Lektionsupplägg: Rätten till din egen kropp

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Personligt, men inte privat

Att få undervisning om kroppen, sexualitet och hälsa kan väcka många känslor – alltifrån lättnad och nyfikenhet till stress och obehag. Vi bär alla på erfarenheter och synsätt som påverkar hur vi tar in dessa ämnen. Att prata om temat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kan upplevas privat. Därför krävs ett professionellt förhållningssätt för att skapa en trygg lärmiljö där ingen känner sig utlämnad. Ett professionellt förhållningssätt handlar till exempel om att alltid utgå från skolans värdegrund, diskrimineringslagen, abortlagen, sexualbrottslagstiftningen och annan relevant lagstiftning. Det handlar också om att basera undervisningen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Detta lektionsupplägg förespråkar en diskussion om SRHR på en samhällsnivå och ur ett hälsoperspektiv. Alla människor har rätt till kunskap om och ord för sexualitet. SRHR behöver inte, och rekommendationen är att det inte ska, utgå från egna privata erfarenheter – varken från dig som kommunikatör eller från deltagarna. Skapa ett respektfullt och tryggt klimat genom att betona att ingen i gruppen ska känna att de måste dela med sig av något som kan upplevas som privat. Ingen ska heller behöva lyssna på andras privata upplevelser även om det kan finnas personer i gruppen som gärna delar med sig av det. Även om SRHR är något som gäller alla människor kan och bör vi inte reducera det till privata upplevelser av sexualitet.

Tips: Bjud in någon som kan prata om sexuell hälsa och rättigheter, till exempel sjukvårdspersonal från en barnmorskemottagning, gynekologmottagning, mödravårdscentral eller ungdomsmottagning. Du kan också bjuda in någon från en organisation. Till exempel finns RFSU som är en ideell organisation för sexualupplysning.

Innan du börjar med övningarna i lektionsupplägget kan du som kommunikatör titta på filmen ”Vad är SRHR?” från Göteborgsregionen för att få en introduktion till SRHR. Filmen är på svenska med undertext på svenska. Det är också en bra idé om du som kommunikatör läser igenom sidan ”Introduktion till metodstödet” på Informationsverige.se innan ni genomför övningarna i lektionsupplägget. Där kan du till exempel hitta information om hur du leder ett bra samtal och hur du kan tänka kring könsuppdelade grupper.

Steg 1. Introducera "Rätten till din egen kropp"

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och reflektera över vilket behov av kunskap och information de har.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Börja prata om: Sexuell hälsa och rättigheter” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se.

Visa filmen ”Börja prata om: Sexuell hälsa och rättigheter”. Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera följande frågor genom att använda metoden Bikupor. Välj de frågor som passar din grupp:

  • Hur har du fått kunskap om kroppen och sexualitet tidigare?
  • Saknar du någon information om sexuell hälsa?
  • Vet du var du kan få rådgivning och hjälp om du har frågor om sexuell hälsa eller behöver söka vård?
  • Vad finns det för risker om människor inte får lära sig om sexuell hälsa och sina rättigheter?

När paren har diskuterat klart berättar de vad de har pratat om i helgrupp. Berätta att SRHR är ett stort ämnesområde som handlar om många olika saker, till exempel mödravård, graviditet, förlossning, abort, preventivmedel, relationer, kroppen, sexuellt överförbara infektioner, sexualitet, könsidentitet, normer och lagstiftning.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får reflektera kring olika delar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
  • Att deltagarna får information om och får diskutera SRHR för att främja sin hälsa.
  • Att deltagarna får diskutera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och får veta var de kan få mer information.
  • Att deltagarna får veta mer om var de kan söka vård och få hjälp och stöd kopplat till sexuell och reproduktiv hälsa.
  • Att deltagarna får reflektera över samtycke och diskutera svenska samtyckeslagen.
  • Att deltagarna får veta mer om lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster.
  • Att deltagarna får skapa material med information och lärdomar om SRHR.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att uttrycka vilken information och diskussion de vill ha kopplat till SRHR.

Förberedelse: Förbered ett dokument med rubriken ”Vad vill du veta mer om?” och skriv upp följande ord: Abort, förlossning, graviditet, hbtqi, hedersrelaterat våld och förtryck, klimakteriet, kvinnans kön, könssjukdomar, könsstympning/kvinnlig omskärelse, lagstiftning, lust och njutning, mannens kön, mens, när sex gör ont, omskärelse, preventivmedel, puberteten, samtycke, sexuella rättigheter, sexuellt våld, slidkrans, tiden efter förlossning. Skriv ut dokumentet, ett exemplar till varje deltagare. Ett annat alternativ är att förbereda en Mentimeter. Se beskrivning nedan.

Alternativ 1: Dela ut papper

Dela ut pappret ”Vad vill du veta mer om?” som du har förberett till deltagarna. Deltagarna ska kryssa för eller ringa in tre teman som de vill veta mer om. För att övningen ska kännas trygg är det viktigt att garantera deltagarnas anonymitet. Visa inte resultatet för deltagarna. Samla sedan in alla papper. Du som kommunikatör kan titta på resultatet för att få en uppfattning om vad du kan fokusera på i kommande övningar.

Alternativ 2: Mentimeter

Skapa en undersökning genom att använda Mentimeter. Välj typen ”Open Ended”. Skriv följande frågor i fältet "Your question”:

  • Vad vill du veta mer om?

Klicka i ”Let participants submit multiple times” för att ge deltagarna möjlighet att svara fler gånger än en.

Skriv upp eller berätta om exempel på olika teman: Abort, förlossning, graviditet, hbtqi, hedersrelaterat våld och förtryck, klimakteriet, kvinnans kön, könssjukdomar, könsstympning/kvinnlig omskärelse, lagstiftning, lust och njutning, mannens kön, mens, när sex gör ont, omskärelse, preventivmedel, puberteten, samtycke, sexuella rättigheter, sexuellt våld, slidkrans, tiden efter förlossning.

Låt deltagarna skicka in svar via Mentimeter. För att övningen ska kännas trygg är det viktigt att garantera deltagarnas anonymitet. Visa inte resultatet för deltagarna. Du som kommunikatör kan titta på resultatet för att få en uppfattning om vad du kan fokusera på i kommande övningar.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om rätten till information om SRHR och var de kan hitta sådan information.

Förberedelse: Skriv ut materialet ”Vem ska prata om vad?”. I materialet finns plats för att översätta det till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det.

Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Börja med att använda metoden Linjen.

Gör såhär: Skapa en tänkt ”linje” på golvet i rummet. Deltagarna ska placera sig på linjen. Ena änden av linjen motsvarar ”ingen information alls” och den andra änden motsvarar ”väldigt mycket information”.

Ställ frågan: Tänk på när du var tonåring. Hur mycket information om SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) fick du från:

  • skolan
  • sjukvården
  • vänner
  • föräldrar eller annan vårdnadshavare
  • media (internet, TV, tidningar, radio)
  • religiösa ledare
  • andra

Låt deltagarna placera sig på linjen efter varje fråga. De måste inte prata om varför de har ställt sig just där. Sedan kan deltagarna gå tillbaka till sina sittplatser.

Dela sedan ut materialet ”Vem ska prata om vad?” till varje deltagare. Ställ frågan:

  • Vilken information och vilket stöd tycker du att dessa personer/forum/platser bör ge kopplat till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter?

Deltagarna ska fylla i materialet och skriva vad de till exempel tycker att vänner ska ge för information och stöd kopplat till SRHR.

Låt deltagarna prata i Bikupor om vad de har skrivit och lyft sedan diskussionen i helgrupp.

Förslag på frågor att diskutera i helgrupp:

  • Vilka delar av SRHR kan vara svårt eller tabu att prata om?
  • Varför är det viktigt med information och kunskap om SRHR? Vad händer om vi inte får information om sexuell hälsa och rättigheter?

Du som kommunikatör kan avsluta med att berätta:
För att kunna bestämma saker om våra kroppar, sexualitet och hälsa behöver vi kunskap och information. Det gäller alla, både barn och vuxna. I Sverige har sexualundervisning varit obligatorisk i skolan sedan 1955. Alla som går i grundskolan och gymnasieskolan i Sverige har rätt till sexualundervisning. Sexualundervisning handlar om många olika saker, till exempel om kroppen, relationer, lagar, kön och genus, sexuell identitet, lust och njutning, preventivmedel, graviditet och könssjukdomar. Hur var sexualundervisningen i det land eller de länder där du bott tidigare?

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om sina sexuella och reproduktiva rättigheter och får veta mer om var de kan få mer information, hjälp och stöd.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Du bestämmer över din kropp” från Youmo. Filmen finns på flera språk. Förbered ett dokument med kontaktuppgifter till myndigheter och organisationer som ger information, stöd och hjälp kring sexuell hälsa. Du kan hitta kontaktuppgifter till olika myndigheter och organisationer som erbjuder olika typer av information, stöd och hjälp på webbplatsen frivilligtsex.se.

Börja med att visa filmen ”Du bestämmer över din kropp” från Youmo. Diskutera följande frågor i helgrupp:

  • Vilka tankar fick du när du såg filmen?
  • Vad tyckte du var det viktigaste som filmen tog upp?
  • Vilka platser känner du till som kan ge information eller stöd kring sexuell hälsa? Till exempel myndigheter eller organisationer.

Dela ut ett dokument med kontaktuppgifter till olika myndigheter och organisationer. Berätta att deltagarna kan kontakta dem om de vill ha information, hjälp eller stöd.

Tips: RFSL är en ideell organisation som arbetar för hbtqi-personers rättigheter. RFSL har också en verksamhet som heter RFSL Newcomers för hbtqi-personer som är flyktingar eller nya i Sverige. De flesta grupper träffas och hittar på saker tillsammans, till exempel åker på utflykter eller har lektioner i svenska. Ibland får de besök av jurister som kan hjälpa till med att söka asyl. RFSL har också tillsammans med myndigheten MUCF tagit fram en broschyr som riktar sig till unga hbtqi-personer som nyligen har kommit till Sverige. Broschyren finns på flera språk.

Syfte med övningen: Att deltagarna får fördjupa sin kunskap om de teman som de vill veta mer om.

Förberedelse: För att göra denna övning bör ni ha gjort övning 3.1 ”Vad vill du veta mer om?”.

  • Förbered att visa en eller flera filmer från RFSU. Alla filmer har tillhörande samtalsunderlag, diskussionsfrågor och ordlistor.
  • Förbered att du kan dela ut ordlistorna om kropp, sexualitet och hälsa. Ordlistorna finns på flera språk. Du hittar ordlistan längst ner på respektive språks filmsida på RFSU:s webbplats.

Visa en eller flera filmer från RFSU. Efter varje film kan ni diskutera följande frågor i Bikupor och sedan i helgrupp:

  • Vad tyckte du var det viktigaste som filmen tog upp?
  • Var det något i filmen som var oväntat, nytt eller intressant?
  • Var kan du hitta mer information om ämnet?

Du som kommunikatör kan också använda dig av RFSU:s samtalsunderlag till filmerna. Dela ut en ordlista om kropp, sexualitet och hälsa från RFSU till deltagarna.

Om ni tittar på filmer om preventivmedel, könssjukdomar, abort och könsstympning/kvinnlig omskärelse kan ni även diskutera exemplen i deltagarmaterialet på sidan ”Rätten till din egen kropp” på Informationsverige.se. Följande frågor är förslag på vad ni kan diskutera.

I samtalsunderlaget till RFSU:s filmer om sex, kropp och hälsa på olika språk finns exempel på vad som kan vara viktigt att ta upp när ni till exempel pratar om preventivmedel, könssjukdomar, abort och könsstympning. I samtalsunderlaget finns också svar på många av frågorna nedan.

Preventivmedel

Förslag på frågor:

  • Varför kan det vara bra att prata med sin partner om preventivmedel? Vad kan göra det lättare eller svårare att prata om det?
  • Vad kan preventivmedel väcka för olika tankar och känslor?
  • Av vilka anledningar förutom graviditet kan man ta preventivmedel?
  • Hur vet man vilket preventivmedel som passar en själv?
  • Vilket preventivmedel är det enda som skyddar mot både oönskad graviditet och könssjukdomar?
  • Vad är ett akut preventivmedel och när används det? Hur kan en person få tag på akut preventivmedel i Sverige?
  • Vad kan man göra om ens preventivmedel ger jobbiga biverkningar?

Sexuellt överförbara sjukdomar

Förslag på frågor:

  • Vad finns det för andra platser där George kan testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar?
  • Varför tror du att smittskyddslagen finns? Vet du om det finns liknande lagar i andra länder?
  • Bör George också kontakta Johanna och Emilio och säga att han har klamydia?
  • Hur kan det kännas att prata med en partner om säkrare sex och testning?
  • Hur kan George minska risken för att få en sexuellt överförbar sjukdom igen?
  • Hur kan man hitta mer information om symtom och behandling för könssjukdomar?
  • Hur kan man föreslå att använda kondom?

Kommentar: Diskussionen bör fokusera på sexuellt överförbara sjukdomar och testning, inte någons sexuella läggning. Könssjukdomar bryr sig inte om ålder, sexuell läggning eller etnicitet. Allt handlar om hur man har sex och hur man gör för att skydda sig och de man har sex med.

Abort

Förslag på frågor:

  • Vad säger lagen i Sverige om abort? Varför tror du att lagen ser ut som den gör?
  • Hur ser lagar om abort ut i andra länder? Varför tror du att lagarna skiljer sig mellan länder?
  • Hur kan Johan stötta Zahra i hennes situation? Vad kan Johan behöva för stöd?
  • Hur kan du stötta en person i din närhet som funderar på att göra en abort?
  • Vad kan en abort väcka för tankar och känslor?

Könsstympning och omskärelse

I materialet ”Om Sverige” och det tillhörande lektionsupplägget används begreppen ”könsstympning” och ”omskärelse”. I den svenska lagen används begreppet ”könsstympning av kvinnor”. I mötet med personer som eventuellt har blivit utsatta för könsstympning är det viktigt med ett empatiskt förhållningssätt. Det kan innebära att begreppen ”omskuren” eller ”kvinnlig omskärelse” passar bättre i vissa situationer. Inom vården används till exempel oftast inte ordet ”könsstympad”. Men i samtalet med deltagarna är det bra att förklara den svenska lagen och varför den finns.

Förslag på frågor:

  • Varför är kvinnlig omskärelse/könsstympning olagligt i Sverige, tror du?
  • Vilken information kan en person som har blivit omskuren/könsstympad behöva?
  • Vad finns det för skäl till att kvinnlig omskärelse/könsstympning förekommer i olika delar av världen?
  • Om en person som har blivit omskuren har problem vid sex eller andra besvär, vad tycker du att den ska göra då?
  • Är det lätt eller svårt för en person som har varit med om en omskärelse/könsstympning att prata med någon inom vården? Vårdpersonal i Sverige har tystnadsplikt. Tror du Layla berättar för sina föräldrar att hon har pratat med barnmorskan Hamida? Varför? Varför inte?
  • Tänk dig två föräldrar som inte vill att deras dotter ska bli omskuren/könsstympad, men andra i omgivningen förväntar sig det. Vad kan föräldrarna göra? Vad kan de behöva för stöd?
  • Kvinnlig omskärelse/könsstympning minskar i många länder. Varför tror du att färre gör ingreppet idag än för 30 år sedan?

Kommentar: I lektionsupplägget ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet” finns också en övning och film som handlar om könsstympning. Om du får fler frågor om ämnet kan du tipsa om information på 1177 Vårdguiden, hedersförtryck.se och Jämställdhetsmyndighetens webbplats.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om samtyckeslagen och situationer när sex aldrig kan vara frivilligt. Syftet är också att deltagarna får verktyg för att kunna säga nej och göra dem medvetna om att det kan vara svårt.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”En lagstiftning som säger att sex är frivilligt” från Brottsoffermyndigheten. Bekanta dig även med Brottsoffermyndighetens webbplats frivilligtsex.se. Ni kommer genomföra en övning från deras utbildningsmaterial ”Av fri vilja” som handlar om Sveriges sexualbrottslagstiftning. Förbered även ett dokument med kontaktuppgifter till myndigheter och organisationer som ger information, stöd och hjälp. Du kan hitta kontaktuppgifter till olika myndigheter och organisationer som erbjuder olika typer av information, stöd och hjälp på webbplatsen frivilligtsex.se.

Börja med visa filmen ”En lagstiftning som säger att sex är frivilligt” från Brottsoffermyndigheten. Filmen är på svenska med undertext på svenska, så ett förslag är att pausa filmen ibland och översätta för deltagarna.

Låt sedan deltagarna diskutera följande frågor kopplade till filmen i EPA-samtal:

  • Kände du till den svenska samtyckeslagen? Finns det någon liknande lag i det land eller de länder du bott i tidigare?
  • Varför tror du att det finns en lag som säger att personer under 15 år inte kan delta frivilligt i sex?
  • Kan du komma på fler situationer när en person står i beroendeställning till en annan person?
  • Vad innebär det att en person deltar i en sexuell handling efter att ha blivit utsatt för våld eller hot? Kan du ge något exempel?
  • En person som är i en särskilt utsatt situation kan aldrig delta frivilligt i sex. Vad innebär en ”särskilt utsatt situation”?
  • Vad menas med att en person är allvarligt rädd? Kan du ge något exempel?

Facit till flera av frågorna finns på webbplatsen frivilligtsex.se.

Fortsätt med att göra övningen ”Att säga nej på olika sätt” från Brottsoffermyndighetens webbplats frivilligtsex.se. Berätta för deltagarna att många tycker att det kan vara svårt att säga nej och att övningen handlar om att visa olika sätt att säga nej på.

Avsluta övningen med en diskussion. Ta hjälp av frågor från frivilligtsex.se.

Dela ut eller mejla ett dokument med kontaktuppgifter till olika myndigheter och organisationer som man kan kontakta om man vill ha hjälp eller stöd, till exempel om du har blivit utsatt för sexuella övergrepp eller vill lämna en våldsam relation.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om och reflektera kring lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Nu har jag slutat sälja sex och ta droger” från Youmo. Filmen finns på flera språk.

Börja med att visa filmen ”Nu har jag slutat sälja sex och ta droger” från Youmo. Diskutera följande frågor i helgrupp:

  • Vilka tankar fick du när du såg filmen?
  • Hur kan en person som får eller som tidigare har fått ersättning för sex få hjälp?

Håll en muntlig genomgång av informationen om sex mot ersättning på sidan ”Rätten till din egen kropp” på Informationsverige.se. Berätta till exempel följande:

Det är olagligt att ge pengar, saker eller tjänster i utbyte mot sex. Det är inte olagligt att ta emot pengar, saker eller tjänster. Det är den som ger, eller försöker ge, något i utbyte mot sex som bryter mot svenska sexköpslagen.

Ställ följande följdfrågor till deltagarna under din genomgång:

  • Varför tror ni att det är olagligt att köpa sex och inte sälja sex i Sverige?
  • Hur ser lagstiftningen om sex mot ersättning ut i det land eller de länder du bott i tidigare?

Berätta för deltagarna att lagen ser ut som den gör för att de som tar emot ersättning för sex inte ska betraktas som brottslingar. Det ska vara möjligt att söka stöd om man till exempel mår dåligt eller vill sluta utan att riskera att åtalas för ett brott.

Berätta också att det finns kontaktuppgifter till organisationer som hjälper personer som har sex mot ersättning på sidan ”Rätten till din egen kropp” på Informationsverige.se.

Syfte med övningen: Att deltagarna får skapa ett material med viktig information och lärdomar om SRHR.

Förberedelse: Ta fram papper och pennor till deltagarna.

Börja med att dela ut papper och pennor till deltagarna. Låt deltagarna skriva eller rita ett informationsblad med fakta och lärdomar om SRHR som de hade velat ge till sitt 15-åriga jag. Betona att de inte behöver visa sitt informationsblad för någon annan.

Tips: På webbplatsen Youmo.se finns information om kroppen, sex och hälsa för personer som är mellan 13 och 20 år. Webbplatsen finns på svenska, arabiska, dari, engelska, somaliska och tigrinja. Du kan berätta om webbplatsen eller mejla länken till dina deltagare om du tycker att den passar.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Rätten till din egen kropp”.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Låt deltagarna diskutera följande frågor genom att använda metoden Bikupor:

  • Hur kändes det att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter?
  • Vilken övning tyckte du var bäst och varför?
  • Finns det någonting som du vill veta mer om? Om ja, vad i så fall? Vet du var du hittar mer information om detta?