Metodstöd: Ekonomi

Senast uppdaterad: 22/10-2021

Steg 1. Introducera "Ekonomi"
  • Övning 1.1 ”Ekonomi i vardagen”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får prata om vardagsekonomi.

    Förberedelser: Inga förberedelser.

    Skriv orden ”EKONOMI I VARDAGEN” på tavlan. Be deltagarna att vända sig mot den eller de som sitter närmast. Låt dem diskutera i en Bikupa vad de tänker när de läser orden på tavlan.

    Hjälp deltagarna genom att ställa följande frågor:

    • Vad använder du dina pengar till?
    • Hur brukar du göra för att dina pengar ska räcka hela månaden? Hur planerar du din vardagsekonomi?

    Be sedan varje grupp presentera vad de har pratat om. Skriv upp nyckelord och fraser från deltagarnas svar på tavlan. Fyll gärna på med de nyckelord som du tycker kan presenteras nu, till exempel: inkomster, utgifter, budget, fakturor, skulder, konsument, kvitto, abonnemang. Förklara begrepp som är nya för deltagarna.

    Sedan kan du ställa följande frågor till deltagarna för att jämföra med andra länder. Du väljer om frågorna ska diskuteras i helgrupp eller i bikupor:

    • Hur planerar du din ekonomi idag? Hur planerade du din ekonomi i det land du bodde i tidigare? Vilka likheter och skillnader finns?
Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    • Deltagarna får reflektera kring hur de kan planera sin ekonomi i vardagen.
    • Deltagarna får information om vilken hjälp de kan få om de har frågor om ekonomi.
    • Deltagarna får diskutera vilka rättigheter de har som konsument när de köper varor och tjänster.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 "Att göra en budget"

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera privatekonomi och reflektera över budget.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa filmen ”Budget och skatt” från Finansinspektionens utbildningsmaterial ”SFI-ekonomi”. Det finns ett manus till filmen som du som kommunikatör kan använda som stöd.

    Börja med att diskutera följande fråga i helgrupp: Varför är det bra att planera sin ekonomi?

    Berätta sedan för deltagarna att:

    Ett bra sätt att planera sin ekonomi är att göra en budget. Det är inte så svårt. Vi har tidigare pratat om inkomster, utgifter och budget och nu är det dags att göra en budget.

    Visa filmen ”Budget och skatt” från Finansinspektionen.

    Be sedan deltagarna att göra egen budget genom att följa följande instruktion:

    • Skriv alla dina inkomster (efter skatt).
    • Skriv alla dina utgifter.
    • Dra bort utgifterna från inkomsterna för att se vad du har kvar, eller om det saknas pengar.

    Under tiden deltagarna arbetar med uppgiften rör du dig runt i rummet och stöttar vid behov. Det kan finnas deltagare i gruppen som har svårt med att läsa och räkna. Då kan du samla dem i en grupp och göra en fiktiv budget tillsammans med dem.

    När alla är klara kan ni diskutera följande frågor i grupper med 3–4 personer i varje grupp:

    • Vilka är dina största utgifter?
    • Vad kan du göra för att minska dina utgifter?
    • Vad tänker du är en onödig utgift?
    • Vad kan du göra för att minska dina onödiga utgifter för att få mer pengar över?

    Avslutningsvis samlar du deltagarna i helgrupp och ber dem dela med sig av det de diskuterat.

  • Övning 4.2 ”Att vara ny konsument i Sverige”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera hur det är att vara en ny konsument i Sverige.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa filmen ”Ny konsument i Sverige” från Konsumentverket.

    Börja med att visa filmen ”Ny konsument i Sverige” från Konsumentverket. Innan du visar filmen kan du berätta vad filmen handlar om för att stödja förståelsen. Filmen handlar om att du har både rättigheter och skyldigheter som konsument. Filmen ger några tips om till exempel avtal, abonnemang, fakturor, räkningar, snabblån, sms-lån, handel på internet, telefonförsäljning och vart man kan få hjälp om man har frågor eller behöver stöd när det gäller konsumenträtt.

    Sedan får deltagarna diskutera följande frågor i helgrupp:

    • Vad ska du tänka på när du tecknar telefonabonnemang?
    • Vad kan det bli för problem om du tecknar lån med mycket hög ränta (till exempel snabblån och SMS-lån)?
    • Varför är det viktigt att inte skriva på avtal för vänner och familj?
    • Vad är det viktigt att tänka på om du får ett samtal från en telefonförsäljare?
    • Vad kan du göra för att undvika fastna i dyra abonnemang som du inte vill ha?
    • Vart vänder du dig för att få hjälp och stöd i din kommun?

    När ni har tittat på filmen och diskuterat frågorna kan deltagarna öva på att ta reda på om ett företag på internet är säkert att handla ifrån.

    Du som kommunikatör kan läsa på webbplatsen Hallå konsument och gå igenom tips som finns där. Gå igenom några tips med deltagarna i helgrupp.

    Denna övning går att göra på två sätt. Om du har en grupp som inte är vana vid att arbeta digitalt eller har svårt att läsa kan du välja alternativ 1. Annars kan du välja alternativ 2.

    Alternativ 1:

    Titta tillsammans med gruppen på några webbplatser och följ tipsen från Hallå konsument. Kontrollera till exempel att det finns kontaktuppgifter till företaget eller läsa vad andra tycker om företaget.

    Alternativ 2:

    Dela in deltagarna i grupper med 2–3 personer i varje grupp. Låt deltagarna besöka en webbplats och försöka ta reda på om företaget verkar seriöst. De kan följa tipsen från Hallå konsument som ni har gått igenom tidigare. De kan till exempel kontrollera att det finns kontaktuppgifter till företaget eller läsa vad andra tycker om företaget.

    Ställ följande sedan följande frågor till deltagarna i helgrupp:

    • Hur gör du när du handlar på internet?
    • Hur vet du att ett företag som du handlar ifrån är seriöst?

    Be deltagarna att ge några exempel på hur de gör när de handlar på internet eller vilka företag de handlar ifrån.

    Tips: Tipsa gärna deltagarna om att Hallå konsument svarar på frågor om köp av varor och tjänster. Om deltagarna till exempel har fått en faktura på något som de inte har beställt kan de kontakta Hallå konsument på 0771–525 525 eller via hallakonsument.se.

    Berätta också att deltagarna kan få kostnadsfri rådgivning och stöd i kommunen de bor i, både innan och efter ett köp. Ta reda på hur man kontaktar konsumentvägledare i er kommun för att kunna ge informationen till deltagarna. Deltagarna kan också få kostnadsfri rådgivning och stöd från Hallå konsument och olika konsumentbyråer.

  • Övning 4.3 ”Digitalisering och privatekonomi”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera digitalisering och privatekonomi.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa filmen ”Dina Digitala Pengar” från Finansinspektionen.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Visa filmen ”Dina Digitala Pengar” från Finansinspektionen. Innan ni tittar på filmen berättar du vad filmen handlar om för att stödja förståelsen. Filmen handlar om e-legitimation (bank-id och mobilt bank-id), Swish och autogiro.

    När ni tittar på filmen pausar du där det känns relevant och ber deltagarna återberätta information från filmen. Du går runt bland grupperna och lyssnar. Sedan fortsätter ni titta på filmen och du pausar igen när det känns relevant och ber deltagarna återberätta information från filmen. Efter varje del går ni igenom gruppernas svar i helgrupp, dels för att rätta om någon har missuppfattat något, dels för att ställa följdfrågor. Upprepa detta tills ni har tittat på och diskuterat alla teman som filmen går igenom.

  • Övning 4.4 ”Analysera en räkning”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera hur räkningar kan se ut i Sverige.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa ett exempel på en räkning.

    På Finansinspektionens webbplats sfiekonomi.se hittar du ett exempel på hur en räkning kan se ut. Klicka på länken ovan. Längst ner på webbsidan hittar du ”Exempel på räkning”. Gå igenom räkningen tillsammans med deltagarna och hitta följande begrepp på räkningen:

    • fakturanummer
    • förfallodag
    • belopp eller att betala
    • bank- eller plusgironummer
    • betalningsmottagare
    • OCR-nummer eller referensnummer

    Sedan kan du fråga deltagarna i helgrupp om de har några ytterligare frågor eller om de tyckte att något var särskilt svårt angående räkningar i Sverige.

  • Övning 4.5 ”Case om betalningsanmärkning”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera betalningsanmärkningar och varför det är viktigt att betala sina räkningar.

    Förberedelser: Den här övningen knyter an till övning 4.4 ”Analysera en räkning” för den betonar vikten av att betala sina räkningar i tid. Det passar bra att göra denna övning direkt efter övning 4.4. Kopiera caset nedan och klistra in i ett dokument som du kan skriva ut och dela ut till deltagarna. Du kan översätta caset själv. Ett annat alternativ är att läsa upp caset för deltagarna.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Dela ut caset nedan till grupperna.

    Case: Reza fick en betalningsanmärkning

    Reza letar efter en ny lägenhet. Han hittar en lägenhet som han vill ha och ansöker om den.  Men svaret från hyresvärden gör honom besviken. Han får inte lägenheten. Anledningen är att han har en betalningsanmärkning. För en tid sedan hade Reza inte så mycket pengar. Han hade inte råd att betala sina fakturor. Det gjorde att han till slut fick en betalningsanmärkning. Därför kunde hyresvärden inte hyra ut lägenheten till honom.

    Låt deltagarna diskutera följande frågor i grupperna:

    • Vad är en betalningsanmärkning?

    Kommentar: Om man har en skuld som man inte betalar kan man få en betalningsanmärkning – eller en prick som det ofta kallas. Det är kreditupplysningsföretagen som beslutar om betalningsanmärkningar. Det är också till dem man ska vända sig om man har frågor. För att bli av med en betalningsanmärkning måste man betala av sin skuld och sedan vänta tre år, tills anmärkningen försvinner. Det kan uppfattas som en lång period, särskilt som en anmärkning påverkar många möjligheter som att ta lån, teckna mobilabonnemang eller teckna ett hyresavtal.

    • Vad tycker ni att Reza kunde ha gjort för att undvika att få denna betalningsanmärkning?

    Kommentar: För att undvika en betalningsanmärkning skulle Reza ha betalat det som står i räkningen direkt till företaget. Han skulle också betala ränta och kostnader om det fanns med på räkningen.

    • Vad behöver man tänka på för att undvika skulder och betalningsanmärkningar?

    Kommentar: Se intervjun med Kronofogden i texten ”Din ekonomi”.

    Tips: Bjud in Kronofogden och/eller en konsumentvägledare i kommunen som kan ge information till deltagarna och som deltagarna kan ställa frågor till. På webbplatsen Hallå konsument kan du hitta om en kommun har konsumentvägledning och i så fall vilken hjälp som erbjuds.

  • Övning 4.6 ”Konsumenträttigheter vid avtal och köp”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera konsumenträttigheter vid avtal och köp.

    Förberedelser: Förbered att du kan visa filmen ”Avtal och köp” från Finansinspektionens utbildningsmaterial ”SFI-ekonomi”. Det finns ett manus till filmen som du som kommunikatör kan använda som stöd.

    Börja med att dela i deltagarna i par för att diskutera följande frågor:

    • Har du någon gång köpt en vara som du sedan ville lämna tillbaka? Hur gjorde du då?
    • Har du någon gång fått en bluffaktura, det vill säga en faktura på någon vara eller tjänst som du inte hade beställt? Hur gjorde du då?

    När paren diskuterat klart ber du ett eller flera par dela med sig av det som de har pratat om.

    Visa sedan filmen ”Avtal och köp” från Finansinspektionen.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 Utvärdera ”Ekonomi”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Ekonomi”.

    Förberedelser: Inga förberedelser.

    Låt deltagarna diskutera följande frågor i par och reflektera sedan i helgrupp:

    • Var det något som du saknade? Vad var det i så fall?
    • Vilken övning tyckte du var mest intressant?
    • Var det någon övning som du inte tyckte var så bra? Vilken övning var det i så fall?