvändning är exempel på när det kan vara svårt att dra gränsen mellan bra och dålig kontroll. Barnet har rätt till ett eget liv och hemligheter samtidigt som det finns många risker för barn och unga på internet och i sociala medier.
    • Vissa föräldrar vill ha kontroll över sitt barn hela tiden. Tänk på vad det kan göra med relationen i förlängningen. Det kan bli en negativ spiral med mer kontroll och mindre förtroende.
    • Barnet vågar berätta mer om det finns en bra relation i grunden. Då är det lättare att kontrollera på ett bra sätt och skydda barnet.
    • Det gäller att ha koll på vad ditt barn gör utan att spionera. Visa intresse. Ta en liten stund varje dag och be ditt barn visa dig vad hon eller han gör. Fråga: Hur var det idag? På nätet, på träningen, i skolan, med kompisarna? Var det något som var särskilt roligt? Var det något som var dåligt? Hur kändes det för dig?
  • Övning 4.6 ”Normer”

    Syfte med övningen: Att reflektera över och diskutera normer kopplat till barn och relationer.

    Förberedelse: Skriv ut bildmaterialet ”Normer”.

    Dela in gruppen i mindre grupper och dela ut materialet ”Normer”. Be grupperna studerna en av bilderna. Du bestämmer vilken grupp som tittar på vilken bild, så att alla inte väljer samma. Låt sedan grupperna diskutera:

    • Vad föreställer bilden?
    • Är situationen vanlig där du har bott tidigare?
    • Vilka egenskaper kan barn utveckla i dessa situationer?
    • Vad är viktigt att föräldrar tänker på i situationen? Hur kan föräldrar stötta barnen så att det känns tryggt för både barn och föräldrar?

    Be grupperna att beskriva situationen (bilden) de fick och lite kort berätta hur de har resonerat.

    Fortsätt sedan diskussionen i helgrupp. Här är exempel vad du kan ta upp/fråga:

    • Har du upptäckt några skillnader i synen på barn och dessa situationer i Sverige jämfört med länder där du bott tidigare?
    • Alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter. Det betyder att inget barn ska behandlas olika på grund av vilket kön de har eller vem de blir kära i. Vad tänker du om det?
    • Sverige var första landet i världen med att förbjuda alla former av barnaga. Barnkonventionen förbjuder även allt våld och hot mot barn. Hur var normerna kring barnaga där du bodde tidigare?
    • Vilken kontakt bör föräldrar ha med kompisars föräldrar? Kan det vara bra att prata ihop sig om regler och förhållningssätt med andra föräldrar? Om vad i så fall?
  • Övning 4.7 ”Tonårstid och frigörelse”

    Syfte med övningen: Att diskutera tonårstiden.

    Förberedelse: Skriv ut bildmaterialet ”Tonårstid och frigörelse”.

    Dela ut bildmaterialet ”Tonårstid och frigörelse” på ansikten med olika känslouttryck. Skriv ”tonåring” på tavlan och be deltagarna att välja de två ansikten (känslouttryck) som de tycker passar bäst in på en tonåring. Låt sedan alla berätta vilka känslouttryck de har valt och förklara hur de tänker.

    Låt sedan deltagarna prata två och två om tonårstiden med hjälp av metoden Bikupa. Låt de prata om följande frågor:

    • Minns du hur det var under din tonårstid?
    • Vad hade du för drömmar om framtiden?
    • Hur var dina föräldrar?
    • Kände du att dina föräldrar förstod dig?

    Berätta om barns utveckling i tonåren. Säg att i tonåren börjar många ungdomar frigöra sig från sina föräldrar. De vill börja klara sig själva och förbereder sig för vuxenlivet. Föräldrarna har ansvar för att stötta sina barn på deras resa in i vuxenvärlden. Det är viktigt att hitta en balans för att kunna sätta gränser för barnet. Samtidigt måste barnet kunna utvecklas i det nya landet. Alla tonåringar ska enligt barnkonventionen ha lika stor frihet, rätt till egna åsikter och drömmar och rätt till fritid. Det gäller både pojkar och flickor.

    Berätta om olika syn på barnuppfostran. Säg att det kan finnas skillnader i barnuppfostran mellan olika kulturer, familjer och länder. I vissa kulturer är kollektivet viktigare än individen. Individen förväntas uppfylla familjens eller släktens önskningar och behov. Friheten minskar i takt med att barnen blir äldre och kommer in i tonåren. I andra kulturer är individen viktigare än kollektivet. Individen förväntas fatta självständiga beslut om sin framtid utifrån egna behov och önskemål. Friheten ökar i takt med att barnen blir äldre.

    Diskutera i helgrupp:

    • Vad innebär tonåringars frigörelse?
    • Har du sett några likheter mellan hur tonåringar bemöts i Sverige jämfört med andra länder?
    • Har du sett några skillnader mellan hur tonåringar bemöts i Sverige jämfört med andra länder?
    • Vad kan det finnas för risker om föräldrarna styr och kontrollerar tonåringar för hårt?

    Fyll på samtalet om risker. Du kan till exempel säga att om föräldrar kontrollerar och styr för hårt kan det leda till att tonåringen:

    • blir deprimerad, får sömnsvårigheter, ångest och känslor av skuld och skam.
    • börjar leva dubbelliv och börjar ljuga.
    • blir isolerad från sina vänner.
    • får svårt att koncentrera sig, vilket kan leda till att skolresultaten blir sämre.

    Tipsa deltagarna om webbplatsen Youmo.se som riktar sig till unga mellan 13 och 20 år. Där finns information om kroppen, relationer, hälsa och sex.

  • Övning 4.8 ”När barn behöver stöd – kontakt med olika instanser”

    Syfte med övningen: Att få information om var vuxna och barn kan vända sig om ett barn mår psykiskt dåligt.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Ingen pallar med mig” från Youmo. Förbered också så att du kan visa sidan ”Må bra” på Informationsverige.se.

    Visa filmen ”Ingen pallar med mig”.

    Skriv ”Tecken på att barn mår psykiskt dåligt” på tavlan och låt deltagarna räkna upp allt de kommer på med hjälp av metoden Brainstorm. Anteckna på tavlan allt som deltagarna räknar upp. Komplettera själv med tecken som deltagarna inte nämner, till exempel:

    • arg och irriterad
    • ledsen och orolig
    • är tröttare och har mycket mindre energi än tidigare
    • har svårt att sova, sover för lite eller väldigt mycket
    • annorlunda aptit
    • svårt att koncentrera sig
    • ofta ont i magen, ont i huvudet eller mår ofta illa
    • vill stanna hemma från skolan
    • undviker vänner eller vuxna som står dem nära
    • vill inte göra sådant som barnet tidigare har tyckt om att göra
    • tar inte hand om sin hygien
    • vill bara vara på internet
    • problem med alkohol och droger
    • barnet säger att det inte vill leva

    Berätta att det finns olika vårdinstanser i Sverige där barn och familjer kan få stöd när ett barn mår dåligt. Gå in på sidan ”Må bra” på Informationsverige.se och visa de olika vårdinstanser som är uppräknade där. Låt sedan deltagarna reflektera och diskutera enligt metoden EPA-samtal (Enskilt – Par – Alla). Låt deltagarna först reflektera själva i några minuter. Para sedan ihop dem två och två och låt dem berätta om sina tankar för varandra. Låt slutligen paren redovisa sina tankar för resten av gruppen. Använd följande frågor:  

    • Varför tror du att det finns så många instanser i Sverige för att stötta barn som mår dåligt?
    • Vad finns det för stöd för barns psykiska hälsa i det land eller de länder där du har bott tidigare?
    • Har du någon erfarenhet av skolans elevhälsa?
  • Övning 4.9 ”Barns och familjers fritid”

    Syfte med övningen: Att reflektera över barn och familjers fritid samt att hitta lokala fritidsaktiviteter.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa webbplatser med fritidsaktiviteter, till exempel kommunens webb om kultur och fritid, Kulturskolan, lokala föreningar, Fritidsbanken och liknande.

    Skriv på tavlan: Artikel 31 i barnkonventionen: ”Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.”

    Ställ följande frågor, och samtala i helgrupp:

    • Hur såg lek ut när du var barn?
    • Hur leker barn idag?
    • Vad innebär vila och fritid för ett barn?
    • Vad kan föräldrar och barn göra för att ha roligt ihop?

    Dela in deltagarna i mindre grupper och låt dem komma på olika aktiviteter som barn kan göra själva och som familjer kan göra tillsammans på fritiden i er kommun och i ert närområde. Be dem komma på platser, utflykter och aktiviteter, till exempel parker, lekplatser, museer, lära sig musik, gå på konsert, sagostund på bibliotek, simhall, caféer, bio, sporter med mera.

    Be sedan grupperna dela med sig av några av sina tips och skriv upp dem på tavlan.

    Visa deltagarna webbplatserna med fritidsaktiviteter som du har förberett. Klicka runt utifrån deltagarnas intresse. Om ni hittar fler aktiviteter som barn och familjer kan göra på fritiden, skriv upp dem också på tavlan.

    Sök tillsammans på internet vilka intresse- och idrottsföreningar som finns i er kommun och i ert närområde. Undersök även var närmaste Fritidsbanken finns. På Fritidsbanken kan du kan låna sport- och fritidsutrustning gratis i 14 dagar.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 Utvärdera ”Barns rättigheter och utveckling”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Barns rättigheter och utveckling”.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Be varje deltagare reflektera enskilt under några minuter över vilka nya tankar, idéer eller insikter de fått. Diskutera sedan följande frågor:

    • Vad var viktigast för dig att få information om?
    • Är det någonting som du vill veta mer om? Om ja, i så fall vad? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
    • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?