Lektionsupplägg: Vad är demokrati och hur styrs Sverige?

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera "Vad är demokrati och hur styrs Sverige?"

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över begreppet demokrati och möjligheter att påverka i samhället.

Förberedelser: Ta fram papperslappar och pennor. Skriv ut materialet ”Vad är viktigt för dig?”, ett exemplar till varje grupp. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Dela ut materialet ”Vad är viktigt för dig?” till varje grupp. Berätta att deltagarna ska få fundera på vad de tycker om ett antal förslag.

Utse en deltagare i varje grupp till ordförande. Be grupperna diskutera alla förslag som står i rutorna. Ordföraren läser ett förslag i taget och deltagarna i gruppen svarar på frågan: Är det här förslaget viktigt för dig? Varför eller varför inte?

Ordföraren i gruppen ansvarar för att alla i gruppen får möjligheten att säga vad de tycker.

När deltagarna har diskuterat alla förslag ber du grupperna fundera på om de kan komma på egna förslag. Ordföranden i gruppen antecknar i de tomma rutorna.

Samla sedan alla i helgrupp. Fråga först om grupperna har skrivit några egna förslag. Skriv i så fall upp dem på tavlan.

Om du har möjlighet kan du projicera materialet på tavlan med hjälp av en projektor. Då kan du fylla i deltagarnas egna förslag i de tomma rutorna. På så sätt ser deltagarna både de ursprungliga och nya förslagen på tavlan.

Ge sedan varje deltagare tre papperslappar. Deltagarna ska nu få rösta på max tre förslag som de tycker är viktigast för dem just nu.

Läs upp varje förslag med nummer. Till exempel: ”1: Fler bostäder, 2: Fler lärare och mindre skolklasser för barnen i skolan” och så vidare.

På lapparna skriver deltagarna numret på det förslag som de vill rösta på. De har tre lappar, men det går bra att lämna in tomma lappar om de inte vill rösta på tre förslag, eller om de inte vill rösta på något förslag alls.

Samla in lapparna och räkna vilka tre förslag som fått flest röster. Läs upp de tre förslag som fick flest röster.

Låt deltagarna diskutera följande frågor någon minut genom att använda metoden Bikupor innan de berättar vad de har pratat om i helgrupp:

  • Vi röstade om förslagen. Några förslag fick flest röster. Det betyder att majoriteten röstade på dem. Är det demokrati – att majoriteten bestämmer? Vad tänker ni?
  • Hur kan man påverka förslagen som ni har diskuterat i grupperna? Vilka möjligheter har människor att påverka i en demokrati?

Summera övningen med att berätta:

Det finns tre olika politiska nivåer i Sverige: stat, region och kommun. De ursprungliga förslagen i materialet handlar om sådant som kommunen eller regionen fattar beslut om.

Fråga deltagarna om de vet när det är val i Sverige nästa gång. Fråga om de tror att de får rösta då, och i så fall i vilka val. Anteckna sådant som du ska komma ihåg att ge information om senare.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får information om och får reflektera över hur demokratin har utvecklats i Europa och Sverige.
  • Att deltagarna får kunskap om och får reflektera över hur Sverige styrs och vad demokrati innebär i Sverige.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att uttrycka vad de har för erfarenheter och tankar kring ord och begrepp som kan kopplas till demokrati.

Förberedelser: Skriv ut materialet ”Känslokort”, en uppsättning till varje deltagare. Klipp ut korten.

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Utse en ordförande i varje grupp. Dela ut en kortlek med känslokort till alla deltagare. Känslokorten visar känslor som arg, glad, ledsen och rädd.

Förklara för deltagarna att övningen handlar om att deltagarna ska få beskriva sina känslor, erfarenheter och tankar för varandra. De ska lyssna på varandra, inte argumentera eller debattera med varandra om rätt och fel.

Skriv sedan dessa ord och fraser på tavlan:

  • Myndigheter
  • Politiker
  • Att rösta i val
  • Att vara politiskt aktiv
  • Polis
  • Lagar
  • Domstolar

Be deltagarna att tänka på det land eller de länder där de tidigare har bott.

Du som kommunikatör läser det första ordet högt. När deltagarna i grupperna hör ordet ska de välja det känslokort som bäst visar känslan de känner. De ska inte tänka för länge utan välja ganska snabbt och spontant. Har man ingen särskild känsla alls går det bra att vända på ett kort och lägga det med tom sida upp.

Om deltagarna sitter runt olika bord lägger de ut sitt känslokort på bordet. Annars håller de upp sitt kort så att alla i gruppen ser. Har de lagt samma eller olika kort?

Ordföraren i gruppen ansvarar för att alla i gruppen får chans att förklara och motivera sitt val av känslokort.

Du läser sedan nästa ord högt och deltagarna gör på samma sätt igen.

Gå runt bland grupperna under samtalen. Titta på känslokort som deltagarna väljer och lyssna på samtalen. Du behöver inte samla ihop och summera den här övningen i helgrupp. Övningen är till för att deltagarna ska få möjlighet att prata om sina erfarenheter. Men tänk på att detta är ett tillfälle där du som kommunikatör kan fånga upp vilka känslor deltagarna kan ha med sig när det gäller politiker, myndigheter och rättssystem.

Låt deltagarna diskutera följande fråga genom att använda metoden Bikupor innan de berättar vad de har pratat om i helgrupp: Vad tänker ni om de här sakerna i Sverige? Skulle ni använda samma känslokort? Eller skulle ni välja andra kort?

Berätta gärna för deltagarna att:

Svenska myndigheter ska svara på frågor och ge hjälp och service. De är skyldiga att göra det enligt lagen. Om du till exempel har problem med skulder och räkningar har alla kommuner något som heter ”Budget- och skuldrådgivning”. Du kan kontakta dem för att få råd och stöd. Det är gratis och de har tystnadsplikt. Ett annat exempel är socialtjänsten i din kommun. Socialtjänsten kan hjälpa personer eller familjer på olika sätt. Det är alltid gratis. Om en myndighet inte kan hjälpa dig ska de ge dig information om vilken annan myndighet du kan kontakta med din fråga.

Fråga gärna deltagarna om de har fått hjälp av någon svensk myndighet.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får skapa en gemensam förståelse av vad demokrati är.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Skriv ordet ”DEMOKRATI” på tavlan. Be deltagarna berätta vad de tänker på när de hör ordet. Ställ följande fråga om det behövs: Vad måste finnas i ett land för att kunna kalla det för en demokrati?

Anteckna deltagarnas svar på tavlan. Lägg till sådant som kanske saknas. Du kan använda dig av sidorna ”Vad är demokrati?” och ”Sverige – en demokrati och rättsstat” på Informationsverige.se för att hitta exempel på vad som kännetecknar en demokrati.

Fråga sedan deltagarna: Tycker du att det som står på tavlan stämmer in på Sverige?

Berätta att:

  • Sverige är en representativ demokrati. Många kanske tänker att politikerna bestämmer, men det är folket som väljer politikerna i fria val.
  • Sverige har ibland folkomröstningar. Folkomröstningar kan vara i en kommun, i en region, eller i hela landet. Fundera gärna tillsammans med deltagarna kring fördelar och nackdelar med folkomröstningar. De flesta folkomröstningar i Sverige är bara rådgivande. Politikerna använder dem för att få veta vad folk tycker i en viktig fråga. Riksdagen har flera gånger fattat beslut som går emot resultatet av folkomröstningen.

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över demokrati i Sverige.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Börja prata om: Demokrati i Sverige”.

Visa filmen ”Börja prata om: Demokrati i Sverige”. Filmen handlar om vad demokrati innebär. Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt grupperna diskutera följande frågor:

  • Hur kan du vara med och bidra till att Sverige ska fortsätta att vara en demokrati som utvecklas?
  • Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur Sverige styrs och hur det land eller de länder som du bott i tidigare styrs?

När grupperna har diskuterat klart berättar de vad de har pratat om i helgrupp.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över demokratins utveckling i Europa och jämföra med händelser idag.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Om deltagarna är vana vid att läsa kan du dela in dem i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt deltagarna läsa avsnittet ”Demokratins utveckling i Europa” på sidan ”Demokratins utveckling” på Informationsverige.se. Be gärna någon i gruppen att läsa högt, ett stycke i taget.

Efter varje stycke ska deltagarna diskutera följande frågor:

  • Vad tänker du när du läser eller hör det här?
  • Finns det någon händelse i texten som du kan jämföra med en händelse som sker någonstans i världen idag?

Att läsa högt i grupper kanske inte passar alla deltagare. Ett alternativ är att du som kommunikatör håller en muntlig genomgång om demokratins utveckling i Europa. Låt deltagarna diskutera frågorna ovan. I avsnittet ”Demokratins utveckling i Europa” på sidan ”Demokratins utveckling” på Informationsverige.se beskrivs några händelser som har varit viktiga för demokratins utveckling i Europa.

Avsluta övningen med att ställa följande frågor till gruppen:

  • Folket i Frankrike gjorde revolution 1789. Känner du till några länder idag där befolkningen har gjort revolution mot drottningen, kungen eller regeringen?
  • Hur kan ett land bli en demokrati, tror du?

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över demokratins utveckling i Sverige och jämföra med händelser idag.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Håll en muntlig genomgång, i dialog med deltagarna, om demokratins utveckling i Sverige. I avsnittet ”Demokratins utveckling i Sverige” på sidan ”Demokratins utveckling” på Informationsverige.se beskrivs några händelser som har varit viktiga för demokratins utveckling i Sverige. Sveriges riksdag har även tagit fram en tidslinje som beskriver flera riksdagsbeslut och händelser som har påverkat demokratins utveckling i Sverige.

Ställ en eller flera av följande frågor till deltagarna:

  • Kan ni ge exempel på rättigheter och friheter som ni tror eller vet att människor i Sverige har kämpat för?
  • Kan du jämföra människors kamp i Sverige med något som människor kämpar för i andra länder idag? Känner du till någon organisation i det land eller de länder som du bott i tidigare? Vad kämpar de för?
  • Det finns grupper i Sverige och andra delar av världen som arbetar för att politiker ska göra mer för att stoppa klimatförändringar och miljöförstöring. Känner du till någon sådan grupp?

Om du vill kan du avsluta med att visa en kort film från projektet Jallafilm. I filmen svarar olika personer på frågan ”Vad betyder demokrati för dig?”. Filmen finns på svenska med undertext på arabiska. Du avgör om den passar din grupp.

Reflektera tillsammans i helgrupp: Håller ni med personerna på filmen? Vill ni lägga till något?

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera internet, sociala medier och yttrandefrihet.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Samtalsövning om sociala medier

I denna första del av övningen ska deltagarna få diskutera internet och sociala medier. De ska diskutera två frågor med samtalsmetoden Vattentrappan.

Dela in deltagarna i mindre grupper med 3–4 personer i varje grupp. Den första gruppen börjar samtala kring den första frågan. De får prata en bestämd tid, till exempel tre minuter. De övriga grupperna lyssnar. Sedan avbryter du den första gruppens diskussion.

Diskussionen går vidare till nästa grupp. Nästa grupp fortsätter diskussionen där den förra gruppen slutade. De fortsätter prata om samma fråga, men ska inte upprepa sådant som redan har sagts. Avbryt diskussionen igen efter tre minuter och lämna över till nästa grupp. Fortsätt tills alla grupper har fått prata.

Gör vattentrappan en gång med fråga 1 och en gång med fråga 2:

  1. På vilka sätt kan människor påverka i samhället genom internet och sociala medier?
  2. Politiker, journalister och andra personer som deltar i samhällsdebatten blir ibland hotade på internet och i sociala medier för sina åsikter. På vilket sätt kan det vara ett problem för demokratin, tror du?

Kommentar: Avsluta denna del av övningen med att säga att alla människor i Sverige har stor frihet att publicera texter och bilder på sociala medier. Men det finns situationer som kan vara olagliga på internet. Du får till exempel inte sprida kränkande uttalanden om en grupp människor på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexualitet eller religion. Det kallas hets mot folkgrupp och är förbjudet enligt lagen. Att hota en person för att han eller hon till exempel uttrycker sin åsikt kan också vara olagligt. Det kallas olaga hot.

Du kan också nämna att hot och hat mot politiker, journalister och andra personer som deltar i samhällsdebatten kan leda till att människor inte vågar uttrycka sig fritt. I längden kan det vara ett problem för demokratin om människor till exempel inte vågar engagera sig i ett politiskt parti eller i en förening på grund av hot och hat.

Diskutera case om yttrandefrihet

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Kopiera caset nedan och klistra in i ett dokument som du kan skriva ut och dela ut till deltagarna. Du kan översätta caset själv. Ett alternativ är att läsa upp caset för deltagarna.

Tomas skriver nedsättande saker på sociala medier

Tomas är rektor på en skola. Han gör ett bra arbete och både elever och lärare tycker om honom. I läroplanen står det att alla som arbetar i skolan ska visa respekt för människors lika värde och rättigheter. En dag får en lärare på skolan höra av en kompis som känner Tomas att han har skrivit kränkande saker om vissa folkgrupper på sin privata sida på Facebook. Han har också skrivit nedsättande saker om kvinnor.

Låt grupperna diskutera följande frågor:

  • Tror ni att Tomas kan förlora sitt jobb som rektor om hans chef får veta vad han har skrivit på Facebook?
  • Tror ni att Tomas har gjort något olagligt?

Kommentar: Syftet med caset är att uppmärksamma deltagarna på yttrandefriheten och dess gränser. Det är inte olagligt att ha vissa åsikter. Men att till exempel skrika rasistiska saker på ett torg eller skriva på sociala medier, som i exemplet, kan vara olagligt. Man får inte sprida hat och hot mot en eller flera utpekade folkgrupper på allmän plats. Facebook kan enligt lagen vara en allmän plats om tillräckligt många kan läsa vad du skriver.

Men för att Tomas ska bli straffad för det han skriver måste någon anmäla honom för brott. En domstol måste sedan bedöma om det han skrivit är hets mot folkgrupp. Den som begår hets mot folkgrupp kan dömas till fängelse i högst två år. De flesta ”Facebook-domar” har gett böter och ett par månaders fängelse. Man kan anmäla brott till polisen.

Oavsett om någon anmäler Tomas eller inte kan han förlora sitt jobb om hans chef upptäcker vad han har skrivit på Facebook. Det finns flera exempel på chefer, politiker, rektorer och andra som har fått lämna sina jobb efter att ha skrivit illa om olika folkgrupper, kvinnor eller homosexuella på internet. På många arbetsplatser ingår det i jobbet att stå upp för demokratiska värderingar. Om man bryter den regeln kan det vara skäl att bli uppsagd. Det är även en stark norm i samhället att det inte är okej att säga kränkande saker om till exempel olika etniska grupper, religiösa grupper och HBTQI-personer.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om hur Sverige styrs.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmerna ”Grundlagarna” och ”Den svenska demokratin” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Filmerna finns på flera språk.

Visa filmerna ”Grundlagarna” och ”Den svenska demokratin”. Börja med filmen som handlar om grundlagarna. I filmen berättar de också att kungen inte har någon politisk makt i Sverige. Sedan kan du visa filmen om den svenska demokratin, som beskriver de olika politiska nivåerna (stat, region och kommun) och vad de gör och ansvarar för. Filmen handlar också om vem som får rösta i de olika valen i Sverige och beskriver hur systemet med representativ demokrati fungerar.

Ge deltagarna möjlighet att ställa frågor och reflektera mellan filmerna.

Syfte med övningen: Att deltagarna får repetera innehållet i lektionsupplägget och befästa förståelsen.

Förberedelse: Ta fram materialet ”Vad är viktigt för dig?” som ni använde i övning 1.1 ”Vad är viktigt för dig?”.

Titta på förslagen i rutorna en gång till. Be deltagarna diskutera följande frågor i par:

  • Vem har ansvaret för det som står i rutan? Är det kommunen eller regionen?

Gå sedan igenom rutorna tillsammans i helgrupp. Förklara vilken politisk nivå som beslutar om förslagen i rutorna. Du kan hitta information på sidan ”Så styrs Sverige” på Informationsverige.se. Du kan också läsa om kommunernas och regionernas uppgifter på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats.

Sammanfatta övningen med att berätta att det går att påverka förslagen i rutorna genom att rösta i valen. Berätta vem som får rösta i Sverige. Du som kommunikatör kan läsa mer om vem som får rösta i de olika valen på sidan ”Det svenska valsystemet” på Informationsverige.se.

Berätta att partierna brukar vara ute och träffa människor inför valen. Ofta finns så kallade ”valstugor” på olika torg där man kan ställa frågor till de olika partierna.

Du kan också säga något om deltagarnas egna förslag från övning 1.1. På vilken nivå beslutar politikerna om förslagen? Är det kommunal, regional eller statlig nivå?

I lektionsupplägget ”Källkritik och demokrati i vardagen” finns fler övningar som handlar om olika sätt att påverka i samhället.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Vad är demokrati och hur styrs Sverige?”.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Utvärdera lektionsupplägget med hjälp av metoden Linjen. Gå igenom påståenden från punktlistan nedan.

Gör så här: Skapa en tänkt ”linje” på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med första påståendet, från 0–100%. Ena änden av linjen motsvarar 0% och den andra änden 100%.

Låt sedan deltagarna samtala några minuter med de som står närmast om varför de har ställt sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. Sedan går ni vidare med nästa påstående.

Påståenden:

  • Jag har varit aktiv i samtalen och övningarna idag.
  • Jag tyckte att samtalen om demokrati var intressanta.
  • Jag har fått veta mer om hur Sverige styrs.

Tips: Om ni har tid och möjlighet kan du som kommunikatör kontakta kommunfullmäktige i er kommun och fråga om gruppen kan komma på studiebesök.