Lektionsupplägg: Barn och hälsa

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera "Barn och hälsa"

Syfte med övningen: Att börja reflektera över barns hälsa.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Låt deltagarna reflektera och diskutera enligt metoden EPA-samtal (Enskilt – Par – Alla). Låt deltagarna först reflektera själva i några minuter. Para sedan ihop dem två och två och låt dem berätta om sina tankar för varandra. Låt slutligen paren redovisa sina tankar för resten av gruppen. Använd nedanstående frågor.

  • Vad innebär hälsa?
  • Vad innebär barns hälsa?
  • Vad behöver både barn och vuxna för att ha god hälsa?
  • Vad behöver barn särskilt (till skillnad från vuxna) för att ha god hälsa?
  • Hur kan barns hälsa förändras i ett nytt land?

Skriv upp stödord på tavlan medan grupperna redovisar sina tankar.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

  • Att deltagarna får information om och få diskutera barnkonventionen och barns hälsa.
  • Att deltagarna får prata om svensk sjukvård.
  • Att deltagarna får undersöka vilken vård som passar olika sjukdomstillstånd som barn kan drabbas av och vilken typ av hjälp som behövs.
  • Att deltagarna får information om 1177.
  • Att deltagarna får information om och diskutera olika instanser som stöttar barns hälsa och utveckling.
  • Att deltagarna får fundera över barn och funktionsnedsättningar samt få information om vad barn och familjer har rätt till för stöd.
  • Att deltagarna får information om och tillfälle att diskutera barns tandvård och tandhälsa.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att du ska få en bild av deltagarnas kunskap om barnkonventionen och deras tankar kring barns hälsa.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Skriv på tavlan: Artikel 24 i barnkonventionen: ”Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.”

Använd metoden Bikupa och låt deltagarna diskutera frågorna nedan med den som sitter närmast.

  • Vad vet du om barnkonventionen?
  • Vad innebär ”bästa möjliga hälsa”?
  • Vad kan föräldrar och andra vårdnadshavare göra så att deras barn mår bra och har bästa möjliga hälsa?
  • Vet du några traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa?
  • Vad vill du veta mer om kring barns hälsa?

Avsluta med att diskutera frågorna i helgrupp så att du kan få en uppfattning om hur mycket deltagarna kan om barnkonventionen och ämnet barns hälsa. Om deltagarna inte känner till barnkonventionen kan du berätta om den kort och säga att ni kommer att prata mer om den senare.

Syfte med övningen: Att deltagarna får berätta om sin kunskap om barn och svensk sjukvård.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa diskussionsfrågorna antingen på skärm eller utskrivna på papper. Förbered också så att du kan visa webbplatsen 1177.

Diskutera nedanstående frågor i helgrupp. Skriv upp sammanfattningar på tavlan av vad som sägs.

  • Vilka likheter och skillnader känner du till mellan hälso- och sjukvården för barn i Sverige och andra länder?
  • Vad tycker du är intressant med svensk hälso- och sjukvård?
  • Finns det något inom den svenska hälso- och sjukvården som du vill veta mer om?
  • Hur gör du för att hitta rätt i hälso- och sjukvården i Sverige när ett barn är sjukt eller har skadat sig?
  • Finns det några situationer kring barns vård och hälsa då du inte vet vart du ska vända dig för att få hjälp?
  • Vilka frågor är viktiga att ställa när du har kontakt med hälso- och sjukvården, tror du?

Kommentar: Tänk på att deltagarna inte ska prata om privata situationer, utan samtala om hälso- och sjukvårdssystemet på ett generellt plan.

Avsluta med att gå in på 1177.se och visa deltagarna hur de gör för att hitta sin närmaste vårdcentral.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att reflektera över vilken vård som passar olika sjukdomstillstånd och vilken typ av hjälp som behövs.

Förberedelser: Skriv ut materialet ”Hitta rätt i vården för barn” med de olika sjukdomsfallen. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Skriv också ut språkkartan från 1177.se med information om rätten till tolk.

Förbered också att du kan visa filmerna ”Så loggar du in på 1177 med din mobil” och ”Så loggar du in på 1177 med din dator”.

Dela in deltagarna i grupper om 3–4 personer. Dela ut materialet ”Hitta rätt i vården för barn” med sjukdomsfallen till grupperna. Ett ark per grupp. Varje grupp får alltså tre sjukdomsfall att diskutera. Det gör inget att flera grupper får samma sjukdomsfall.

Grupperna ska nu diskutera sjukdomsfallen och svara vilket alternativ de tror är rätt åtgärd.

Låt sedan varje grupp berätta hur de har resonerat i de olika fallen. Låt alla grupper som har diskuterat samma fall redovisa innan du berättar vad 1177 säger att man ska göra i det fallet. Gå sedan vidare och gör samma sak med alla sex fallen.

Nu ska grupperna komma på ett eget sjukdomsfall och hitta en lämplig åtgärd till det genom att söka på till exempel 1177.se. Låt sedan grupperna presentera sina egna sjukdomsfall och vilken åtgärd de har valt. Fråga hur de resonerade.

Betona för deltagarna att om du är det minsta osäker på om ett barn behöver åka till vårdcentral, ring alltid 1177 för att få rådgivning.

Viktigt! Säg också att vid livsfarliga sjukdomar och skador ska man alltid åka direkt till akutmottagning eller ringa ambulans på 112, till exempel om ett barn får kokande vätska över sig, har svårt att andas eller är medvetslös.

Fråga vad deltagarna tycker om 1177.

Berätta att man även kan logga in med bank-id på 1177 och:

  • Få stöd och mer information om behandlingar.
  • Göra sitt barns vårdärenden, till exempel boka läkarbesök. Gäller tills barnet fyller 13 år.
  • Beställa teckenspråkstolk eller taltjänst.

Visa filmerna ”Så loggar du in på 1177.se med din mobil” och ”Så loggar du in på 1177.se med din dator”.

Avsluta med att dela ut eller mejla Språkkartan från 1177 med information om rättigheten till tolk. Du kan också tipsa om appen Care to Translate som är ett bildstöd som kan användas för att kommunicera med vårdpersonal.

Syfte med övningen: Att få information om och diskutera olika instanser som stöttar barns hälsa och utveckling.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmerna ”Närhälsan Södra torget BVC” av Närhälsan VGR, ”Alex besöker ett ställe för hjälp” från Uppdrag Psykisk Hälsa, ”Koll på hälsan – om elevhälsans medicinska del” från Uppdrag Psykisk Hälsa och ”Alla undrar. Vad undrar du?” av UMO.se.

Berätta att barn enligt barnkonventionen har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Det finns många olika instanser som följer barns hälsa och utveckling under hela uppväxten. Familjer har rätt till stöd och vård. En del föräldrar som är nyanlända tror att svenska myndigheter vill kontrollera och bedöma om man är en bra förälder eller inte. Det behöver du inte vara orolig för. Vården finns för att stötta dig som förälder. Var inte rädd för att be om hjälp och stöd i föräldrarollen om du behöver det.

Det är föräldrarnas ansvar att barnet får den vård det behöver. Därför kan BVC och tandvården kontakta socialtjänsten om familjen eller barnet missar flera inbokade besök utan giltig anledning.

Visa filmen ”Närhälsan Södra torget BVC” av Närhälsan VGR

Berätta att BVC är till för att hjälpa föräldrar och undersöka barnets hälsa så att det växer och utvecklas som det ska. BVC följer hur barnet mår, växer och utvecklas mellan 0 och 5 år. BVC bjuder in både mammor och partners till besöken. Du som förälder kan också få råd och stöd om hur du ska ta hand om ditt barn på bästa sätt. På BVC kan du få tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. Alla föräldrar erbjuds att vaccinera sina barn. Barn och föräldrar med särskilda behov kan få extra hjälp. På BVC kan du även få råd och stöd i din föräldraroll. Personalen kan tipsa om föräldrastödskurser och föräldragrupper för att till exempel prata mer om hur relationen mellan förälder och barn kan stärkas. Precis som all vårdpersonal så har personalen på BVC tystnadsplikt. De får inte lämna ut uppgifter om ditt barn utan att du som vårdnadshavare har godkänt det. Du har rätt till tolk. Säg till innan ditt besök om du behöver tolk. Barn och anhöriga ska inte vara tolk. Även tolken har tystnadsplikt.

Diskutera tillsammans i helgrupp:

  • Vad tyckte du om filmen? Vad tänkte du när du såg den?
  • Har du hört talas om BVC?
  • Varför är det viktigt med BVC?
  • Vad kan du säga till någon som är orolig för att BVC ska bedöma om man är en bra förälder eller inte?

Visa filmen ”Alex besöker ett ställe för hjälp” från Uppdrag Psykisk hälsa

Berätta att BUP hjälper barn och ungdomar som behöver psykiatriskt stöd eller vård. De tar emot ungdomar upp till 18 år. Efter 18 års ålder hör man till vuxenpsykiatrin. På BUP arbetar psykologer, socionomer, läkare och sjuksköterskor. Det är bra om föräldrar eller andra vuxna kan vara med när barn går till BUP. På BUP kan barn få hjälp med olika saker, till exempel:

  • Allvarliga bråk och konflikter i familjen.
  • Stora problem med att få och behålla kompisar.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Att bearbeta svåra händelser som barnet har varit med om.
  • Ångest.
  • Depression.
  • Ätstörningar.
  • Om barnet skadar sig själv.
  • Utredning och behandling av adhd.
  • Utredning av autism.

Diskutera tillsammans i helgrupp:

  • Filmen är gjord för att barn ska få veta mer om BUP. Vad tyckte du om filmen?
  • Har du hört talas om BUP?
  • Varför är det viktigt med BUP?
  • Vad kan du säga till ett barn som du tror borde besöka BUP?

Visa filmen ”Koll på hälsan – om elevhälsans medicinska del” från Uppdrag Psykisk Hälsa

Berätta att för att barn ska lära sig i skolan måste de må bra. Alla elever som går i förskoleklass, grundskola och gymnasiet har rätt till skolhälsovård. När barnen börjar skolan går de till skolhälsovården (elevhälsan) för förebyggande vård. Eleverna blir kallade till hälsobesök tre gånger under grundskoletiden och en gång i gymnasiet. Hälsobesöken omfattar hälsosamtal, kontroll av längd, vikt, syn och rygg. Barn kan även själva gå till elevhälsan på skolan om de behöver prata med en vuxen och till exempel har frågor om fysisk hälsa, psykisk hälsa, kroppen, hur de trivs i skolan, relationer med mera. Inom elevhälsan jobbar oftast skolsköterska, kurator, psykolog, speciallärare och specialpedagog. Rektorer och lärare samarbetar med elevhälsan.

Diskutera tillsammans i helgrupp:

  • Filmen är gjord för att barn ska veta att det alltid finns vuxna att prata med. Vad tyckte du om filmen?
  • Har du hört talas om elevhälsan?
  • Varför är det viktigt med elevhälsan?
  • Vad får barn för stöttning i deras hälsa i skolan där du bott tidigare?

Visa filmen ”Alla undrar. Vad undrar du?” av UMO.se

Berätta att ungdomsmottagningen är till för ungdomar från cirka 12–13 år upp till och med 25 år. Besöken är gratis. På ungdomsmottagningen finns möjlighet att få samtalsstöd för den som mår dåligt och behöver någon att prata med. Det kan också handla om frågor om kroppen eller om sexualitet och preventivmedel. Det finns en webbplats som heter Youmo.se med information om kroppen, sex och hälsa på flera olika språk. Yuomo.se är till för ungdomar mellan 13–20 år. På youmo.se finns också kontaktuppgifter till Sveriges alla ungdomsmottagningar.

Diskutera tillsammans i helgrupp:

  • Vad tyckte du om filmen?
  • Var brukar ungdomar vända sig om de har frågor om mående, kroppen, sexualitet och relationer där du bott tidigare?
  • Har du hört talas om ungdomsmottagningar?
  • Varför är det viktigt med ungdomsmottagningar?

Avsluta med att gå in på 1177 för att hitta de närmaste mottagningarna och visa var kontaktuppgifter finns.

Tips! Bjud gärna in en gästföreläsare från BVC/familjecentral, BUP eller ungdomsmottagning, eller gör ett studiebesök där.

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om och möjlighet att prata om funktionsnedsättningar hos barn och den hjälp som finns att få av samhället.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Denna övning är baserad på material från kursen ”Förälder i nytt land” som utvecklats av Göteborgs Stad. "Förälder i nytt land" är en föräldrastödskurs för nyanlända och en fördjupning av samhällsorienteringen på Integrationscentrum, Göteborgs Stad.

Berätta att föräldrar kan bli oroliga om de upptäcker att deras barn skiljer ut sig från andra och kanske har en funktionsnedsättning. Det händer också att det är personal på skola eller förskola som först märker att ditt barn behöver extra hjälp. Ibland handlar det om sådant som syns, till exempel barnets rörelseförmåga. Ibland handlar det om sådant som inte syns på samma sätt, till exempel att barnet har svårt att koncentrera sig, styra sina känslor eller samspela med andra. Ibland påverkar det hela familjen. Det är viktigt att barn och föräldrar får hjälp så tidigt som möjligt.

En fysisk, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är inte som en tillfällig sjukdom som barnet har en kort tid och sedan blir friskt från. Det är något barnet har under lång tid, ofta hela livet. Barnets utveckling och hälsa beror på hur samhället är utformat samt vilket stöd och bemötande barnet får. Ju tidigare barnet får rätt stöd, desto bättre möjligheter får barnet till ett bra liv.

Säg också att barn kan ha en eller flera funktionsnedsättningar samtidigt. Det här är några funktionsnedsättningar som kan vara bra att känna till:

  • Språkstörning innebär att barnet har problem med sitt språk. Barnet har svårt att förstå vad andra säger eller att själv prata, eller båda delarna.
  • Intellektuell funktionsnedsättning innebär att barnet har svårt att lära sig saker eller behöver extra lång tid för att lära sig.
  • ADHD och autism är exempel på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ADHD innebär att barnet kan ha svårt att koncentrera sig, få saker gjorda och hålla ordning. Autism innebär att barnet kan ha svårt att leka och prata med andra. Barnet vill ofta ha det på ett strukturerat och tydligt sätt med till exempel mat, kläder och rutiner.

Läs upp citatet från en pappa till ett barn med autism:

"Jag bryr mig inte om vad folk säger om min son. Jag bara ignorerar dem. De säger saker som: pojken pratar inte, han är döv. Det minsta de kan säga är att han har autism, istället säger de att han är döv. Det är inte en rättvis beskrivning av honom."
(Ur filmen Overcoming barriers: Autism in the Somali Community. Finns på Youtube på engelska och somaliska)

Berätta att som förälder till barn med funktionsnedsättning har du rätt att få stöd från samhället. Stödet utgår från barnets behov och förutsättningar och handlar om hur skolan, fritiden och familjen ska fungera så bra som möjligt. Det kan kan handla om hur exempelvis skola och fritid kan anpassas så att det fungerar på bästa sätt för barnet.

Om du är orolig eller behöver stöd, prata med personal på barnets förskola, skola eller BVC. Du kan också vända dig till en vårdcentral eller kontakta socialtjänsten. Det är viktigt att känna till att det kan vara svårt att få rätt stöd direkt. Det är vanligt att man får vänta innan en utredning kan starta.

Det finns många sätt att hjälpa ett barn som har svårt att uttrycka sig. Till exempel att peka på bilder eller använda tecken. För föräldrar kan det vara viktigt att träffa andra i samma situation för att inte känna sig ensam och för att få exempel på hur andra familjer med barn med funktionsnedsättning lever och hanterar olika situationer. Större kunskap om funktionsnedsättningen, vilken det än är, ökar förståelsen för barnets förutsättningar och behov.

Be deltagarna diskutera två och två:

  • Vad finns det för risker om barn som behöver stöd inte får rätt stöd och hjälp?
  • Hur kan det drabba barnet och familjen?
  • Vad finns det för risker om föräldrarna inte vill att barnet ska utredas?

Samla hela gruppen och prata tillsammans om de här sakerna. Fyll på samtalet. Du kan till exempel säga:

  • Många föräldrar oroar sig över att diagnoser pekar ut och skiljer barnet och familjen från det som anses ”normalt”, men att försöka dölja barnets funktionsnedsättning är ingen bra idé. Det innebär ofta att omgivningen får svårare att förstå barnet och familjen. Det kan resultera i att barnet inte får rätt stöd och därför klarar sig sämre.
  • Att ha ett barn med funktionsnedsättning ställer ofta höga krav på föräldrarna. Barn med funktionsnedsättning har ofta ett större behov av omsorg, stöd och uppmuntran jämfört med andra barn. Dessutom kan föräldrarna behöva hantera omvärldens fördomar och kämpa för att få rätt stöd till barnet.
  • Att motsätta sig utredning kan leda till att det blir svårt för barnet och familjen att få tillgång till rätt stöd och hjälp. Det kan också leda till att det ställs krav på barnet som gör att barnet känner sig otillräckligt och riskerar att må dåligt.
  • Vissa föräldrar i flerspråkiga familjer tror att använda endast ett språk kan underlätta lärandet för deras barn. Det stämmer inte, tvärtom kan det ena språket hjälpa det andra. Barn kan lära sig fler språk lika snabbt som ett. Det är också bra för barnet när föräldern talar det språk som hon eller han är mest trygg med. Att prata flera språk orsakar inte språkstörning.

Syfte med övningen: Att få information om och diskutera barns tandvård och tandhälsa.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmen ”Informationsfilm Folktandvården” från Region Jönköpings län. Förbered också så att du kan visa sidan ”Om socker” och bildspelet ”Sockerinnehåll i livsmedel” på Folktandvårdens webbplats. Skriv ut ”Råd om barns tänder” på deltagarnas språk om det är relevant för gruppen.

Skriv ”Barns tandhälsa” på tavlan och låt deltagarna spontant säga vad de kommer att tänka på. Använd metoden Brainstorm. Skriv upp det de säger på tavlan. Någon säger säkert socker. Om inte kan du skriva till det ändå.

Avsluta brainstormövningen med att berätta att socker finns i nästan alla livsmedel idag. Säg att socker omvandlas till syra i munnen och att det kan ge hål i tänderna.

Gå in på Folktandvårdens webbplats och läs tillsammans med deltagarna om socker och rekommenderade sockermängder per dag på sidan ”Om socker”. Titta också på bildspelet ”Sockerinnehåll i livsmedel”.

Berätta att tandvård är en rättighet för barn och unga i Sverige. Friska tänder är viktigt för att barn ska utvecklas och må bra. Tandvård är gratis för alla barn och unga upp till och med året de fyller 23. Barn kallas till regelbundna tandläkarbesök från ettårsåldern. Föräldrar och barn har rätt till tolk i kontakt med tandvården.

Visa ”Informationsfilm Folktandvården” från Region Jönköpings län.

Diskutera i helgrupp:

  • Var det något i filmen som du inte förstod eller vill veta mer om?
  • Varför är det viktigt att inte äta för mycket socker?
  • Hur kan föräldrar göra tandborstning rolig?

Avsluta med att ta reda på var den närmaste folktandvården ligger genom att söka på Folktandvården.se. Dela ut affischen ”Råd om barns tänder” till de som vill ha.

Tips! Bjud gärna in en gästföreläsare från er lokala tandvård, eller gör studiebesök hos dem.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Barn och hälsa”.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Be varje deltagare reflektera enskilt under några minuter över vilka nya tankar, idéer eller insikter de fått. Diskutera sedan följande frågor:

  • Vad var viktigast för dig att få information om?
  • Är det någonting som du vill veta mer om? Om ja, i så fall vad? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
  • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?