Metodstöd: Vad är demokrati och hur styrs Sverige?

Senast uppdaterad: 10/11-2021

Steg 1. Introducera "Vad är demokrati och hur styrs Sverige?"
  • Övning 1.1 ”Vad är viktigt för dig?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över begreppet demokrati och möjligheter att påverka i samhället.

    Förberedelser: Ta fram papperslappar och pennor. Skriv ut materialet ”Vad är viktigt för dig?”, ett exemplar till varje grupp. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

    Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Dela ut materialet ”Vad är viktigt för dig?” till varje grupp. Berätta att deltagarna ska få fundera på vad de tycker om ett antal förslag.

    Utse en deltagare i varje grupp till ordförande. Be grupperna diskutera alla förslag som står i rutorna. Ordföraren läser ett förslag i taget och deltagarna i gruppen svarar på frågan: Är det här förslaget viktigt för dig? Varför eller varför inte?

    Ordföraren i gruppen ansvarar för att alla i gruppen får möjligheten att säga vad de tycker.

    När deltagarna har diskuterat alla förslag ber du grupperna fundera på om de kan komma på egna förslag. Ordföranden i gruppen antecknar i de tomma rutorna.

    Samla sedan alla i helgrupp. Fråga först om grupperna har skrivit några egna förslag. Skriv i så fall upp dem på tavlan.

    Om du har möjlighet kan du projicera materialet på tavlan med hjälp av en projektor. Då kan du fylla i deltagarnas egna förslag i de tomma rutorna. På så sätt ser deltagarna både de ursprungliga och nya förslagen på tavlan.

    Ge sedan varje deltagare tre papperslappar. Deltagarna ska nu få rösta på max tre förslag som de tycker är viktigast för dem just nu.

    Läs upp varje förslag med nummer. Till exempel: ”1: Fler bostäder, 2: Fler lärare och mindre skolklasser för barnen i skolan” och så vidare.

    På lapparna skriver deltagarna numret på det förslag som de vill rösta på. De har tre lappar, men det går bra att lämna in tomma lappar om de inte vill rösta på tre förslag, eller om de inte vill rösta på något förslag alls.

    Samla in lapparna och räkna vilka tre förslag som fått flest röster. Läs upp de tre förslag som fick flest röster.

    Låt deltagarna diskutera följande frågor någon minut genom att använda metoden Bikupor innan de berättar vad de har pratat om i helgrupp:

    • Vi röstade om förslagen. Några förslag fick flest röster. Det betyder att majoriteten röstade på dem. Är det demokrati – att majoriteten bestämmer? Vad tänker ni?
    • Hur kan man påverka förslagen som ni har diskuterat i grupperna? Vilka möjligheter har människor att påverka i en demokrati?

    Summera övningen med att berätta:

    Det finns tre olika politiska nivåer i Sverige: stat, region och kommun. De ursprungliga förslagen i materialet handlar om sådant som kommunen eller regionen fattar beslut om.

    Fråga deltagarna om de vet när det är val i Sverige nästa gång. Fråga om de tror att de får rösta då, och i så fall i vilka val. Anteckna sådant som du ska komma ihåg att ge information om senare.

Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Att deltagarna får information om och får reflektera över hur demokratin har utvecklats i Europa och Sverige.
    • Att deltagarna får kunskap om och får reflektera över hur Sverige styrs och vad demokrati innebär i Sverige.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
  • Övning 3.1 ”Tidigare erfarenheter av myndigheter, politiker, rättssystem och demokrati”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att uttrycka vad de har för erfarenheter och tankar kring ord och begrepp som kan kopplas till demokrati.

    Förberedelser: Skriv ut materialet ”Känslokort”, en uppsättning till varje deltagare. Klipp ut korten.

    Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Utse en ordförande i varje grupp. Dela ut en kortlek med känslokort till alla deltagare. Känslokorten visar känslor som arg, glad, ledsen och rädd.

    Förklara för deltagarna att övningen handlar om att deltagarna ska få beskriva sina känslor, erfarenheter och tankar för varandra. De ska lyssna på varandra, inte argumentera eller debattera med varandra om rätt och fel.

    Skriv sedan dessa ord och fraser på tavlan:

    • Myndigheter
    • Politiker
    • Att rösta i val
    • Att vara politiskt aktiv
    • Polis
    • Lagar
    • Domstolar

    Be deltagarna att tänka på det land eller de länder där de tidigare har bott.

    Du som kommunikatör läser det första ordet högt. När deltagarna i grupperna hör ordet ska de välja det känslokort som bäst visar känslan de känner. De ska inte tänka för länge utan välja ganska snabbt och spontant. Har man ingen särskild känsla alls går det bra att vända på ett kort och lägga det med tom sida upp.

    Om deltagarna sitter runt olika bord lägger de ut sitt känslokort på bordet. Annars håller de upp sitt kort så att alla i gruppen ser. Har de lagt samma eller olika kort?

    Ordföraren i gruppen ansvarar för att alla i gruppen får chans att förklara och motivera sitt val av känslokort.

    Du läser sedan nästa ord högt och deltagarna gör på samma sätt igen.

    Gå runt bland grupperna under samtalen. Titta på känslokort som deltagarna väljer och lyssna på samtalen. Du behöver inte samla ihop och summera den här övningen i helgrupp. Övningen är till för att deltagarna ska få möjlighet att prata om sina erfarenheter. Men tänk på att detta är ett tillfälle där du som kommunikatör kan fånga upp vilka känslor deltagarna kan ha med sig när det gäller politiker, myndigheter och rättssystem.

    Låt deltagarna diskutera följande fråga genom att använda metoden Bikupor innan de berättar vad de har pratat om i helgrupp: Vad tänker ni om de här sakerna i Sverige? Skulle ni använda samma känslokort? Eller skulle ni välja andra kort?

    Berätta gärna för deltagarna att:

    Svenska myndigheter ska svara på frågor och ge hjälp och service. De är skyldiga att göra det enligt lagen. Om du till exempel har problem med skulder och räkningar har alla kommuner något som heter ”Budget- och skuldrådgivning”. Du kan kontakta dem för att få råd och stöd. Det är gratis och de har tystnadsplikt. Ett annat exempel är socialtjänsten i din kommun. Socialtjänsten kan hjälpa personer eller familjer på olika sätt. Det är alltid gratis. Om en myndighet inte kan hjälpa dig ska de ge dig information om vilken annan myndighet du kan kontakta med din fråga.

    Fråga gärna deltagarna om de har fått hjälp av någon svensk myndighet.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 "Vad är demokrati och hur styrs Sverige?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Vad är demokrati och hur styrs Sverige?”.

    Förberedelser: Inga förberedelser.

    Utvärdera metodstödet med hjälp av metoden Linjen. Gå igenom påståenden från punktlistan nedan.

    Gör så här: Skapa en tänkt ”linje” på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med första påståendet, från 0–100%. Ena änden av linjen motsvarar 0% och den andra änden 100%.

    Låt sedan deltagarna samtala några minuter med de som står närmast om varför de har ställt sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. Sedan går ni vidare med nästa påstående.

    Påståenden:

    • Jag har varit aktiv i samtalen och övningarna idag.
    • Jag tyckte att samtalen om demokrati var intressanta.
    • Jag har fått veta mer om hur Sverige styrs.

    Tips: Om ni har tid och möjlighet kan du som kommunikatör kontakta kommunfullmäktige i er kommun och fråga om gruppen kan komma på studiebesök.