Metodstöd: Sverige – en demokrati och rättsstat

Senast uppdaterad: 26/10-2021

Steg 1. Introducera ”Sverige – en demokrati och rättsstat”
  • Övning 1.1 ”Tankar om demokrati”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över begreppet demokrati.

    Förberedelse: Förbered att du kan visa materialet ”Tankar om demokrati”.

    Visa bildmaterialet ”Tankar om demokrati”. Du kan också söka efter bilder på internet om du vill. Det som bilderna behöver visa är:

    • En situation där personer röstar i ett val.
    • En demonstration där människor bär demonstrationsskyltar.
    • Ett politiskt forum, till exempel ett parlament.

    Låt deltagarna titta på bilderna och fundera över frågan:

    • Om du får säga ett ord eller en mening om vad du tänker på när du ser bilderna – vilket ord eller vilken mening tänker du på då?

    Be deltagarna att vända sig till den som sitter bredvid och fråga vad personen tänkte på. Varje par berättar sedan vilka ord och meningar de tänkt på i helgrupp. Skriv upp dem på tavlan.

    Titta på orden och meningarna på tavlan och ställ eventuella följdfrågor till deltagarna. Troligtvis har du fått svar och kommentarer på tavlan som du kan använda för att förklara att ämnet som ni ska prata om är demokrati – mer specifikt grunderna i den svenska demokratin.

    Tips: Det finns en filmövning om demokrati i metodstödet ”Vad är demokrati och hur styrs Sverige?”. Filmen kan användas för att sätta igång en reflektion kring temat demokrati.

Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Att deltagarna får veta mer om Sveriges grundlagar och hur demokratin fungerar i Sverige.
    • Att deltagarna får diskutera vad som kännetecknar en demokrati.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
  • Övning 3.1 ”Omröstning”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får introduceras till och diskutera vad demokrati kan innebära i vardagen, till exempel på en samhällsorienteringskurs.

    Förberedelse: Förbered antingen en Mentimeter eller ta fram A4-papper där du eller deltagarna skriver ”JA” och ”NEJ”. Se beskrivning nedan.

    Denna övning kan genomföras på två olika sätt. Antingen genom att använda JA och NEJ-skyltar eller genom att använda Mentimeter.

    Alternativ 1: JA och NEJ-skyltar

    Dela ut en JA-skylt och en NEJ-skylt till varje deltagare. Ställ sedan följande fråga till deltagarna:

    • Tycker ni att man kan ha demokrati i ett klassrum eller studiesal, som detta rum? Svara ja eller nej.

    Be deltagarna gå fram till ett gemensamt bord och lägga skylten de har valt med textsidan nedåt. Räkna antalet JA- och NEJ-skyltar som finns på bordet. Skriv upp svarsfördelningen på tavlan. Till exempel kan 10 personer svarat ja och 12 personer svarat nej. När ni har tittat på svarsfördelningen kan du ställa följande frågor till deltagarna:

    • Vill någon som har svarat NEJ berätta om sitt val? Kan ni ge exempel på varför ni inte tycker att man kan ha demokrati i en studiesal?
    • Vill någon som har svarat JA berätta om sitt val? Kan ni ge exempel på varför ni tycker att man kan ha demokrati i en studiesal?

    Ge fler än en person möjlighet att svara. Skriv upp deltagarnas exempel på demokrati på tavlan.

    En majoritet av deltagarna kanske svarar NEJ. En del kanske tänker att samhällsorienteringen inte kan vara demokratisk eftersom ”kommunikatören bestämmer”. Du kan ta upp följande exempel på hur deltagarna kan ha inflytande:

    • Att deltagarna kan komma med synpunkter, önskemål eller frågor
    • Att ni kan bestämma vissa saker eller regler tillsammans
    • Att deltagarna och kommunikatören visar respekt och hänsyn till varandra som jämlika människor

    Nästa fråga som du kan ställa är:

    • Känner ni att ni kan säga alla era åsikter här på samhällsorienteringen?

    Låt deltagarna rösta på samma sätt igen. När ni har tittat på svarsfördelningen kan du ställa följande frågor till deltagarna:

    • Vill någon som har svarat NEJ berätta om sitt val?
    • Vill någon som har svarat JA berätta om sitt val? Tror ni att alla kan säga sina åsikter på alla platser i Sverige?

    Utgå från deltagarnas eventuella svar och förklara att man har stor frihet att säga sin åsikt i Sverige. Men man kan inte sprida precis vad som helst. Man kan bli straffad om det man sprider kränker en annan folkgrupp, är ett hot för säkerheten i Sverige eller uppmanar någon annan att göra något brottsligt.

    Resultatet av undersökningen kan också användas för att fånga upp deltagarnas tankar om hur det känns att arbeta med ämnet.

    Alternativ 2: Mentimeter

    Skapa en undersökning genom att använda Mentimeter. Välj typen ”Multiple choice”. Skriv följande frågor i fältet "Your question”:

    • Tycker ni att man kan ha demokrati i ett klassrum eller studiesal, som detta rum?

    Lägg till totalt två svarsalternativ:

    • JA
    • NEJ

    Titta på resultatet av undersökningen tillsammans. Till exempel kan 10 personer svarat ja och 12 personer svarat nej. När ni har tittat på svarsfördelningen kan du ställa följande frågor till deltagarna:

    • Vill någon som har svarat NEJ berätta om sitt val? Kan ni ge exempel på varför ni inte tycker att man kan ha demokrati i en studiesal?
    • Vill någon som har svarat JA berätta om sitt val? Kan ni ge exempel på varför ni tycker att man kan ha demokrati i en studiesal?

    Ge fler än en person möjlighet att svara. Skriv upp deltagarnas eventuella exempel på demokrati på tavlan.

    En majoritet av deltagarna kanske svarar NEJ. En del kanske tänker att samhällsorienteringen inte kan vara demokratisk eftersom ”kommunikatören bestämmer”. Du kan ta upp följande exempel på hur deltagarna kan ha inflytande:

    • Att deltagarna kan komma med synpunkter, önskemål eller frågor
    • Att ni kan bestämma vissa saker eller regler tillsammans
    • Att deltagarna och kommunikatören visar respekt och hänsyn till varandra som jämlika människor

    Nästa fråga som du kan ställa är:

    • Känner ni att ni kan säga alla era åsikter här på samhällsorienteringen?

    Låt deltagarna rösta på samma sätt igen. När ni har tittat på svarsfördelningen kan du ställa följande frågor till deltagarna:

    • Vill någon som har svarat NEJ berätta om sitt val?
    • Vill någon som har svarat JA berätta om sitt val? Tror ni att alla kan säga sina åsikter på alla platser i Sverige?

    Utgå från deltagarnas eventuella svar och förklara att man har stor frihet att säga sin åsikt i Sverige. Men man kan inte sprida precis vad som helst. Man kan till exempel bli straffad om det man sprider kränker en annan folkgrupp, är ett hot för säkerheten i Sverige eller uppmanar någon annan att göra något brottsligt.

    Resultatet av undersökningen kan också användas för att fånga upp deltagarnas tankar om hur det känns att arbeta med ämnet.

  • Övning 3.2 ”Vad är skillnaden på en regel och en lag?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över vilken funktion lagar har och diskutera skillnader mellan nationell lagstiftning och lokala regler (till exempel normer). Syftet är också att deltagarna får diskutera möjligheter att påverka lagstiftning och normer.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt deltagarna diskutera följande frågor:

    • Hur kan du göra om du vill ändra en regel eller föreslå en ny regel i vår grupp?
    • Kan du exempel på en regel i din vardag? Till exempel hemma, i skolan, på ditt jobb eller i någon sport.
    • Vilka straff kan en regel ha? Till exempel en regel i skolan eller på jobbet. Vilka straff kan en lag ha?
    • Att hälsa på varandra genom att ta i hand är en norm i Sverige idag. Tror du att det är en regel på svenska arbetsplatser? Eller är det en lag?

    Kommentar: Arbetsgivare får ha en policy för hälsningar om det är lämpligt och nödvändigt. Arbetsdomstolen har prövat frågan om det är lämpligt och nödvändigt för en arbetsgivare att ha en policy med krav på handhälsning. Domstolen menade att en sådan policy riskerar att vara indirekt diskriminering på grund av religion. Det är inte en svensk lag att hälsa genom att skaka hand.

    • Vem bestämmer lagarna i Sverige?
    • Hur kan de som bor i Sverige påverka lagarna?
      Gå igenom gruppernas svar i helgrupp efter gruppdiskussionerna. Du kan använda dig av samtalen för att fånga upp deltagarnas tankar och erfarenheter inför kommande övningar.

    Berätta följande:
    En regel kan vara någonting man kommer överens om inom en grupp. Den behöver inte gälla utanför gruppen. En regel kan ha konsekvenser som till exempel uteslutning ur gruppen eller samtal med chefen. Men att bryta en regel innebär inte straff från statens sida om regeln inte är kopplad till en lag.

    Här är några exempel:

    • Om du fuskar på ett prov kan du till exempel bli avstängd från kursen. Men för att det ska vara ett lagbrott måste du till exempel ha plagierat någons text, vilket strider mot upphovsrätten.
    • Om du alltid kommer för sent till ditt arbete kan det vara skäl för uppsägning, men du får inte böter eller fängelse för att du kommer för sent.

    Diskutera sedan följande frågor om hur demokrati och normer kan fungera i er grupp:

    • Hur långt är oftast ett pass i samhällsorienteringen? Passar den tiden alla?
    • När ska vi ta paus? Hur ska vi bestämma det? Ska vi rösta?
    • Om majoriteten vill vänta med att ta paus, men en deltagare har ont i ryggen och inte orkar sitta längre, hur ska vi göra då?
Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 ”Vad är jämlikhet?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över begreppet jämlikhet.

    Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Jämlikhet” från studiematerialet Meningsfull väntan.

    Visa filmen ”Jämlikhet” från Meningsfull väntan. Filmen handlar om likhet inför lagen, allas lika värde och rättigheter, jämställdhet och diskriminering.

    Diskutera följande frågor i helgrupp:

    • Vilka tankar väcker filmen hos dig?
    • Hur kan vi alla bidra till att Sverige ska bli mer jämlikt?
  • Övning 4.2 ”Genomgång om demokrati och rättssystem”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får skapa en gemensam förståelse kring det demokratiska systemet och rättssystemet i Sverige.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Håll en muntlig genomgång av texten ”Sverige – en demokrati och rättsstat”. Håll din genomgång i dialog med deltagarna. Gör ett urval av informationen. Du kan till exempel fokusera på:

    • Frågor som deltagarna har om Sverige
    • Sådant som deltagarna upplever är svårt eller otydligt
    • Grundlagarna
    • Varför lagarna om till exempel yttrandefrihet behövs för att skydda människors rättigheter och demokratin

    Ställ öppna frågor under din genomgång. Till exempel:

    • Vad tänker ni om…?
    • Varför tror ni att…?
    • Kan ni jämföra…?
    • Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med…?

    Förslag på reflekterande frågor under din genomgång:

    • Om det finns mycket korruption i ett samhälle är lagen inte lika för alla. Har du erfarenhet av korrupta politiker eller myndigheter?
    • Det finns myndigheter i Sverige ska kontrollera att till exempel socialtjänsten, Försäkringskassan och polisen följer lagarna. Är det bra, tycker du? Varför? Varför inte?
    • Politiker i Sverige får inte kontrollera vad personer säger i medier som TV, radio och tidningar. Känner du till länder där politiker kan styra vad media får säga?
    • Varför finns en grundlag om yttrandefrihet? Vad är det viktigt att vi får prata om? Vilka är det viktigt att vi får kritisera?
    • Enligt svensk lag kan du ha rätt till en tolk om du behöver prata med en myndighet och inte förstår svenska. Vad kan hända om du inte förstår all information från myndigheter? Varför kan det viktigt att använda en professionell tolk i stället för en släkting eller vän som tolk vid kontakt med myndigheter?
  • Övning 4.3 ”Case om likhet inför lagen”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera likhet inför lagen och varför det är viktigt.

    Förberedelse: Kopiera casen nedan och klistra in i ett dokument som du kan skriva ut och dela ut till deltagarna. Du kan översätta caset själv. Ett annat alternativ är att läsa upp det för deltagarna.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Dela ut följande case och låt grupperna läsa och diskutera dem. Om deltagarna inte är vana vid att läsa kan du istället läsa upp situationerna och frågorna högt.

    Anders körde för fort

    Anders kör bil och blir stoppad av polisen. Polisen säger att Anders har kört för fort och kommer att förlora sitt körkort. Anders är chef på ett företag och tjänar mycket pengar. Han erbjuder polisen 10 000 kronor för att glömma alltihop och lovar att han inte ska köra för fort igen.

    Låt deltagarna diskutera följande frågor om situationen:

    • Gör Anders fel?
    • Tror du att polisen tar emot pengarna?
    • Har du hört talas om en sådan situation tidigare? Är det vanligt där du bott tidigare?

    Kommentar: Enligt svensk lagstiftning kan Anders vara skyldig till mutbrott. Ett försök att ge eller få en muta är ett brott oavsett om man lyckas eller inte. Den som blir erbjuden en muta måste aktivt säga nej för att undvika risken att begå ett brott. Straffet för mutbrott är böter eller fängelse i högst två år, vid grova brott upp till sex år.

    • På vilket sätt kan situationen innebära att det blir orättvist för någon annan?

    Sofia klarade inte provet

    Sofia studerar till sjuksköterska och är snart klar med sin utbildning. Men på ett av slutproven har hon många fel och blir inte godkänd. Sofia ber läraren att vara snäll och ge henne godkänt betyg ändå. Sofia kommer inte att få jobb utan godkänt betyg. Hon tjatar i flera dagar och till slut ger läraren Sofia godkänt trots att hon inte klarade slutprovet.

    Låt deltagarna diskutera följande frågor om situationen:

    • Gör Sofia fel? Varför? Varför inte?
    • Gör Sofias lärare fel? Varför? Varför inte?
    • Har du hört talas om en sådan situation tidigare? Är det vanligt där du bott tidigare?

    Kommentar: Studenter måste uppfylla kunskapskraven för att godkännas. En student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att göra ett omprov. Sofia kan fråga läraren vad som krävs för godkänt. En student kan inte överklaga betyget, men studenten kan begära att läraren att han eller hon gör en omprövning av betygsbeslutet. Studenten har också rätt att byta examinator om han eller hon har underkänts två gånger på samma kurs eller delkurs.

    • På vilket sätt kan situationen innebära att det blir orättvist för någon annan?
  • Övning 4.4 ”Skapa en demonstrationsskylt”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över demonstrationsfrihet och hur man kan påverka i samhället.

    Förberedelse: Förbered att du kan visa en bild på en demonstration där människor håller olika skyltar i händerna. Deltagarna ska kunna läsa texten på skyltarna.

    Börja med att visa en bild på en demonstration där människor håller skyltar i händerna. Berätta att deltagarna ska skapa egna demonstrationsskyltar. Det är bara en övning och skyltarna kommer inte användas på riktigt.

    Dela in deltagarna i par. Paren ska försöka komma överens om en eller två skyltar. Låt dem utgå från följande fråga:

    • Om du skulle skapa en skylt till en demonstration i Sverige, vad skulle du skriva på skylten? Det kan vara något som du tycker är viktigt för dig, din familj, dina barn, någon annan eller alla i samhället. Om du inte kommer på något att skriva kan du lämna skylten tom eller med ett frågetecken.

    Deltagarna får ett antal minuter på sig att skriva sina skyltar och håller sedan upp dem. Låt deltagarna läsa varandras skyltar.

    Fråga deltagarna:

    • Skulle du vilja och våga demonstrera på gatan med din skylt?
    • Tror du att du får bilda en förening eller ett politiskt parti som arbetar för det som står på din skylt?

    Tips: Du och deltagarna kommer prata mer om olika sätt att påverka i Sverige i temat ”Att påverka i Sverige”.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 Utvärdera ”Sverige – en demokrati och rättsstat”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Sverige – en demokrati och rättsstat”.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Utvärdera metodstödet med hjälp av metoden Linjen. Gå igenom påståenden från punktlistan nedan.

    Gör så här: Skapa en tänkt ”linje” på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med första påståendet, från 0–100%. Ena änden av linjen motsvarar 0% och den andra änden 100%.

    Låt sedan deltagarna samtala några minuter med de som står närmast om varför de har ställt sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. Sedan går ni vidare med nästa påstående. Om någon deltagare vill byta plats efter att ha hört någon annans åsikt så får deltagarna flytta på sig. Det är fritt fram att ändra åsikt under övningen.

    Påståenden:

    • Jag tycker att passet har varit intressant.
    • Jag har fått veta mer om vad demokrati kan innebära.
    • Jag har fått veta mer om svenska grundlagar.
    • Jag tycker att vi har varit demokratiska under passet.
    • Jag vet var jag kan hitta mer information om svenska lagar.

    Avsluta med att ställa följande frågor till deltagarna i helgrupp:

    • Vilken övning idag var bäst och varför?
    • Vad känner du att du behöver veta mer om?