Lektionsupplägg: Människa och miljö

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera ”Leva miljövänligt”

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över begreppet miljö. Det ger dig som kommunikatör en förståelse för vad deltagarna tänker om miljöfrågor.

Förberedelse: Ta fram papper i A3-format eller större.

Säg ordet ”MILJÖ” och be deltagarna att säga ett eller flera ord som de associerar till ordet. Be varje deltagare kort berätta varför de valde de orden. Det finns inga rätt eller fel svar, ni kan prata om till exempel solceller, vindkraft, second hand-butiker, plastpåsar, ekologiska grönsaker, miljöförstöring, torka, bilar eller mobiltelefoner.

Använd metoden Mötas på mitten. Metoden kan användas på två olika sätt. Välj ett av följande alternativ.

Alternativ 1: Alla deltagare är vana vid att skriva

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Ge varje grupp ett stort papper och be dem rita en cirkel i mitten. Deltagarna ska skriva i varsitt hörn av pappret. Be dem skriva allt de kan komma på kring frågan:

  • Hur kan du leva på ett miljövänligt sätt?

Varje deltagare skriver sedan under tystnad i cirka fem minuter. Sedan får varje deltagare i tur och ordning berätta vad de har skrivit för resten av gruppen. De övriga i gruppen lyssnar.

Be deltagarna att utse en sekreterare för gruppen.

När alla har berättat skriver sekreteraren i varje grupp allt som de har gemensamt i cirkeln i mitten. Det kanske finns sådant som bara vissa deltagare har skrivit. Låt dem i så fall diskutera och försöka enas om något av detta också ska in i den gemensamma cirkeln i mitten.

Samlas sedan i helgrupp och låt varje grupp presentera det som står i cirkeln.

Alternativ 2: Bara några deltagare är vana vid att skriva

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Ge varje grupp ett stort papper och be dem rita en cirkel i mitten. Be deltagarna att utse en sekreterare för gruppen.

Ge deltagarna en stund att fundera kring frågan:

  • Hur kan du leva på ett miljövänligt sätt?

Var och en av deltagarna i varje grupp säger sitt svar på frågan. Om de andra deltagarna i gruppen håller med skriver sekreteraren svaret i cirkeln i mitten. Deltagarna kommer med ett förslag i taget, tills inga fler förslag finns, eller tills du som kommunikatör avbryter övningen för en gemensam genomgång i helgrupp.

Samlas sedan i helgrupp och låt varje grupp presentera det som står i cirkeln.

Tips: MILSA utbildningsplattform har tillsammans med RUS (Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet) tagit fram ett utbildningsmaterial för nyanlända med fokus på natur, miljö och hållbar livsstil. De har bland annat tagit fram presentationer och talmanus. Ladda ner materialet på RUS webbplats. Universitets- och högskolerådet (UHR) har samlat pedagogiskt material om hållbarhetsfrågor på sin webbplats.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Deltagarna får fundera kring hur man kan leva miljövänligt i sin vardag.
  • Deltagarna får veta mer om svensk natur och om allemansrätten.
  • Deltagarna får diskutera globala klimatförändringar.
  • Deltagarna får reflektera över mänskliga rättigheter och miljö.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över väder och klimat och dela med sig av sina tankar kring och erfarenheter av miljö- och klimatfrågor. Du som kommunikatör får möjlighet att fånga upp deltagarnas tankar och erfarenheter.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Be dem diskutera följande frågor:

  • Hur var vädret eller säsongerna i det land du bodde i när du var barn? Hur är vädret eller säsongerna där nu?
  • Har du pratat om klimatförändringar tidigare?
  • Tycker du det är lätt eller svårt att leva miljövänligt i Sverige?

Det är viktigt att deltagarna får uttrycka sina åsikter och motivera sina ståndpunkter. Men det är också viktigt att de får lyssna på andras åsikter. Under tiden de diskuterar rör du dig mellan grupperna och lyssnar på samtalen. Se till att alla deltagare i grupperna får komma till tals. Om du ser att någon sitter tyst kan du stötta personen genom att fråga: Vad tycker du? Håller du med om det som X sa?

Efter en stund stoppar du diskussionerna och ber någon i varje grupp presentera det som de har pratat om. Anteckna eventuella frågor som har kommit fram under samtalen. Du kan återkomma till frågorna i kommande övningar.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över samband mellan natur och hälsa.

Förberedelse: Ta fram post-it-lappar.

Dela upp tavlan i tre delar och skriv följande:

  • Naturen och fysisk hälsa.
  • Naturen och psykisk hälsa.
  • Naturen och social hälsa.

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Dela ut post-it-lappar till varje grupp.

Be deltagarna fundera och diskutera i grupperna kring frågan: Varför är naturen viktig för människors hälsa?

Deltagarna skriver ett svar på varje post-it-lapp. Sedan går de fram till tavlan och fäster sina lappar vid respektive del på tavlan. Du som kommunikatör hjälper till om någon behöver hjälp med att skriva.

När alla deltagare har fäst sina post-it-lappar går ni igenom dem tillsammans för att få en samlad bild om sambandet mellan människa och natur. Spara post-it-lapparna. De kan ni ha användning för i kommande övningar.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över Sveriges klimat och få information om allemansrätten.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Naturen” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Filmen finns på flera språk. Skriv ut broschyrer och foldrar om allemansrätten från Naturvårdsverket som passar dina deltagare.

Visa filmen ”Naturen” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Berätta för deltagarna att ni kommer se en film som handlar om Sveriges natur och om en rättighet som heter allemansrätten. Syftet med filmen är att deltagarna ska få en bild av Sveriges djur och natur och vad man har för rättigheter och skyldigheter när man är ute i naturen.

Låt sedan deltagarna prata om filmen genom att använda metoden Bikupor. Förslag på frågor:

  • Vad är det bästa med att vara ute i naturen?
  • Hur upplever du den svenska naturen? Vilka likheter och skillnader finns mellan naturen i det land du bodde i tidigare och Sveriges natur?
  • Kan du ge något exempel på vad filmen berättade om den svenska allemansrätten?

Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp. Repetera allemansrätten och skriv gärna upp på tavlan vad som är viktigt att tänka på när det gäller denna rätt. Dela ut en broschyr eller folder om allemansrätten från Naturvårdsverket.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om allemansrätten, till exempel information om giftsvampar, bärplockning och vilka växter som är fridlysta.

Berätta för deltagarna att det ibland är förbjudet att elda eller grilla på våren och sommaren. Anledningen är att förhindra skogsbränder. Man måste alltid ta reda på vad som gäller innan man tänder en eld. Information om eldningsförbud hittar man på kommunens, länsstyrelsens eller räddningstjänstens webbplats. Webbplatsen Krisinformation.se har en karta där man kan se om kommunen man befinner sig i har eldningsförbud.

Berätta att det finns många organisationer och myndigheter som har tips på hur man kan ta sig ut i naturen. Kommuner och länsstyrelserna har friluftssamordnare som har information. Det finns olika föreningar som har webbplatser med tips på aktiviteter och platser man kan besöka, till exempel Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet. Många föreningar anordnar också utflykter och aktiviteter.

Fråga deltagarna i helgrupp om de har några frågor.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera kring det globala utvecklingsmålet om att bekämpa klimatförändringar.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Mål 13: Bekämpa klimatförändringar” ur serien ”Globala mål i sikte” från UR. Filmen är på lätt svenska.

Visa filmen ”Mål 13: Bekämpa klimatförändringar” från UR. Berätta att filmen är en del av en serie som handlar om de 17 globala målen för hållbar utveckling. Filmen handlar om mål 13: att bekämpa klimatförändringar.

Filmen är på lätt svenska. Du som kommunikatör kan visa filmen med undertexter och pausa och översätta. Visa gärna filmen två gånger, en gång när du pausar och översätter och en gång utan pauser och översättning.

Låt sedan deltagarna prata om filmen genom att använda metoden Bikupor. Förslag på frågor:

  • Vad tänker du om det som filmen tog upp?
  • Vad tänker du när du hör om klimatförändringarna?
  • Hur påverkar klimatförändringarna dig?
  • Vad tänker du att politiker, länder eller företag behöver göra för att bekämpa klimatförändringar? Vad kan du göra själv?

Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera kring ekologiska fotavtryck. Den här övningen är lite mer avancerad. Du avgör om övningen passar din grupp.

Förberedelser: Innan denna övning kan det vara bra att deltagarna har läst avsnittet om klimatförändringar i texten ”Människa och miljö” i materialet ”Om Sverige”.

Berätta för deltagarna vad ekologiskt fotavtryck betyder:
Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket resurser en person gör av med. Det visar hur stort avtryck en person gör på planeten, alltså hur mycket resurser som används och hur många planeter som skulle behövas om alla levde som den personen. Hur du bor, hur du reser, maten du äter och hur du konsumerar påverkar miljön – till exempel skogar, hav, vatten, mark, luft, djur, växter och andra människor. Ju mer vi producerar och konsumerar desto mer påverkar vi miljön.

Sverige är bland de femton länderna i världen med störst ekologiskt fotavtryck per person. Om alla andra länder gör ett lika stort ekologiskt avtryck som svenskar skulle det behövas cirka fyra jordklot med naturresurser för att kompensera detta.

Berätta att det går att beräkna sitt ekologiska fotavtryck och hur mycket växthusgasutsläpp ens livsstil orsakar genom att använda verktyget ”Klimatkalkylatorn” från Världsnaturfonden (WWF) och Stockholm Environment Institute (SEI).

Du som kommunikatör kan använda Klimatkalkylatorn tillsammans med deltagarna. Antingen kan du använda dig själv som exempel eller göra en påhittad person som lever ungefär som en genomsnittlig person i Sverige. Titta på resultatet av testet och diskutera tillsammans med deltagarna. Var det något som förvånade dem med resultatet, till exempel vad som orsakade mest utsläpp?

Låt deltagarna prata om vad ni har gått igenom. Ett tips är att använda metoden Promenadprat för att komma ut och röra på sig lite. Låt gärna samtalet vara fritt. Samlas sedan i helgrupp och låt deltagarna berätta vad de har pratat om.

Förslag på fråga att diskutera:

  • Vilka områden är lätta eller svåra att påverka som privatperson? Till exempel mat, boende eller konsumtion?

Syfte med övningen: Att deltagarna får prata om återvinning i Sverige och varför det är viktigt att återvinna.

Förberedelser: Skriv ut bildmaterialen ”Att återvinna 1” och ”Att återvinna 2”. Skriv ut sorteringsbladet från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI. Du som kommunikatör kan även hitta information om återvinning på FTI:s webbplats och hitta var det finns återvinningsstationer. Innan denna övning kan det vara bra att deltagarna har läst avsnittet om sopor och återvinning i texten ”Människa och miljö” i materialet ”Om Sverige”.

Låt deltagarna diskutera följande fråga genom att använda metoden Bikupor:

  • Hur såg sophanteringen ut i det land du bodde i tidigare?

Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp.

Berätta att det är lag på att alla som bor i Sverige ska sortera sina sopor. Trots att det är lag kan det vara svårt att veta vad som ska lämnas var.

Lägg ut bilderna på återvinningsstation, miljöstation, butiker, polisen och återvinningscentral i olika hörn på ett bord eller på golvet så att alla kan samlas runt bilden. Om ni är en stor grupp kan du behöva dela in deltagarna i två grupper som då får varsin uppsättning av materialet.

Låt deltagarna arbeta i par. Dela ut flera bilder med olika typer av avfall till varje par. Be deltagarna placera sina bilder på avfall vid de olika platserna där de tror att avfallet ska lämnas.

Gå igenom allt avfall i helgrupp och rätta om något avfall har placerats på fel plats. Är ni osäkra på var något avfall ska slängas kan ni hitta information på webbplatsen sopor.nu eller på olika kommuners webbplatser. På webbplatsen sopor.nu kan du skriva in namnet på avfallet, till exempel "batteri", och få information om var avfallet ska lämnas in.

Fråga deltagarna vilket avfall som var lätt eller svårt att avgöra hur det skulle sorteras. Ställ även frågan: Varför är det viktigt med återvinning?

Berätta att en stor del av hushållets avfall kan sorteras och återvinnas, till exempel matrester, förpackningar, farligt avfall, el-avfall och grovavfall. När man källsorterar utnyttjas resurserna mer effektivt. Det sparar energi och minskar negativ påverkan på miljön.

Här är exempel på hur länge sopor är kvar i naturen innan de har brutits ner:

  • Plastpåse: 10–20 år för att bli mikroplast. Mikroplast stannar kvar i naturen och haven i flera hundra år. Det kanske inte försvinner alls.
  • Äppelskrutt: 1 månad.
  • PET-flaska: 450–1000 år.
  • Tuggummi: 20–25 år.
  • Glasflaska: 1 miljon år.
  • Cigarettfimp: 1–5 år för att bli mikroplast. Mikroplast stannar kvar i naturen och haven i flera hundra år. Det kanske inte försvinner alls.
  • Aluminiumburk: 200–500 år.

Dela ut ett sorteringsblad till varje deltagare. Berätta om Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTI) webbplats där det finns adresser till återvinningsstationer samt sorteringsblad på olika språk för avfall som kan lämnas där.

Tips: FTI har flera filmer om återvinning. Om deltagarna visar intresse kan du visa en eller flera av dessa filmer.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över värderingar och åsikter om vatten och energi.

Förberedelser: Innan denna övning kan det vara bra att deltagarna har läst avsnitten om vatten, avlopp och energi i texten ”Människa miljö” i materialet ”Om Sverige”.

Börja med att göra Heta stolen för att deltagarna ska få möjlighet att reflektera och interagera med varandra.

Förslag på påståenden för heta stolen:

  • Det är svårt att leva utan elektricitet.
  • Det är bättre att köpa vatten på flaska än att dricka direkt från vattenkranen.
  • Det är viktigt att vara sparsam med vatten i Sverige.
  • Det är lätt att åka kollektivtrafik där jag bor.
  • Det är okej att slänga mediciner i toaletten.
  • Det är oftast dyrare att laga saker än att köpa nytt.
  • Det är lätt att låna saker från andra människor.
  • Det är lätt att handla saker second-hand.
  • Det är lätt att laga vegetarisk mat.
  • Det är lätt att handla ekologisk mat.
  • Det är oftast kallt i svenska bostäder på vintern.
  • Det är svårt att få miljövänlig el hemma.

Samtala sedan om övningen i några minuter.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om hur man kan konsumera mer miljövänligt.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Berätta att det finns olika typer av nationella och internationella miljömärkningar för att konsumenter ska kunna göra miljövänliga val när de handlar. Deltagarna ska få undersöka miljömärkningar i en matbutik eller söka på internet.

Dela in deltagarna i grupper med 2–3 personer i varje grupp. Låt varje grupp ansvara för en produktgrupp eller avdelning i butiken/på internet där de ska hitta märkningar som de tror har med miljön att göra.

Förslag på produktgrupper/avdelningar: torrvaror/konserver, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kött, barnmat, godis och snacks, städartiklar, hygienartiklar och kläder. Be dem fota märkningarna som de hittar.

Samlas sedan i helgrupp och gå igenom de märkningar som deltagarna har hittat. Sök information på internet om vad dessa står för.

Diskutera följande frågor enligt metoden EPA-samtal:

  • Vilken produktgrupp verkar ha flest olika miljömärkningar?
  • Vilka miljömärkta varor är särskilt viktiga att prioritera?
  • Är det någon prisskillnad mellan miljömärkta produkter och de som inte är miljömärkta?

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över hur man kan leva mer miljövänligt.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Att leva miljövänligt innebär ofta att inte köpa nytt eller använda onödig energi och resurser. En miljövänlig vardag kan alltså bli en billigare vardag.

Skriv upp följande kategorier på tavlan:

  • mat
  • vatten
  • kläder
  • transport
  • elanvändning
  • presenter

Använd metoden EPA-samtal. Låt deltagarna komma på vad man kan göra för att leva mer miljövänligt i vardagen inom kategorierna på tavlan, som också kan göra det billigare.

De kan anteckna sina tips i par på olika post-it-lappar och fästa dem vid respektive kategori. Gå igenom alla tips i helgrupp. De som alla är överens om låter ni stå kvar på tavlan. Du kan fotografera eller skriva ner det som nu finns på tavlan och dela detta med deltagarna genom att till exempel skicka mejl.

Tips: Bjud in en lokalförening som arbetar med miljöfrågor, natur och hållbarhet. Till exempel Naturskyddsföreningen, Svenska turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Jordens vänner, Världsnaturfonden WWF eller ett studieförbund som har en kurs om miljö eller hållbarhet. Nätverket KlimatSverige samlar organisationer som arbetar med klimatfrågan.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Människa och miljö”.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Ställ följande frågor till deltagarna i helgrupp:

  • Vad var viktigast för dig att få information om?
  • Är det någonting som du vill veta mer om? Om ja, vad i så fall? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
  • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?