Lektionsupplägg: När du har fått ett arbete

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera ”När du har fått ett arbete”

Syfte med övningen: Att börja reflektera över vikten av att arbeta.

Förberedelse: Skriv ut materialet ”Kortlek med bilder”. Klipp ut bilderna.

Lägg ut bilderna på golvet eller ett bord så att alla ser dem. Be varje deltagare välja en bild som de associerar till att arbeta. Alla får presentera den bild de har valt och hur de tänker. Övningen ska inte leda till diskussion om varandras val. Det är därför inte tillåtet att kommentera varandras val av bild och förklaring.

Diskutera i helgrupp:

  • Vad är det bästa med att ha ett arbete?
  • Hur mår en person som vill arbeta, men som inte har ett arbete (ofrivilligt arbetslös)?
  • Om du inte behövde pengar, vad hade du gjort mest om dagarna?

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Deltagarna kommer få reflektera över hur det är att ha arbete i Sverige.
  • Deltagarna kommer få information om och diskutera rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden.
  • Deltagarna kommer få diskutera sociala koder på svenska arbetsplatser.
  • Deltagarna kommer få reflektera över vad en bra arbetsmiljö innebär.
  • Deltagarna kommer få diskutera diskriminering på arbetsplatser.
  • Deltagarna kommer få information om inkomstskatt och deklaration.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att kartlägga vad deltagarna vet om att ha ett arbete i Sverige.

Förberedelse: Rita upp en person på tavlan och ge den ett namn. Skriv upp följande begrepp runt personen:

  • Anställningsformer
  • Lön
  • Anställningsavtal
  • Skatt
  • Fackförbund
  • Lagen om anställningsskydd
  • Kollektivavtal
  • Arbetsmiljö
  • Diskriminering
  • Arbetstider
  • Rast och vila
  • Semesterlagen
  • Ledighet
  • Sjukfrånvaro
  • Normer på svenska arbetsplatser
  • Arbeta svart

Berätta att personen precis har fått arbete i Sverige. Fråga vad deltagarna vet om de olika begreppen och om de har stött på dem i Sverige. Skriv det deltagarna säger under varje begrepp. Om deltagarna inte vet någonting om ett begrepp kan du fråga om de vet hur samma sak fungerar i andra länder. Skriv upp vad de säger om andra länder på ett annat ställe (så det inte blandas med hur det är i Sverige).

Låt deltagarna först diskutera i Bikupor och sedan i helgrupp:

  • Vad vill du helst veta om att arbeta i Sverige?

Med hjälp av den här övningen får du veta hur mycket deltagarna kan om de olika områdena och vad de är mest intresserade av. Det hjälper dig att bestämma vad ni bör fokusera på under detta tema.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om och diskutera rättigheter och skyldigheter på svenska arbetsmarknaden.

Förberedelse: Skriv ut materialet ”Rättigheter och skyldigheter när du har ett arbete”. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Skriv upp Rättigheter och skyldigheter när du har ett arbete på tavlan och gör en Brainstorm i helgrupp. Låt deltagarna säga vilka rättigheter och skyldigheter de tror att de har när de har ett arbete. Skriv upp förslagen så att alla kan se dem.

Dela deltagarna i mindre grupper och låt dem arbeta med casen om rättigheter.

Uppmuntra deltagarna att använda internet för att söka information om begreppen. Se till att röra dig mellan grupperna för att hjälpa till att hitta information.

Case 1: Ali arbetar som sjuksköterska

Ali arbetar som sjuksköterska. Ali och hans fru ska snart få ett barn.

  • Vad har han rätt till enligt lag när de har ett nyfött barn?
  • Vad tycker du att han ska berätta för sina kollegor?
  • Vad hade du gjort om du var hans kollega och får reda på att de ska ha barn?

Tips på punkter att diskutera:

  • Föräldrapenning
  • Förkortad arbetstid
  • VAB (vård av barn)
  • Sociala normer på arbetsplatsen

Case 2: Samantha vill bli byggnadsingenjör

Samantha har arbetat två år som svetsare på halvtid. Nu vill hon börja studera till byggnadsingenjör.

  • Vad har hon rätt till enligt lag?
  • Vad händer med hennes anställning om hon börjar studera?
  • Vad tycker du att hon ska berätta för sina kollegor?
  • Vad skulle du ha sagt till henne om du var hennes kollega?

Tips på punkter att diskutera:

  • Att byta karriär
  • Ledighet för studier
  • Sociala normer på arbetsplatsen

Case 3: Joseph arbetar som universitetslektor

Joseph arbetar som universitetslektor. Han har en hörselskada och behöver hjälpmedel för att kunna föreläsa och delta i möten.

  • Vad har han rätt till?
  • Om du är Josephs kollega och inte har en hörselnedsättning, vad är bra att tänka på i er kommunikation?

Tips på punkter att diskutera:

  • Sociala normer på arbetsplatsen
  • Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen för att kunna utföra sitt jobb

Case 4: Thando har arbetat utan kontrakt

Thando har arbetat utan anställningskontrakt och utan att betala skatt på en restaurang i tre år. Hon tycker att hon arbetar alldeles för långa pass med för låg lön. Hon börjar bråka med chefen om sin anställning. Chefen hotar med att avskeda henne direkt.

  • Vad har hon inte rätt till eftersom hon arbetar utan anställningskontrakt och utan att betala skatt?
  • Varför arbetar vissa utan anställningskontrakt?

Berätta att arbeta utan anställningskontrakt och utan att betala skatt kallas också att arbeta svart.

Tips på punkter att diskutera:

  • A-kassa
  • Fack
  • Sjukersättning och semesterersättning
  • Sjukpenning och föräldrapenning
  • Pension
  • Försäkring
  • Sociala normer på arbetsmarknaden

Case 5: Peter tar semester utan att fråga sin chef

Peter arbetar som säljare på ett elektronikföretag. Han vill åka till Spanien tillsammans med sin familj och ansöker om ledighet hos sin chef. Hans chef meddelar att han får vara ledig i en vecka. När Peter och hans familj har varit i Spanien i en vecka tycker han det är så trevligt att han stannar en vecka till. Han skickar ett sms till sin chef och meddelar detta. Det är mycket att göra på företaget så Peters chef försöker kontakta honom och säga att han inte får mer ledighet. Peter svarar inte på samtal och sms.

  • Vad tycker du att Peters chef ska göra?
  • Får Peter göra så? Vad kan det få för konsekvenser?

Tips på punkter att diskutera:

  • Skyldigheter som anställd
  • Uppsägning av personliga skäl

Kommentar: Du har både rättigheter och skyldigheter på din arbetsplats och mot din arbetsgivare. Som anställd måste du bland annat passa dina arbetstider och göra dina arbetsuppgifter. Om en anställd missköter sig har arbetsgivaren ett visst ansvar att se till att misskötseln upphör. För att säga upp någon måste det finnas saklig grund. Saklig grund för uppsägning innebär att en anställd beter sig på ett oönskat sätt och är medveten om att beteendet inte är acceptabelt. Arbetsgivaren måste alltså se till att den anställda vet om att beteendet är felaktigt. Den anställda måste få en chans att förändra sitt beteende.

Samlas sedan i helgrupp och låt grupperna presentera sina fall och vad de har diskuterat.

Syfte med övningen: Att få reflektera över och diskutera sociala koder på svenska arbetsplatser.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Dela upp deltagarna mindre grupper. Varje grupp får ansvar för ett eller två områden:

  • Hälsa på och tilltala andra
  • Kommunikation med chef
  • Tider
  • Raster, fika och lunch
  • Att vara sjuk
  • Privat användning av mobiltelefon på arbetet
  • Sociala medier
  • Klädkoder

I grupperna ska de diskutera vilka normer och sociala koder de har märkt i Sverige. Låt grupperna få presentera för varandra vad de har kommit fram till. Andra grupper får lov att lägga till vad de har märkt.

Diskutera särskilt:

  • Det finns förväntningar på att komma i tid. Till exempel att komma i tid när arbetet börjar och att komma i tid till möten. Vad gör du om du blir sen?
  • Det finns förväntningar på att lämna in arbetsuppgifter i tid. Vad gör du om du inte hinner bli färdig med en uppgift?
  • Betydelsen av fika.
  • Att det är en rättighet att ta rast under dagen.
  • Att man brukar tilltala alla med förnamn.
  • Att chefer på många arbetsplatser låter anställda vara med och fatta beslut.
  • Normer varierar mellan arbetsplatser.

Syfte med övningen: Att reflektera över vad en bra arbetsmiljö innebär.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Börja med att läsa högt:
Vi arbetar en stor del av våra liv. Därför är det viktigt att vi mår bra på arbetet, att vi känner oss trygga och inte skadar oss i arbetet. Sådant som påverkar oss på arbetet kallas arbetsmiljö. Arbetsmiljön kan skilja sig åt mellan arbetsplatser. En del yrken är fysiska och du använder din kropp mycket. I andra yrken sitter du stilla framför en datorskärm hela dagarna.

Be deltagarna att tänka på något de skulle vilja arbeta med i Sverige. Ett tips är att återkoppla till övning 3.1 "Mitt framtida yrkesliv" i lektionsupplägg "Innan du har fått ett arbete" om ni har gjort den.

Skriv sedan upp Bra arbetsmiljö på tavlan. Skriv också upp tre rubriker: Fysiskt, Psykiskt, Socialt. Ge deltagarna några minuter att komma på något som de behöver på en arbetsplats (kopplat till det arbete de skulle vilja ha) för att de ska må bra och känna sig trygga. De ska komma på något under varje rubrik. Låt därefter deltagarna få dela med sig vad de har tänkt på och skriv upp under den rubriken det passar.

Diskutera i helgrupp:

  • Vad tänker du på när du ser allt som står på tavlan?
  • Finns det någonting som är så viktigt att det borde finnas på alla arbetsplatser?
  • Vad kan du göra om något inte är bra på din arbetsplats?

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få diskutera diskriminering på arbetsplatser.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmen ”Prata rasism på arbetet: Film1 med samtalsfrågor” av Forum för levande historia.

Visa filmen ”Prata rasism på jobbet: Film1 med samtalsfrågor” av Forum för levande historia.

Filmen är på svenska, men du kan stoppa efter ungefär 15 sekunder och fråga deltagarna:

  • Vad tror du det är för arbetsplats?
  • Vad tror du de olika personerna arbetar med?

Fortsätt spela filmen, pausa ibland och förklara vad som händer.

Diskutera:

  • Vad tror sjuksköterskorna i rosa kläder att Bahar i vita kläder arbetar som?
  • Vilka fördomar verkar sjuksköterskorna ha om Bahar? Varför har de dessa fördomar?
  • Detta kan upplevas som vardagsrasism – att ständigt bli utsatt för fördomar, trots att personerna inte alls behöver ha rasistiska åsikter. Hur är det att ständigt mötas av missförstånd, misstolkningar och antaganden som inte stämmer? Om du skulle ständigt bli ifrågasatt, hur skulle du reagera då?
  • Hur kunde sjuksköterskorna hanterat situationen annorlunda?
  • Tycker du att Bahar borde göra någonting efter denna händelse?

Berätta om ett fall om diskriminering:

Kvinna blev uppsagd för att hon var gravid

Diskrimineringsombudsmannen har granskat ett fall där en arbetsgivare blev dömd för diskriminering när de sade upp en kvinna på grund av att hon var gravid. Kvinnan fick anställning vid ett taxibolag och meddelade kort därefter att hon var gravid. Bolagets ägare meddelade då kvinnan att hon inte längre var välkommen till arbetsplatsen. Kvinnan fick några dagar senare besked om att hon sagts upp. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren, som också medgav diskriminering, skulle betala en ersättning till kvinnan.

Läs högt för deltagarna:
Enligt lag ska alla arbetsgivare förebygga och motverka diskriminering på arbetsplatsen. Arbetet måste omfatta alla diskrimineringsgrunder, det vill säga diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Åtgärderna ska motverka både handlingar riktade mot dig som individ, men också att din arbetsplats ska vara fri från diskriminering och präglas av lika rättigheter för dig och dina kollegor. Aktiva åtgärder omfattar fem områden: arbetsförhållanden, löner och anställningsvillkor, rekrytering och befordran, kompetensutveckling och utbildning samt möjligheten att förena arbeta och föräldraskap.

Diskutera och ta reda på:

  • Hur kan du få hjälp om du känner dig diskriminerad när du har ett arbete?

Kommentar: Du kan berätta för deltagarna att om de upplever att de har blivit diskriminerad kan de till exempel kontakta en antidiskrimineringsbyrå för att få råd och stöd. De kan också lämna tips och klagomål till Diskrimineringsombudsmannen. Om någon är medlem i ett fackförbund kan de vända sig till dem för att få råd och hjälp.

Syfte med övningen: Att få information om inkomstskatt och deklaration.

Förberedelser: Skriv ut materialen ”Sedlar” och ”Sedlar med kryss”. Klipp ut sedlarna.

Förbered så att du kan visa filmen ”Skatten” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Välj det språk som passar gruppen (programmet finns på kroatiska, kurdiska, engelska, tigrinja, somaliska, arabiska, dari, spanska och mandarin).

Förbered så att du kan visa filmen ”Dags att deklarera” från Skatteverket. Filmen har undertexter på flera olika språk.

Filmen har text på flera olika språk. Tryck på CC i filmrutan för att välja text.

Filmen finns på sidan "Deklaration" på Skatteverkets webbplats. Där finns även mer information om att deklarera.

Visa låtsaspengarna och berätta att detta är en lön på 15 000 kr. Innan skatt kallas lönen för bruttolön. Ta bort 5 000 kr från högen med pengar. Berätta att det är ungefär så här mycket – ungefär 30 % av lönen – som är inkomstskatt i Sverige. Den hög med pengar som är kvar (10 000 kr) är i detta fall nettolönen.

Visa filmen ”Skatten” från UR.

Visa filmen "Dags att deklarera" från Skatteverket.
Berätta att informationen i filmen gäller för 2021, att reglerna kan ändras och att det är var och ens ansvar att känna till reglerna för hur man deklarerar.

Gör Heta stolen om följande påståenden:

  • Det är viktigt att alla betalar skatt på sin inkomst.
  • Skatten går till de viktigaste sakerna i samhället.
  • De som tjänar mycket bör betala mer skatt.
  • Ju högre skatten är i ett land, desto bättre fungerar sjukhus och skolor.
  • Det är svårt att förstå skattesystemet i Sverige.
  • Många människor försöker fuska med skatten.

Diskutera i Bikupor och sedan i helgrupp:

  • Vad är det mest intressanta du lärt dig om skatt i Sverige?
  • Vad går skatt till i Sverige?
  • Hur skiljer sig synen på skatt mellan olika länder?
  • Vad innebär att arbeta ”svart”?

Tips: Läs på om skatt och deklaration på sidan "Skatt och deklaration" och om välfärdsstaten på sidan "Välfärdsstaten" på Informationsverige.se.

Tips: Bjud gärna in någon från Skatteverket som kan ge mer information och svara på deltagarnas frågor. Skatteverket har också skolmaterial på sin webbplats som du kan använda.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägg ”När du har fått ett arbete”.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Diskutera följande frågor genom att använda metoden Laget runt.

  • Vad var viktigast för mig att lära mig om?
  • Är det någonting som du vill veta mer om? Om ja, vad i så fall? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
  • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?