Lektionsupplägg: Källkritik och demokrati i vardagen

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera "Källkritik och demokrati i vardagen"

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över källkritik, informationsspridning på internet och demokrati.

Förberedelser: Kopiera casen nedan och klistra in i ett dokument som du kan skriva ut och dela ut till deltagarna. Du kan översätta casen själv. Ett annat alternativ är att läsa upp dem för deltagarna.

Dela ut case 1, case 2 och case 3 till deltagarna. Diskutera ett case i taget.

Läs caset och de tillhörande frågorna högt för hela gruppen. Låt deltagarna sedan diskutera situationen i ett EPA-samtal. Deltagarna funderar först ensamma. Sedan delar du in dem i par och låter dem diskutera situationen med varandra. Samla sedan alla i helgrupp. Be paren berätta vad de har pratat om i helgrupp. Fortsätt sedan med nästa case.

Case 1: Maya delar sin kompis inlägg på sociala medier

Maya ser att hennes kompis José har delat ett inlägg om en händelse på sociala medier. Han vill att hans vänner ska dela det vidare. Maya är lite osäker på om det som står i inlägget är sant. Men hon hinner inte tänka igenom det ordentligt och delar sin väns inlägg.

Be deltagarna diskutera följande frågor:

  • Tycker du att det är rätt eller fel att Maya delar ett inlägg som hon inte vet är sant?
  • Vad skulle du ha gjort i en liknande situation?

Syftet med caset är att deltagarna ska få fundera på hur de hanterar information från någon som de känner. Litar de automatiskt på en kompis eller är de kritiska? Du som kommunikatör kan berätta följande efter diskussionen:

Det är några frågor som är viktig att fundera på innan man delar någonting på sociala medier. Tänk igenom om ni verkligen vill sprida viss information. Läs inlägget noggrant så ni vet vad det handlar om innan ni delar det vidare. Det är också viktigt att tänka på vem som skrivit inlägget från början. Kan du lita på den ursprungliga källan? Det finns en risk att sprida felaktig information vidare via sociala medier genom att dela inlägg utan att tänka efter.

Case 2: Mina anklagar sin kusin för stöld

Mina skriver ett inlägg på sociala medier. Hon skriver att hennes kusin, som tog hand om Minas mamma när Mina var bortrest, har stulit Minas mammas pengar och smycken. Kusinen anmäler Mina för förtal för att hon har skadat kusinens rykte.

Be deltagarna diskutera följande frågor:

  • Vad tänker du när du läser om den här situationen?
  • Tror du att Mina kan ha gjort något olagligt när hon skrev sitt inlägg på sociala medier?

Syftet med caset är att deltagarna ska få diskutera förtal och varför det kan vara olagligt att namnge och anklaga personer på sociala medier. Du som kommunikatör kan berätta följande efter diskussionen:

Förtal är en juridisk term. Förtal kan vara att någon sprider uppgifter om dig för att skada ditt rykte. Det kan vara att någon säger eller skriver något nedsättande om dig, till exempel att du har begått ett brott. Det kan också vara att någon sprider bilder eller filmer på dig. Förtal är ett brott. Tänk på att även om uppgiften är sann kan spridningen vara straffbar om syftet är att skada en persons rykte.

I detta fall kan Mina har gjort sig skyldig till förtal. Det är polisen som utreder ärendet och det är en domstol som bestämmer om Mina är skyldig.

Tips: Statens medieråd har en broschyr med information om hat och hot på internet. Broschyren finns på flera språk.

Case 3: Kommunen har stängt kulturhuset

Saranya bor i en förort till en stad. Tidigare fanns det ett kulturhus i området som ibland ordnade aktiviteter med musik och dans från olika länder. I kulturhuset fanns också ett språkcafé dit många brukade gå. Men kommunen har stängt kulturhuset. Saranya vet inte varför, men hon tycker det är väldigt tråkigt. Hon pratar med sina grannar som tycker likadant.

Be deltagarna diskutera följande frågor:

  • Vad kan Saranya göra? Kan hon påverka situationen?
  • Har du några förslag eller tips till Saranya?

Syftet med caset är att deltagarna ska få fundera på hur de kan använda sina demokratiska rättigheter och friheter. Deltagarna kan inspireras av listan ”Saker du kan göra för att påverka och delta i samhället” på sidan ”Vad är demokrati?” på Informationsverige.se. Deltagarna kan arbeta grupp och välja ut en eller flera saker på listan och ta reda på hur man gör för att påverka eller engagera sig. Hur startar man till exempel en namninsamling och hur kan man delta på möten som kommunen anordnar?

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får diskutera olika sätt att engagera sig och påverka genom demokrati i vardagen.
  • Att deltagarna får fundera på hur och var de får information och hur de delar information med andra.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att uttrycka vad de har för erfarenheter av att påverka och engagera sig i samhället.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Ställ följande fråga till deltagarna i helgrupp: Har du eller någon du känner gjort något av detta i Sverige?

  • Demonstrerat på gator och torg
  • Varit medlem i någon förening
  • Varit volontär hos en organisation
  • Röstat i ett val
  • Varit medlem i en fackförening
  • Deltagit på något möte med politiker
  • Blivit intervjuad av en tidning eller skrivit i en tidning
  • Varit medlem i ett politiskt parti

Låt de deltagare med erfarenheter berätta om vad, när och hur de har gjort något. Ge de andra deltagarna möjlighet att ställa frågor.

Tips: Bjud in en person som har varit ny i Sverige och engagerat sig på något sätt, till exempel startat en förening eller arbetat som volontär. Bjud in personen som en gästföreläsare eller låt deltagarna intervjua personen.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera olika sätt att engagera sig i vardagen och olika sätt att påverka i samhället.

Förberedelser: Ta reda på hur man gör för att lämna ett medborgarförslag, synpunkt eller felanmälan till kommunen. Sök på internet efter ”medborgarförslag” och kommunens namn. Det går inte att lämna medborgarförslag i alla kommuner, men de kanske tar emot synpunkter eller klagomål.

Börja med att förklara för deltagarna vad ett medborgarförslag är. Ett medborgarförslag är ett förslag om att förändra eller förbättra något i kommunen. Alla som är folkbokförda i en kommun kan lämna medborgarförslag, även barn, ungdomar och personer som inte har kommunal rösträtt.

Låt deltagarna sedan diskutera följande case i smågrupper:

Nattöppet kafé för ungdomar

Några ungdomar i en kommun tyckte att det fanns för lite att göra på kvällarna. De lämnade därför in ett medborgarförslag. De ville att kommunen skulle satsa på fler fritidsaktiviteter, särskilt på kvällstid. De föreslog ett nattöppet kafé för ungdomar. Kommunen röstade JA och beslutade att jobba vidare med förslaget tillsammans med ungdomarna.

Fråga grupperna:

  • Vad tänker ni när ni hör detta?
  • Har ni förslag på något som ni önskar eller behöver i ert bostadsområde eller någon annanstans i er kommun?
  • Finns det något som ni skulle vilja berömma eller klaga på i ert bostadsområde eller någon annanstans i er kommun?

Visa sedan deltagarna hur man gör för att lämna medborgarförslag. Låt deltagarna titta på när du gör en sökning på internet och förklara hela tiden hur du gör och vad du letar efter. Sök på ”medborgarförslag + kommunens namn”, eller sök i sökrutan på kommunens webbplats.

Visa också hur man kan hitta formulär eller mailadresser för att lämna synpunkter eller göra en felanmälan. För att lämna medborgarförslag kan man behöva identifiera sig med personnummer eller e-legitimation, men för att lämna synpunkter eller göra felanmälan räcker det ofta med en mailadress eller ett telefonnummer.

Sök till sist efter medborgarkontor i kommunen. Sök på internet på ”medborgarkontor + kommunens namn”. Förklara för deltagarna att medborgarkontoren hjälper alla, särskilt nyanlända. De som arbetar på medborgarkontoren kan ge råd och stöd när det gäller kontakt med myndigheter och företag. De kan också hjälpa deltagarna att lämna medborgarförslag eller synpunkter till kommunen.

Fråga deltagarna om de har besökt ett medborgarkontor. Vad fick de hjälp med där?

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om hur studiecirklar fungerar.

Förberedelser: Ta reda på hur man startar en studiecirkel. Du kan läsa på de olika studieförbundens webbplatser.

Börja med att förklara för deltagarna vad en studiecirkel är. Berätta att det är en grupp människor som söker kunskap tillsammans. Studiecirklar kan handla om att till exempel studera engelska, diskutera politik eller lära sig ett instrument. För att starta en studiecirkel behöver man vara minst tre personer som träffas minst tre gånger. Kontakta ett studieförbund genom att besöka dem eller fyll i en blankett på deras webbplats. Berätta vad ni vill studera eller göra. Ofta kan studiecirkeln få pengar för att köpa material eller hjälp att låna en lokal.

Diskutera i smågrupper: Skulle någon eller några av de här aktiviteterna vara intressanta för dig?

  • Träffas och lära varandra att laga maträtter från olika länder
  • Träffas och spela musik tillsammans
  • Träffas och studera något ämne tillsammans. Vilket ämne, i så fall?
  • Träffas och hjälpa varandra med datorkunskap och appar
  • Eget förslag

Samlas i helgrupp och låt grupperna redovisa sina tankar och förslag. Berätta också att studieförbunden erbjuder många ”färdiga” studiecirklar som man kan anmäla sig till. Det kan handla om allt ifrån att lära sig olika språk, digital kompetens eller att göra egna smycken. De färdiga studiecirklarna kostar pengar, men det är väldigt olika hur mycket de kostar. Föreslå att deltagarna besöker ett studieförbunds lokaler eller webbplats och undersök vilka studiecirklar som finns.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om hur man hittar föreningar att engagera sig i och hur man startar en förening.

Förberedelser: Sök på internet efter föreningar som finns på er ort. Förbered att du kan visa filmer från projektet Jallafilm.

Om du har deltagare som talar arabiska kan du visa någon eller några av följande filmer från projektet Jallafilm. De handlar om hur man kan engagera sig i olika typer av föreningar och studieförbund i Sverige. Filmerna finns på svenska med undertext på arabiska. Du avgör om de passar din grupp.

Hitta en förening

Börja med att fråga deltagarna i helgrupp:

  • Känner ni till någon förening? Eller är ni medlemmar i någon förening. Vilken? Hur hittade ni den och hur blev ni medlemmar?

Sök efter föreningar som finns på er ort. Låt deltagarna titta på medan du söker på internet. Ett alternativ är att deltagarna själva söker på internet efter föreningar på er ort, till exempel ”föreningar i Västerås”.

Starta en förening

Berätta för deltagarna att en ideell förening är en förening som bedrivs utan vinstintresse. Ideella föreningar kan få olika typer av stöd från kommunen, till exempel bidrag, råd och tips. För att starta en ideell förening måste man vara minst tre personer. Det finns även andra saker man måste tänka på när man startar en ideell förening. Kontakta din kommun för att ta reda på vilka regler som gäller.

Ge exempel på vad en förening kan vara. Det kan vara en idrottsförening, en kulturförening för musik eller dans, en förening som arbetar med välgörenhet, eller en förening som har aktiviteter för personer som är nya i Sverige.

Dela sedan in deltagarna i grupper med tre personer i varje grupp. Deltagarna ska nu hitta på en förening. Ge grupperna tid att diskutera, cirka 15–20 minuter. De ska komma överens om dessa saker i gruppen:

  • Vad föreningen vill göra
  • Vilket namn föreningen ska ha
  • Vilka som får bli medlemmar i föreningen
  • Vem i gruppen som ska vara ordförande (ledare för föreningen)
  • Vem i gruppen som ska vara sekreterare (skriva anteckningar på möten och ansvara för post och information)
  • Vem i gruppen som ska vara kassör (ha ansvar för medlemsavgifter och föreningens ekonomi)

Låt grupperna redovisa vad de har kommit fram till i helgrupp.

Berätta att kommunen kan hjälpa till med råd och stöd. De kan informera om hur man söker bidrag eller hur man hyr en lokal. Fråga medborgarkontoret eller ring till kommunen.

Många studieförbund har studiecirklar där man kan lära sig mer om hur man startar och driver en förening.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över samtalsnormer och att delta i möten i Sverige.

Förberedelser: Skriv ut materialet ”Dagordning föräldramöte”.

Diskutera samtalsnormer

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Låt dem diskutera följande frågor:

  • Hur gör du när du diskuterar något ämne med dina vänner och ni tycker olika? Brukar det vara en lugn diskussion där alla får säga vad de tycker i tur och ordning? Eller pratar alla samtidigt? Pratar ni högt, skriker och blir arga?
  • Hur gör du när du diskuterar något ämne på jobbet, i skolan eller på något formellt möte? Brukar det vara en skillnad mellan diskussioner med dina vänner och diskussioner med personer som du inte känner?
  • Har du deltagit i diskussioner eller möten i Sverige? Hur gick det till vid det tillfället?

Låt varje grupp berätta vad de har pratat om i helgrupp.

Berätta att barn och ungdomar i svensk skola får träna mycket på att samtala, diskutera och argumentera. Det står i läroplanerna att eleverna ska utveckla förståelse för demokratiska principer. Det betyder bland annat att eleverna ska få utveckla respekt för allas lika värde och en förmåga att lyssna på andras uppfattningar. Att ha regler för samtal och möten betyder att den som är starkast eller skriker högst inte får sin vilja igenom automatiskt. Mötesformer är ett sätt att fördela makten.

Öva på att hålla och delta i möten

Dela ut materialet ”Dagordning föräldramöte”. Materialet är ett exempel på hur en dagordning för ett föräldramöte kan se ut. Fråga om någon av deltagarna har deltagit på ett föräldramöte eller något annat formellt möte? Har de hört eller sett ordet dagordning förut?

Berätta att en dagordning används på de flesta formella mötena i Sverige, till exempel föräldramöten, arbetsplatsmöten, möten i föreningar och när politiker har möten. Dagordningen används för att strukturera mötet.

På mötet väljs ofta en ordförande som leder mötet. Det kan ibland vara bestämt innan vem som leder mötet, till exempel rektorn eller läraren. På mötet väljs också ofta en sekreterare som antecknar. Ibland har man också justerare, som kontrollerar att anteckningarna stämmer med vad man sa på mötet.

Ordföranden börjar mötet med att presentera dagordningen. Då får man veta vad mötet kommer handla om. Sist på dagordningen finns något viktigt – övriga frågor. Då får de som deltar på mötet en chans att säga vad de vill att man ska diskutera på mötet. Man räcker upp handen och säger sin fråga. Då skriver ordföranden upp frågan. De övriga frågorna diskuteras sist på mötet.

Om de som deltar på ett möte vill fråga eller kommentera något som sägs under mötet räcker de upp handen och väntar på att ordföranden säger att de får prata.

Titta nu på dagordningen för föräldramötet och gå igenom punkterna tillsammans. Vad betyder de olika punkterna? Vad betyder till exempel ”Val av klassföräldrar”?

Deltagarna kan nu få prova att genomföra ett föräldramöte som ett rollspel med hjälp av dagordningen. Du som kommunikatör avgör om denna del av övningen passar din grupp.

Dela in deltagarna i grupper med cirka 10 deltagare i varje grupp eller gör övningen i helgrupp. Be deltagarna att tänka sig att de är föräldrar. Deras barn har precis börjat på en skola och det här är det första mötet de deltar på. Gör en brainstorm i helgrupp: Kan de komma på några frågor som de tror att de skulle vilja ställa på mötet?

Be dem att ta olika roller. En deltagare är lärare och ordförande på mötet. Läraren ska hälsa alla välkomna och presentera dagordningen. Läraren ska också avsluta mötet på ett bra sätt. En deltagare ska vara skolsköterska. De andra deltagarna är föräldrar. När föräldrarna vill säga eller fråga något, ska de räcka upp handen.

Du som kommunikatör lyssnar på deltagarnas rollspel. Avbryt och ge tips eller kommentera om det behövs.

Avsluta övningen och reflektera tillsammans i helgrupp:

  • Hur kändes det att göra rollspelet?
  • Har ni några frågor kring till exempel möten ni har deltagit på eller kommer att delta på?

Syfte med övningen: Att deltagarna får prata om informationsspridning och källkritik.

Förberedelser: Förbered att du kan visa filmen ”Börja prata om: Informationsspridning och källkritik”.

Visa filmen ”Börja prata om: Informationsspridning och källkritik”. Filmen handlar om hur information kan spridas. Filmen handlar också om att det kan vara extra svårt att veta vilken information som stämmer när man är ny i Sverige.

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt dem diskutera följande frågor:

  • Hur kan du ta reda på vad som faktiskt stämmer av den information du får?
  • Har du fått någon information om hur det fungerar i Sverige som sedan inte visat sig stämma?

När grupperna har diskuterat klart berättar de vad de har pratat om i helgrupp.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över hur de tar del av nyheter och information. Att deltagarna får diskutera informationsspridning på sociala medier.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Dela in deltagarna i grupper och låt dem diskutera en eller flera av följande frågor:

  • Berätta om en nyhet som du har läst, hört eller sett de senaste dagarna. Var hittade eller hörde du nyheten?
  • Var brukar du oftast ta del av nyheter? På radio, TV, internet, i tidningar eller sociala medier?
  • Var brukar du hitta information om Sverige?
  • Tror du att man kan lita lika mycket på alla nyheter och all information? Varför? Varför inte?
  • Har du fått information någon gång som sedan visade sig inte vara sann? Hur fick du veta att informationen inte var sann?
  • Har du fått information någon gång som du tyckte verkade konstig? Vad gjorde du då?

Be deltagarna berätta om något som de har pratat om i helgrupp.

Låt sedan deltagarna diskutera en eller flera av följande frågor i samma grupper:

  • Vilka sociala medier använder du?
  • Brukar du gilla och dela bilder och information i sociala medier?
  • Finns det saker som du inte delar? Varför?
  • Är det lättare att sprida en falsk bild än en falsk text?
  • Har du sett inlägg på sociala medier som gjorde dig arg eller ledsen? Vad gjorde du då?
  • Tror du på allt du läser och ser i sociala medier? Varför? Varför inte?
  • Brukar du få reklam i sociala medier? Hur vet du att det är reklam?
  • Brukar du granska information som du läser och ser i sociala medier? Till exempel söka på internet för att se om du hittar mer fakta?

Avsluta med att fråga deltagarna i helgrupp:

  • Vad måste ni tänka på när ni publicerar och delar inlägg på sociala medier?

Berätta att skapa en grupp på sociala medier kan vara ett bra sätt att skapa intresse och engagemang för en fråga. Det finns massor av grupper på sociala medier i Sverige som på olika sätt sprider information och ordnar aktiviteter. Men tänk på att den som skapar en grupp också har ett ansvar för inlägg som andra publicerar i gruppen. Inlägg som kan vara brottsliga ska administratören i gruppen ta bort.

Ni kan också prata om brott som handlar om hat och hot på nätet. Ni hittar exempel på brott i broschyren ”Inte okej” från Statens medieråd.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Källkritik och demokrati i vardagen”.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Ställ en eller flera av följande frågor till deltagarna i helgrupp:

  • Är det någonting som du vill veta mer om? Om ja, vad i så fall? Vet du var du kan hitta mer information om detta?
  • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?
  • Var det någon övning som du inte tyckte var så bra? Vilken övning var det i så fall?
  • Har du blivit inspirerad och motiverad till att till exempel gå med i en förening eller studiecirkel?