Metodstöd: Det svenska valsystemet och partierna

Senast uppdaterad: 14/10-2021

Steg 1. Introducera ”Det svenska valsystemet och partierna”
  • Övning 1.1 ”Påståenden om politik”

    Syfte med övningen: : Att reflektera över och ta ställning till några aktuella frågor som också diskuteras i politiken i Sverige.

    Förberedelser: Skriv ut alla påståenden samt ”öppet hörn” på papper eller skyltar. Förbered också så att du kan fästa skyltarna på väggen eller placera dem så att de syns tydligt.

    Förklara för deltagarna att de ska ta ställning till några olika påståenden. Inför varje omgång av övningen fäster du papprena eller skyltarna med påståenden i tre olika hörn i rummet. Denna övning brukar ha fyra hörn, men denna gång är det bara tre hörn.

    Läs upp ett påstående i taget. De deltagare som håller med om påståendet ställer sig i det hörn där skylten sitter. Förklara att påståendena kan kännas svåra att ta ställning till och att det kan vara svårt att hålla med till 100%. Men om man är ganska överens med påståendet ska man ändå ställa sig där. Det finns ett öppet hörn för deltagare som är osäkra, eller inte tycker att deras åsikt passar i något av de andra två hörnen. Man kan också välja öppet hörn om man inte har någon åsikt, eller inte vill säga sin åsikt.

    Efter varje omgång av övningen: Låt några deltagare i varje hörn berätta varför de ställde sig där. Försök se till att personer av alla kön vågar och får komma till tals.

    När ni har lyssnat på varandras svar: Fråga om någon deltagare har ändrat sig och vill byta hörn. Gå sedan vidare till nästa påstående.

    Påstående 1

    • Jag tycker att det är bra om invandrare måste göra ett språktest för att bli medborgare i landet.
    • Jag tycker att språktest för att få medborgarskap är en dålig idé.
    • Öppet hörn.

    Påstående 2

    • Jag tycker att miljön och klimatet är den viktigaste politiska frågan av alla.
    • Jag tycker att landets och företagens ekonomi är viktigare än miljön.
    • Öppet hörn.

    Påstående 3

    • Jag tycker att det är viktigt att sänka skatterna så att hushållen får mer pengar kvar.
    • Jag tycker det är bra att vi har höga skatter så att staten kan satsa mer skattepengar på bättre vård och skola.
    • Öppet hörn.

    Påstående 4

    • Jag tycker att vi ska ha hårdare straff för ungdomar som begår brott i Sverige.
    • Jag tycker att det är viktigare att satsa på bättre utbildning och fritidsaktiviteter än hårdare straff, för att unga människor inte ska bli kriminella.
    • Öppet hörn.

    Ge deltagarna tillfälle att reflektera efter övningen. Du kan till exempel ställa någon eller några av dessa frågor:

    • Vad tyckte du om övningen? Var den svår, rolig, intressant?
    • Var det lätt eller svårt att välja hörn?
    • Har du hört någon prata om dessa frågor i Sverige? Till exempel på nyheterna eller i en politisk debatt?

    Avsluta med att summera och informera:

    Berätta att det som deltagarna har fått fundera över i övningen är saker som också diskuteras i politiken i Sverige idag. Partierna tycker olika i de här frågorna och skulle ställa sig i olika hörn. Berätta att ni strax kommer att göra en övning där deltagarna får söka på partiernas webbplatser för att se om det finns information på lätt svenska och på olika språk.

    Det är viktigt att du som kommunikatör förklarar att du inte kan prata så mycket om partiernas politik eftersom det kan vara svårt att vara neutral. Förklara att lärare på skolor men också kommunikatörer på samhällsorienteringen måste vara neutrala. De får inte påverka eller försöka övertyga elever eller deltagare i politiska frågor. Däremot kan man hjälpa deltagare och elever att själva hitta och diskutera information.

Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Att deltagarna får information om valsystemet i Sverige och hur man gör när man röstar.
    • Att deltagarna får diskutera politiska val i Sverige och i andra länder.
    • Att deltagarna får träna på att hitta information om Sveriges riksdagspartier och deras politik.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
  • Övning 3.1 ”Val i andra länder”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska få reflektera och utbyta erfarenheter kring hur val går till i de länder där de har bott tidigare.

    Förberedelser: Förbered så att du kan visa frågorna, antingen på papper eller på tavla/skärm.

    Fråga först hur många av deltagarna i gruppen som har kunskap om hur val går till i ett land där de tidigare har bott. Några av dem kanske själva har röstat i val i ett annat land.

    Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Se till att det finns någon eller några i varje grupp som har kunskap eller erfarenhet om val i ett annat land.

    Ge varje grupp en penna eller något annat föremål som de kan använda för att fördela ordet. Den som håller i pennan har ordet och lämnar över till någon annan i gruppen när han eller hon har pratat färdigt. Gruppen enas om vem som ska ha pennan först. Den som har ordet väljer ett land och svarar på någon eller några av följande frågor:

    • Finns det val i det land du ska prata om?
    • Vem får rösta i det landet?
    • Röstar man på personer eller partier?
    • Finns det flera olika val? Till exempel parlamentsval och lokala val?
    • Berätta hur ett val går till (hur man gör när man röstar) i det landet.
    • Vet du om det är många som röstar i landet?
    • Om det är många som inte röstar, vad tror du det kan det bero på?

    Du som kommunikatör rör dig bland grupperna och lyssnar på samtalen. Hjälp till så att det blir bra samtal där alla får chans att prata. Stötta med följdfrågor eller förtydliganden om det behövs.

    Innan ni avslutar övningen, fråga deltagarna om det finns både kvinnor och män i politiken i de länder de har berättat om. Har landet någon gång haft en kvinna som ledare?

    Berätta att Sveriges riksdag har nästan lika många kvinnor som män.

  • Övning 3.2 ”Det här vill jag veta om val i Sverige”

    Syfte med övningen: Att fånga upp vad deltagarna redan vet, vad de tror men också deras frågor kring politiska val i Sverige.

    Förberedelse: Förbered så att du kan dela ut A3-papper och pennor till grupperna.

    Gör tre kolumner på tavlan. Skriv följande tre rubriker, en för varje kolumn:

    • Det här vet jag om val i Sverige.
    • Det här tror jag om val i Sverige.
    • Det här vill jag veta om val i Sverige.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Dela ut ett A3-papper till varje grupp och be någon i gruppen att skriva. Be den som ska skriva att göra tre likadana kolumner på pappret. Låt grupperna diskutera och skriva i tio minuter.

    Be sedan grupperna att redovisa vad de har skrivit, en kolumn i taget. Skriv gruppernas påståenden och frågor på tavlan i de olika kolumnerna. Kommentera inte svaren ännu, ni kommer att utgå från kolumnerna i övning 4.1.

    Men du kan redan nu fråga om det är någon av deltagarna som har röstat i ett val i Sverige och om den deltagaren i så fall vill berätta om det.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 ”Diskutera och fördjupa”

    Syfte med övningen: Att i dialog med deltagarna skapa gemensam förståelse för val i Sverige. Syftet är också att deltagarna ska få veta var de kan hitta mer information om politiska partier i Sverige.

    Förberedelser: Läs texten ”Det svenska valsystemet” i materialet ”Om Sverige”.

    I övning 3.2 fångade du upp vad deltagarna vet, tror och vill veta om val i Sverige. Utgå från det som står i kolumnerna och kommentera innehållet i varje kolumn. Börja med kolumnerna ”Det här vet jag” och ”Det här tror jag”. Kommentera om det är sant eller inte. Fråga gärna grupperna var och hur de fått information: Var har ni hört det? Hur vet ni det? Varför tror ni det?

    Fyll sedan på med information som saknas och besvara så många frågor du kan i kolumnen ”Det här vill jag veta”.

    Det är viktigt att deltagarna får information om de fyra olika valen som finns i Sverige och vem som har rätt att rösta i de olika valen. Det är viktigt att deltagarna förstår att de kan ha rätt att rösta även om de inte är svenska medborgare. Förklara vad det betyder att vi har proportionella val, dvs att partiernas mandat (platser) i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige står i proportion till andelen röster de har fått. Förklara också att flera partier ofta måste samarbeta för att bilda regering i Sverige eftersom det inte är så vanligt att ett parti får mer än hälften av rösterna.

    Du som kommunikatör kan förbereda dig genom att läsa mer om val och folkomrösningar på Valmyndighetens webbplats.

  • Övning 4.2 ”Hur går det till att rösta?”

    Syfte med övningen: Att förstå hur det går till att rösta i svenska val.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Rösta på valdagen” från Valmyndigheten. Se filmen själv innan så du vet vad den handlar om och kan förklara innehållet och svara på frågor. Filmen finns bara på svenska men den är relativt enkel och tydlig, men det är du som kommunikatör som avgör om den går att använda i din grupp.

    Visa filmen ”Rösta på valdagen”. Stoppa filmen och förklara om du bedömer att det behövs. Du kan också använda filmen som stöd för att berätta om hur det går till att rösta.

    Efter att ni har sett filmen, fråga om det är någon som har några frågor och besvara dem så gott du kan. Eventuella frågor kan också fungera som underlag för diskussion i helgrupp.

  • Övning 4.3 ”Öva på att rösta”

    Syfte med övningen: Att öva på att rösta och att reflektera kring demokrati och majoritetsbeslut.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa bilden ”Öva på att rösta” och diskussionsfrågorna, antingen på skärm eller utskrivna. Om du har möjlighet, förbered också en låda med hål i locket som ni kan samla lappar (röster) i.

    Visa bilden ”Öva på att rösta” och be deltagarna att tänka sig denna situation:

    Vi bor alla i ett lägenhetshus, som det här som ni ser på bilden. Vi äger varsin lägenhet i huset och vi är grannar med varandra. Som ni ser så är det en väldigt tråkig gård. Alla vi grannar har samlats för att bestämma vad vi ska göra för att göra gården trevligare.

    Be deltagarna komma med förslag på hur ni kan göra gården trevligare. Se till att alla deltagare har förstått situationen. Upprepa eller förtydliga frågan om det behövs.

    Skriv deltagarnas förslag på tavlan eller på ett stort papper. De kanske kommer med förslag som: en grillplats, planteringar med blommor och buskar, någon lekplats för barnen, utemöbler, en pool att bada i och så vidare.  Du som kommunikatör är också granne i huset och du kan komma med egna förslag. Avsluta när förslagen tagit slut. Se till att det finns minst fyra förslag.

    Läs upp de olika förslagen högt. Fråga sedan om deltagarna har några idéer om hur ni nu ska välja ett av förslagen. Det kanske kommer olika idéer på hur man kan göra. Reflektera i så fall tillsammans en stund över fördelar och nackdelar med de olika förslagen på hur man kan fatta beslut.

    Säg att ni nu ska prova att rösta om förslagen, eftersom ni har pratat just om val och om att rösta idag. Alla får en röst, och man får bara rösta på ETT förslag. Ge varje förslag ett nummer: 1, 2, 3, 4 osv. Dela ut lappar. Deltagarna kan skriva förslaget, eller förslagets nummer, eller rita en liten bild som visar vilket förslag de röstar på. Du som kommunikatör röstar också eftersom du också är en granne i huset. Det är okej att lämna en blank röst, alltså en tom lapp. Man kan också välja att inte rösta alls. Precis som i alla svenska val.

    Låt deltagarna gå fram och lägga sina röster i en låda om du har förberett en sådan. Samla annars bara in lapparna. Räkna rösterna så att alla hör och presentera förslaget som vann. Vann förslaget stort eller med bara någon eller några röster?

    Dela nu in deltagarna i grupper med fyra deltagare i varje grupp. Be dem att diskutera följande frågor i några minuter:

    • Är du nöjd med förslaget som vann eller inte nöjd? Hur känns det nu?
    • Är det orättvist att inte alla grannar i huset får det som de vill på gården nu? Vad tänker du?
    • Är det demokrati även om inte alla grannar i huset får som de vill? Vad tänker du?
    • Är det demokrati om någon påverkade eller tvingade dig att rösta på ett av alternativen?

    Om det inte blir en ensam vinnare, utan två förslag med lika många röster som vinner, be då deltagarna att diskutera hur de tycker att de ska lösa situationen.

    Avsluta gruppdiskussionerna och be varje grupp att dela med sig av några av sina tankar i helgrupp.

  • Övning 4.4 ”Söka information om partier”

    Syfte med övningen: Att få träna på att söka information om politiska partier.

    Förberedelse: Förbered lappar med partiernas namn. Förbered också så att du kan visa frågorna på. Surfa runt på partiernas webbplatser för att bekanta dig med dem.

    Den här övningen kräver att deltagarna kan skriva och läsa ord och fraser. Den kräver också att de kan söka på internet. Du som kommunikatör får bedöma om det här är en övning som fungerar för din grupp. Kanske är det möjligt att låta mer säkra deltagare stötta dem som är mindre säkra.

    Börja med att fråga deltagarna om de känner till vilka politiska partier som sitter i riksdagen i Sverige. Skriv upp deras svar på tavlan. Korrigera om de har fel eller säger namnen fel. Fyll på med de partier som saknas.

    Till slut ska ni ha en komplett lista med de partier som sitter i riksdagen på tavlan:

    • Centerpartiet
    • Kristdemokraterna
    • Liberalerna
    • Miljöpartiet
    • Moderaterna
    • Socialdemokraterna
    • Sverigedemokraterna
    • Vänsterpartiet

    (september 2021)

    Berätta vilka av partierna som sitter i regeringen idag.

    Deltagarna ska nu göra en övning där de söker upp olika partiers webbplatser. Där ska de hitta svar på följande frågor:

    • Finns det information på lättläst svenska?
    • Finns det information på flera språk?
    • Finns det information på ditt språk?
    • Finns det något som heter ”Kontakt” på webbplatsen? Kan ni hitta en mailadress där? (Den börjar ofta med ordet info@...)

    Dela in deltagarna i par eller grupper med 3–4 personer i varje grupp. Be varje grupp att söka efter information för ett eller två partier, beroende på hur många par eller grupper de är. Dela ut ett eller två partier till varje grupp genom att ge dem lappar med partiets namn. Om ni har tillgång till datorer eller surfplattor är det bra. Annars får deltagarna använda sina egna mobiltelefoner.

    Börja med att visa hur man söker genom att söka på partiets namn i en sökmotor. Det är viktigt att stava rätt. Oftast kommer partiets webbplats upp som första förslag. Men det kan finnas andra sökträffar också. Säg att partiernas webbadresser slutar med .se.

    Gå runt bland paren eller grupperna och hjälp dem som behöver hjälp.

    Samla alla i helgrupp och låt grupperna redovisa:

    • Vilket parti har de tittat på?
    • Fanns det information på lätt svenska?
    • Fanns det information på flera språk?
    • Hittade de en mailadress som kan användas för att kontakta partiet? Dit kan man skicka en fråga om man vill.

    Kommentar: Ibland står det ”other languages” istället för ”andra språk”. Ibland finns informationen överst på startsidan. Ibland måste man leta i en meny. Ibland måste man leta längst ner på sidan. Men alla riksdagspartierna har information på lätt svenska. Alla har information på flera språk. Det går också att hitta en mailadress på sidan ”Kontakt” på alla partiernas webbplatser. Det är bra om du som kommunikatör har förberett dig genom att kolla lite på partiernas webbplatser i förväg.

    Tipsa gärna deltagarna om att de kan läsa om partiernas politik hemma. På lätt svenska eller på deras modersmål om det finns på partiets webbplats.

    Du kan också tipsa dem om tidningen 8 sidor på nätet. Den har information om partierna på lätt svenska.

  • Övning 4.5 ”Vilka partier sitter i kommunfullmäktige?”

    Syfte med övningen: Att lära sig hur man tar reda på vilka partier som sitter i kommunfullmäktige.

    Förberedelse: Förbered så att du kan gå in på kommunens webbplats och visa hur man hittar vilka partier som sitter i kommunfullmäktige.

    Tänk på att deltagarna ska kunna se din skärm under den här övningen. Förklara hela tiden vad du gör och vad du letar efter.

    Sök på kommunens namn och ordet kommun. Till exempel ”Örebro kommun”. Om det är Stockholm, Malmö eller Göteborg, skriver du istället stad, till exempel ”Göteborgs stad”.

    Gå in på kommunens webbplats och leta dig fram till sidan som presenterar kommunfullmäktige. Titta tillsammans på vilka partier som sitter i kommunfullmäktige och hur många platser de har. Se vilka partier som är störst i kommunen och jämför med hur stora partierna är i riksdagen. Se också om det finns andra partier än riksdagspartierna.

    Förbered dig innan så att du vet hur du hittar informationen.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 ”Det svenska valsystemet och partierna”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Det svenska valsystemet och partierna”.

    Förberedelse: Förbered så att du kan dela ut tomma papperslappar till deltagarna.

    Alla deltagare funderar på följande punkter och skriver ner sina tankar på ett papper som de lämnar in till dig. På det här sättet kan de vara anonyma men du kan fånga upp vad som var bra och mindre bra idag.

    • Detta var bra
    • Detta var mindre bra
    • Till nästa gång önskar jag…

    Om deltagarna i gruppen inte kan skriva kan du ställa frågorna muntligt. Variera mellan de tre frågorna. Se till att alla får svara på åtminstone en fråga.