Lektionsupplägg: Välfärdsstaten

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera ”Välfärdsstaten”

Syfte med övningen: Att deltagarna får bekanta sig med begreppet välfärd och vad det betyder.
Förberedelse: Inga förberedelser.

Skriv upp ordet ”VÄLFÄRD" på tavlan. Ställ följande fråga till deltagarna i helgrupp:

  • Vad behövs i samhället för att du ska känna dig trygg och må bra?

Anteckna deltagarnas svar på tavlan.

Kommentar: Om deltagarna har svårt att komma igång med diskussionen kan du som kommunikatör föreslå till exempel: utbildning, äldreomsorg, arbete, vård, bostad, barnomsorg, hälsa, ekonomiskt och socialt stöd med mera.

Berätta att välfärd bland annat handlar om att människor har ett bra liv med bostad, utbildning, trygg ekonomi och tillgång till vård. De som till exempel är sjuka, arbetslösa, gamla eller har en funktionsnedsättning får hjälp av samhället.

Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera följande frågor i Bikupor:

  • Hur får du hjälp om du blir sjuk, arbetslös eller gammal i det land eller de länder du bott i tidigare?

Lyssna på gruppdiskussionerna. Be några av deltagarna att berätta vad de har pratat om.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får diskutera vad ett välfärdssamhälle är.
  • Att deltagarna får reflektera kring vad skattepengar används till.
  • Att deltagarna får veta mer om hur det svenska samhället har blivit som det är idag.
  • Att deltagarna får jämföra hur livssituation för människor i Sverige ser ut nu och hur den såg ut för 100–200 år sedan.
  • Att deltagarna får reflektera kring varför jämlikhet och jämställdhet är viktigt i ett välfärdssamhälle.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera välfärdsstaten i Sverige.

Förberedelser: Denna övning är en fortsättning på övning 1.1 ”Svenska välfärden”.

I övning 1.1 ”Svenska välfärden” skrev du upp ordet ”VÄLFÄRD” på tavlan. Lägg till ordet ”STAT” så att det nu står ”VÄLFÄRDSSTAT”.

Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera följande frågor i Bikupor:

  • Vad kan ordet ”VÄLFÄRDSSTAT” betyda?
  • Vad vet ni om välfärdsstaten i Sverige?
  • Vem betalar för välfärden?

Be varje par berätta vad de har pratat om. Anteckna deltagarnas svar på tavlan.

Kommentar: Du som kommunikatör kan ta stöd av informationen på sidan ”Välfärdsstaten” i materialet ”Om Sverige” för att kunna hålla i diskussionen.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om vad skatten används till i Sverige.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Börja med att fråga deltagarna i helgrupp:

  • Tänk tillbaka på förra veckan. Vad i samhället använde du som betalas med skattepengar?

Skriv upp deltagarnas svar på tavlan. Lägg till det som saknas, till exempel: mödrahälsovård, äldreomsorg, pension, polis, utbildning, vägar, parker, lekplatser, sjukvård, bibliotek, tandvård för barn och barnomsorg.

Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera följande frågor:

  • Är det bra att sjukvård, bibliotek, polis och annat betalas med skattepengar? Varför? Varför inte?
  • Hur skulle alla dessa saker betalas om det inte var med pengar från skatt?
  • Finns sakerna på tavlan i det land eller de länder du bott i tidigare? Hur finansieras dem?

Berätta att välfärden i Sverige finansieras av skatter. Alla som bor i landet ska betala skatt till staten. Även företag betalar skatter och avgifter till staten. Jämfört med många andra länder har vi höga skatter i Sverige eftersom vi har valt att låta staten betala för skolor, sjukvård och mycket annat.

Vilka skatter vi ska ha och hur stora de ska vara bestäms av partier och politiker som sitter i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Vill man påverka storleken på skatten vi betalar eller sättet skatterna används på kan man påverka partierna och politikerna genom att till exempel rösta i valen till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.

Tips: Visa filmen ”Skatten” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Filmen finns på flera språk.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över hur välfärdsstaten har utvecklats i Sverige.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Börja med att berätta följande för deltagarna:

Vi har nu pratat om välfärdsstaten Sverige. Tror ni att Sverige alltid sett ut så här? Nej, för 200 år sedan såg det annorlunda ut.

Här är ett exempel på hur en kvinnas liv kunde se ut i Sverige för 200 år sedan:

En kvinna i Sverige för 200 år sedan

Lina lever i Sverige i början av 1800-talet. Hon är en bondkvinna som bor med sin man och hans föräldrar på en enkel bondgård på landet. De har sju barn. Hon har inte gått i skolan. Hon kan skriva, men får inte skriva under avtal eller kontrakt. Innan hon gifte sig var hennes pappa ansvarig för henne. När Lina gifte sig tog hennes man över ansvaret. Hon fick inte bestämma vem hon skulle gifta sig med. Hon arbetar hårt på bondgården och tar samtidigt hand om sitt hem och sina barn.

Detta är bara ett exempel på hur en kvinnas liv kunde se ut i Sverige för 200 år sedan. Det fanns förstås också kvinnor som levde andra liv, både i byarna på landet och i städerna. Men i början av 1800-talet blev kvinnor i Sverige aldrig myndiga. Det betydde att de inte hade rätt att fatta några viktiga beslut om sina egna liv. De hade ingen rösträtt, fick inte äga egendom och fick inte ärva. Kvinnor fick inte starta företag eller resa ensamma. Oftast försörjde kvinnans man, pappa eller en manlig släkting henne. En man hade rätt att slå sin fru, precis som föräldrar hade rätt att slå sina barn för att straffa eller uppfostra dem. En kvinna som avbröt sin graviditet riskerade dödsstraff.

Men under 1800-talet började kvinnors situation förändras. Till exempel fick gifta kvinnor bestämma själva över sina egna pengar. Kvinnor fick också rätt att bestämma vem de skulle gifta sig med och det blev olagligt för en man att slå sin fru. Många kvinnor började arbeta i olika industrier, till exempel textilindustrin och tobaksindustrin.

Ställ följande frågor till deltagarna. Frågorna kan diskuteras i helgrupp eller som EPA-samtal:

  • Vad tänker du när du hör beskrivningen av en svensk kvinna för 200 år sedan?
  • Hur tror du att mannens liv kunde se ut för 200 år sedan?

Håll sedan en muntlig genomgång av texten ”Välfärdsstatens framväxt utifrån mänskliga rättigheter och jämställdhet” Håll din genomgång i dialog med deltagarna. Gör ett urval av informationen. Du kan till exempel fokusera på händelser och årtal som har varit viktiga för de mänskliga rättigheterna och ökad jämställdhet i Sverige. Du kan använda dig av de tidslinjer som finns i texten. Du kan också försöka koppla din genomgång till det som står på tavlan från övning 3.1 ”Vad är en välfärdsstat?”.

Syfte med övningen: Att deltagarna får sammanfatta det som de tidigare har pratat om och hjälpa varandra förstå hur livssituationen har förändrats för människor i Sverige.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Varje grupp ska förbereda en kort redovisning på ett av följande tema:

  • Hur livet och vardagen förändrats för kvinnor från då till nu i Sverige.
  • Hur livet och vardagen förändrats för män från då till nu i Sverige.
  • Hur livet och vardagen förändrats för barn från då till nu i Sverige.
  • Hur livet och vardagen förändrats för de som arbetar från då till nu i Sverige.
  • Hur livet och vardagen förändrats för personer med funktionsnedsättning från då till nu i Sverige.
  • Hur livet och vardagen förändrats för hbtqi-personer från då till nu i Sverige.
  • Hur livet och vardagen förändrats för nationella minoriteter från då till nu i Sverige.

Deltagarna kan ta hjälp av texten ”Välfärdsstatens framväxt utifrån mänskliga rättigheter och jämställdhet”.

Deltagarnas redovisningar kanske kommer handla om samma sak, men det är bara bra med repetition. Det visar också att det ena hänger ihop med det andra.

Om du inte har berört något område ovan, till exempel situationen för barn, kan du välja bort någon av uppgifterna. Men med stöttande följdfrågor kan deltagarna nog prata om hur livet och vardagen förändrats för barn, män och andra grupper i Sverige även om ni inte har diskuterat det tidigare.

Exempel på förändringar i Sverige för barn:

  • obligatorisk skola
  • större fokus på barns rättigheter idag
  • förbudet mot barnaga
  • föräldrapenningen
  • barnkonventionen blir lag i Sverige

Exempel på förändringar i Sverige för män:

  • män är kanske inte längre ensamt ansvariga för hushållets ekonomi
  • män kanske delar på både arbete utanför och i hemmet med sin partner
  • män har inte längre makt att bestämma över sin partner
  • föräldrapenningen har utvecklats och män kanske spenderar mer tid med sina barn nu jämfört med då

När alla grupper har redovisat kan du ställa följande fråga i helgrupp:

  • På vilka sätt Sverige är ett mer jämlikt land idag än förut?

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera digitaliseringen av samhället och veta mer om hur man kan få hjälp med digitala tjänster och teknik.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Beskriv följande situation och låt deltagarna diskutera frågorna i smågrupper:

Idag har många myndigheter, regioner och kommuner telefonsvarare med olika knappval. De har också webbplatser som du kan behöva besöka när du vill boka en tid, anmäla något, ansöka om bidrag och ersättningar eller ansöka om plats på en skola. Många människor tycker det är svårt att till exempel boka en tid på en vårdcentral eller ansöka om bostadsbidrag.

  • Hur påverkar detta människors rättigheter i välfärdssamhället tror du?
  • Hur skulle du göra om du tyckte det var svårt att till exempel ansöka om bostadsbidrag?

Samla deltagarnas tankar och idéer i helgrupp.

Berätta för deltagarna var de kan få stöd om de behöver det. Flera kommuner har till exempel medborgarkontor och bibliotek där man kan få hjälp och rådgivning. I vissa kommuner kan hemtjänsten erbjuda digitalt stöd i hemmet. Många studieförbund erbjuder kurser i digital kompetens. Vissa föreningar och trossamfund kan också erbjuda hjälp.

Tips: Flera kommuner i Sverige samverkar med Digidelnätverket som är ett nätverk som arbetar för att öka den digitala delaktigheten och tillgängligheten till digitala tjänster i Sverige. I flera kommuner finns så kallade DigidelCenter där kommunens invånare kan få hjälp med digitala tjänster och teknik.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Välfärdsstaten”.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Låt deltagarna diskutera följande frågor med varandra i par. Låt dem sedan berätta om sina tankar i helgrupp:

  • Vad har varit mest intressant och viktigt för dig idag?
  • Vad vill du veta mer om?
  • Vilken av dagens övningar var bra?
  • Var det någon av övningarna som du tyckte var dålig?