Metodstöd: Säkerhet och brott

Senast uppdaterad: 15/10-2021

Steg 1. Introducera ”Säkerhet och brott”
Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Deltagarna får veta vem de ska kontakta i akuta och allvarliga situationer.
    • Deltagarna får diskutera vad som främjar säkerhet och förebygger olyckor, särskilt kopplat till trafik.
    • Deltagarna får veta mer om och reflektera över polisens roll i samhället.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
  • Övning 3.1 ”Vad är säkerhet för mig?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera olika aspekter av säkerhet.

    Förberedelser: Ta fram papper till deltagarna som de kan skriva på.

    Använd metoden Mina ord, dina ord om ordet ”säkerhet”. Metoden kräver att alla deltagare är vana vid att skriva. Om det finns deltagare i gruppen som inte kan skriva, se alternativ nedan.

    Dela ut ett papper per deltagare. Be deltagarna att vika pappret på mitten, kortsida till kortsida, så att det blir två kolumner. I ena kolumnen skriver de rubriken ”Mina ord” och i andra kolumnen skriver de ”Dina ord”.

    Först ska de tänka enskilt och skriva ner minst fem ord de tänker på när de hör ordet ”säkerhet”. De skriver sina ord under rubriken ”Mina ord”. Deltagarna ska bara skriva något ord eller väldigt korta meningar.

    När alla deltagare har gjort en egen lista över sina ord ska varje deltagare fylla i minst fem ord från andra deltagare under rubriken ”Dina ord”. Deltagarna går runt i rummet och letar upp en annan person. När två deltagare bildar ett par läser en av dem upp sina ord. När den andra deltagaren hör ett ord som den inte har på sin lista, skriver den upp det under rubriken ”Dina ord”.

    När ett par har bytt ett ord går de vidare var för sig för att leta upp någon annan. Om det är någon som har fyllt sidan med ”Dina ord” ställer sig personen vid sidan, men finns ändå tillgänglig för dem som fortfarande behöver skriva upp fler ord.

    När alla deltagare har skrivit upp fem ord under rubriken ”Dina ord”, eller när du som kommunikatör tycker det är lämpligt att avbryta, samlas alla i helgrupp igen. Gå igenom alla ord som har kommit fram under övningen och skriv upp på tavlan. Fråga efter spontana tankar och reflektioner när alla ord är uppskrivna. Orden kan ni ha användning för i kommande övningar.

    Alternativ om alla inte kan skriva

    Be deltagarna att tänka ut två ord som de tänker på när de hör ordet ”säkerhet”. När alla deltagare har tänkt ut två ord ska varje deltagare hitta två andra deltagare som ska säga ett annat ord som de själva inte har tänkt på. Varje deltagare ska sammanlagt komma ihåg fyra ord – två egna ord och två ord från två andra deltagare.

    När alla deltagare har samlat in fyra ord, eller när du som kommunikatör tycker det är lämpligt att avbryta, samlas alla i helgrupp igen. Gå igenom alla ord som har kommit fram under övningen och fråga efter spontana tankar och reflektioner. Orden kan ni ha användning för i kommande övningar.

  • Övning 3.2 ”Fyra hörn om säkerhet och brott”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera tankar kring säkerhet. Syftet är också att deltagarna får prata om värderingar kring säkerhet och brott.

    Förberedelser: Inga förberedelser.

    Använd metoden Fyra hörn med olika påståenden om säkerhet och brott.

    Här ges exempel på frågor och hörnalternativ. Du som kommunikatör kan också hitta på egna alternativ. Det första exemplet är till för att testa övningen och värma upp:

    Vilket väder är bäst?

    • sol
    • regn
    • snö
    • övrigt

    När är det säkrast att röra sig ute i området där du bor?

    • på morgonen
    • mitt på dagen
    • på kvällen
    • övrigt

    Vad bidrar mest till att människor känner sig trygga i ett samhälle?

    • polisens närvaro
    • grannsamverkan (att de som bor i ett område samarbetar och hjälper varandra och är uppmärksamma på vad som händer i bostadsområdet)
    • övervakningskameror
    • öppet hörn

    Vad kan man göra om man hör att en granne far illa?

    • knacka på hos grannen
    • hämta hjälp från andra grannar eller hyresvärden
    • ringa polisen
    • övrigt

    Vad är en vanlig uppfattning om polisen där du bodde tidigare?

    • går att lita på
    • oftast korrupta
    • mycket respekterade
    • övrigt

    Vad anser många om att dricka alkohol och köra bil?

    • det är okej att dricka några glas och sedan köra bil
    • en person kan själv avgöra om han eller hon har druckit för mycket alkohol för att köra bil
    • det är aldrig okej att dricka alkohol och köra bil
    • övrigt

    Vilken av dessa situationer är den mest akuta?

    • du upptäcker att du har haft inbrott i din lägenhet
    • det brinner i din lägenhet
    • ett barn har haft feber i fem dagar
    • övrigt

    Samla deltagarna i helgrupp. Prata om hur de upplevde övningen.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 ”Viktiga telefonnummer”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får veta när de ska ringa telefonnumren 112, 114 14 eller 1177.

    Förberedelser: Skriv ut flera exemplar av ”Sfi-bilder” från SOS Alarm. Skriv ut flera exemplar av diskussionsunderlaget ”Ska du ringa 112 om…” från SOS Alarm. Skriv ut facit till ”Ska du ringa 112 om…” för dig som kommunikatör. Förbered att du kan visa filmen ”SOS – Nödsamtal” från Informationsverige.se, producerad av Svenska för alla.

    Skriv ”112” på tavlan. Förklara och skriv upp följande stödord:

    • Detta nummer är till SOS Alarm.
    • Du ringer detta nummer vid akuta nödsituationer. En nödsituation är när du snabbt behöver hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning, jourhavande präst eller giftinformation. Det kan vara till exempel bränder, trafikolyckor, pågående brott, akut sjukdom eller våldsbrott.
    • Det är gratis att ringa.
    • Du kan ringa dygnet runt. Någon svarar alltid.
    • Du kan få hjälp av en tolk.
    • En person som är döv, tal- eller hörselskadad kan också kontakta 112. Det finns särskilda tjänster för det.
    • Du kan oftast ringa 112 på mobiltelefoner som är låsta.
    • 112 används i alla EU-länder och i några andra länder runt om i världen.

    Visa filmen ”SOS – Nödsamtal” från Informationsverige.se. Prata sedan i helgrupp kring följande frågor:

    • Vilka olika akuta situationer ser ni i filmen?
    • Finns det andra sätt att agera på i situationerna än att ringa SOS Alarm 112?
    • Vad gjorde du i akuta situationer i det land du bodde i tidigare?

    Skriv upp följande frågor på tavlan. Berätta för deltagarna att det är dessa frågor är exempel på frågor du får svara på när du ringer 112:

    • Vad har hänt?
    • Var har det hänt?
    • Vilket telefonnummer ringer du från?

    Dela in deltagarna i par. Dela ut ett exemplar av ”Sfi-bilder” från SOS Alarm till varje grupp. Paren ska tolka vad som har hänt på bilderna och diskutera om det är en nödsituation. Sedan ska de öva på att ringa till 112 och svara på frågorna ovan. En deltagare spelar rollen som telefonisten på 112 och en deltagare spelar rollen som den som ser den akuta situationen. De kan hitta på platsen där något har hänt och telefonnumret de ringer från. De behöver alltså inte ange sin egen adress och sitt telefonnummer.

    Lägg gärna till att de kan öva på att säga ”Jag vill ha tolk på… (ange språket)” när de övar på att ringa.

    Be varje grupp att presentera ett rollspel i helgrupp, om de vill.

    Skriv ”114 14” på tavlan bredvid 112. Förklara och skriv upp följande stödord:

    • Detta nummer är till polisen.
    • Du ringer detta nummer för ärenden som inte är akuta. Till exempel för att lämna ett tips eller anmäla ett brott som kanske kommer att hända eller som hände för flera dagar sedan.
    • När du ringer detta nummer kommer du till ett röststyrt talsvar. Du säger ditt ärende och kopplas vidare till rätt person eller tjänst. Det kan vara telefonkö så du får kanske vänta lite innan du får prata med någon.
    • Det är inte gratis att ringa. Hur mycket det kostar beror på vilket telefonabonnemang du har.

    Skriv ”1177 ”och ”www.1177.se” på tavlan bredvid 112 och 114 14. Förklara och skriv upp följande stödord:

    • Detta är numret till 1177 Vårdguiden.
    • Du ringer detta nummer när du eller någon annan blivit sjuk. Vid akuta och livshotande tillstånd ska du ringa 112.
    • Du kan ringa dygnet runt. Någon svarar alltid.
    • Du får prata med en sjuksköterska.
    • Du kan få hjälp av en tolk. Vissa språk är bara tillgängliga vissa tider under dagtid.
    • Det är inte gratis att ringa. Hur mycket det kostar beror på vilket telefonabonnemang du har.
    • På webbplatsen www.1177.se kan du läsa om hälsa, sjukdomar och var du kan hitta vård.

    Diskutera situationer där man ska ringa 112:

    Dela in deltagarna i par. Dela ut diskussionsunderlaget ”Ska du ringa 112 om…” från SOS Alarm till varje par. Låt deltagarna diskutera om de ska ringa 112, 114 14 eller 1177. Hjälp till att översätta om någon inte förstår frågorna. Gå igenom facit i helgrupp.

    Tips: Bjud in gästföreläsare eller gör studiebesök. Utifrån deltagarnas intresse och behov kan ni bjuda in någon från en organisation som får berätta mer om vad de gör. Oftast är det uppskattat att få träffa någon från räddningstjänsten, polisen eller en hjärt- och lungräddningsinstruktör.

    Tips: SOS Alarm har information på flera språk. Du kan hitta mer information på deras webbplats. Där finns även information om andra hjälp- och stödorganisationer.

  • Övning 4.2 ”ICE-nummer i mobilen”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera och spara viktiga telefonnummer i mobilen.

    Förberedelser: Inga förberedelser.

    Om deltagarna har med sig mobiltelefoner kan ni tillsammans lägga till de viktiga telefonnummer som ni gick igenom i förra övningen (Övning 4.1 ”Viktiga telefonnummer”).

    Berätta att det även är viktigt att lägga till ICE-nummer i mobilen. ICE är engelska och betyder ”in case of emergency”. På svenska betyder det ungefär ”i nödfall”. ICE-nummer kan användas för att berätta om du har varit med om en olycka. Du kanske själv är skadad och har svårt att tala. Med ICE-nummer i mobilen kan räddningspersonal snabbt hitta dina anhöriga och ringa till dem.

    Lägg till ICE-telefonnummer i din mobiltelefon:

    1. Öppna telefonboken.
    2. Välj ny kontakt.
    3. Skriv ICE 1 mellanslag.
    4. Skriv hur du känner personen (till exempel wife, son, friend) mellanslag.
    5. Skriv namnet på personen.
    6. Skriv +46.
    7. Skriv mobilnumret utan den första nollan.
    8. Välj Lägg till.
    9. Välj Spara.

    Diskutera och skriv upp andra viktiga nummer som är bra att spara i mobilen, till exempel:

    • 112: SOS alarm, nödnummer
    • 1177: 1177 Vårdguiden, råd om sjukvård och hälsa
    • 113 13: information om olyckor och kriser
    • 114 14: polisen, vid händelser som inte är akuta
    • Dela tips på andra telefonnummer som är bra att spara i mobilen.
  • Övning 4.3 ”Skapa viktiga listor”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får göra listor på viktiga saker och telefonnummer som är bra att ha hemma om olyckor händer.

    Förberedelser: Skriv ut materialet ”Skydda dig mot brand hemma” från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB). Förbered att du kan visa eller dela ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från MSB. Broschyren finns på flera språk.

    Dela in deltagarna i två eller flera grupper. Varje grupp ansvarar för ett tema: ”Brand” eller ”Strömavbrott och vid kris”. I grupperna ska de komma på saker som är viktiga att ha hemma om det är en brand eller ett strömavbrott och vid kris. De skriver ner allt de kommer på tillsammans.

    Gå igenom listorna i helgrupp. Du skriv upp det som deltagarna nämner på tavlan.

    Se till att få med följande punkter på listorna:

    Brand

    • brandvarnare
    • brandfilt
    • brandsläckare
    • 112 uppskrivet på en lapp eller sparat i mobilen
    • hemförsäkring

    Strömavbrott och vid kris

    • ficklampor med extra batterier
    • stearinljus och tändstickor eller tändare
    • dunkar eller behållare att spara dricksvatten i
    • mat som klarar rumstemperatur och inte behöver värmas
    • reservkök (sprit-, fotogen, eller gasolkök)
    • varma filtar
    • extra element eller värmare som drivs av exempelvis fotogen
    • hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel våtservetter
    • husapotek med det viktigaste, medicin
    • kontanter
    • laddade extrabatterier (powerbank) till mobilen
    • radio som drivs med batteri, solceller eller vev
    • papperslista med viktiga telefonnummer

    Gå igenom listorna så att alla förstår vad alla punkter betyder. Använd gärna informationen från materialet ”Skydda dig mot brand hemma” från MSB för att gå igenom brandsäkerhet.

    Fota eller skriv av listorna ni skapat tillsammans. Mejla eller skriva ut listorna till deltagarna.

  • Övning 4.4 ”Polisen och stöd till brottsoffer”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om polisens roll i Sverige och diskutera uppfattningar om polisen.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa filmer från Polisen. Förbered en lista på deltagarnas språk med kontaktuppgifter till olika verksamheter som erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer. Det finns kontaktuppgifter till olika verksamheter på webbplatsen Brottsofferguiden.

    Visa en eller flera filmer om polisen. Filmerna är från Polisens sfi-material. Diskutera de frågor som finns i filmerna.

    Låt deltagarna diskutera följande frågor genom att använda metoden Bikupor:

    • Skiljer sig polisens roll i Sverige från den rollen som polisen har i det land eller de länder som du bott i tidigare?
    • Tror du att förtroendet för polisen är högt i Sverige?
    • Hur var förtroendet för polisen i det land eller de länder som du bott i tidigare?
    • Ringde du polisen om du behövde hjälp? Varför? Varför inte?
    • Har du sett poliser i Sverige? I så fall, var? Vad gjorde de?

    Prata sedan om frågorna i helgrupp.

    Kommentar: Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har allmänheten stort förtroende för polisen. Du hittar aktuell statistik om förtroende för polisen på Brottsförebyggande rådets webbplats.

    Om du är eller har varit utsatt för brott

    Berätta för deltagarna att det finns mycket stöd att få om man har varit med om ett brott. Det finns kontaktuppgifter till olika verksamheter som erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer på webbplatsen Brottsofferguiden. Du som kommunikatör kan förbereda en egen lista med kontaktuppgifter på deltagarnas språk och dela ut till deltagarna.

    Berätta att den statliga myndigheten Brottsoffermyndigheten har mycket information om vad du ska göra om du har varit utsatt för brott. Deras webbplats finns på flera olika språk. Den ideella organisationen Brottsofferjouren har en webbplats och chatt. De har även en jourtelefon 116 006. De ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Brottsutsatta kan vara anonyma i kontakten med dem. Stödet är gratis. De har tystnadslöfte och ingen polisanmälan krävs. Man kan kontakta dem på flera olika språk.

  • Övning 4.5 ”Trafiksäkerhet”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om trafiksäkerhet.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa filmer om trafiksäkerhet från Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF). Beställ ”Dialogkort, ny trafikant i Sverige” kostnadsfritt från NTF.

    Visa filmer från NTF som passar din grupp. Använd dialogkorten från NTF för att få igång samtal kring trafik och trafiksäkerhet.

    Diskutera följande frågor i genom att använda metoden Bikupor:

    • Hur brukar du ta dig mellan olika platser där du bor? Till exempel buss, tåg, bil eller cykel?
    • Hur upplever du trafiken i Sverige?
    • Vilka är de största trafikriskerna eller trafikfarorna i Sverige, tror du? Till exempel att det är mörkt när man kör bil, att människor sms:ar i trafiken eller dåliga vägar?

    Prata sedan om frågorna i helgrupp.

    Tips: På Trafikverkets webbplats finns filmer och broschyrer om körkort på flera språk.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 ”Säkerhet och brott”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Säkerhet och brott”.

    Förberedelser: Ta fram ett garnnystan.

    Använd metoden Garnnystanet för att utvärdera passet.

    Deltagarna sitter i en cirkel utan bord så att alla ser varandra. Du som kommunikatör börjar med att säga något ”Idag har jag fått veta mer om…”. Behåll ändan av nystanet och kasta garnbollen vidare. Den som tar emot nystanet svarar på samma sätt, behåller tråden i sin hand och kastar vidare. Nystanet kastas kors och tvärs mellan deltagarna tills alla har fått säga något. Om ni inte har ett garnnystan kan ni kasta något annat mellan er. Se bara till att alla deltagare får säga något.

    Låt sedan deltagarna diskutera i par en kort stund och reflektera sedan i helgrupp kring följande frågor:

    • Vad var viktigast för dig att diskutera?
    • Finns det någonting som du vill veta mer om? Vad var det i så fall? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
    • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?