Lektionsupplägg: Vad är hälsa?

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera "Vad är hälsa?"

Syfte med övningen: Att deltagarna ska reflektera över begreppet god hälsa.

Förberedelse: Skriv ut bildmaterialet ”God hälsa”. Förbered så att du kan visa filmen ”Hälsa” ur serien ”Meningsfull väntan”.

Visa bildmaterialet ”God hälsa” och fråga deltagarna vad de tror att ni ska prata om idag. När ni har konstaterat att det handlar om god hälsa delar du in deltagarna i par och ber dem ”intervjua” varandra utifrån följande frågor:

  • Vad är god hälsa för dig?
  • Vad får dig att må bra?

Be deltagarna att anteckna varandras svar. Om det finns deltagare i gruppen som inte kan skriva kan du som kommunikatör hjälpa till om du har möjlighet. Annars får deltagarna försöka komma ihåg varandras svar utan att skriva ner dem, det behöver inte vara ordagrant. Låt intervjudelen ta en stund, cirka tio minuter. När deltagarna är klara med intervjudelen ber du paren berätta vad de har pratat om. Skriv upp nyckelord och fraser på tavlan.

Som avslutning på övningen kan du visa filmen ”Hälsa” från Meningsfull väntan om du tycker att den passar din grupp. Filmen riktar sig i första hand till asylsökande men innehållet är så pass generellt att den passar de flesta nyanlända. Du avgör själv om du tycker att filmen passar din grupp.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna ska få reflektera över begreppet god hälsa och vad det är.
  • Att deltagarna ska få fundera på hur de kan stärka sin fysiska och psykiska hälsa.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att ta reda på deltagarnas tankar kring att må bra och vad de vill veta mer om.

Förberedelser: Det finns två versioner av den här övningen. Förbered så att du kan dela ut A3-papper om du väljer att göra den längre versionen av den här övningen.

Alternativ 1

Gör en Brainstorm-övning med hela gruppen. Rita två kolumner på tavlan. Skriv ”Det här kan jag göra för att må bra” som rubrik över den ena kolumnen, och ”Det här vill jag veta mer om kring att må bra” över den andra kolumnen.

Be deltagarna att säga allt de kommer på som får dem att må bra. Skriv deltagarnas förslag i den första kolumnen. Be sedan deltagarna att säga vilka frågor och funderingar de har kring att må bra. Skriv upp dem i den andra kolumnen.

Alternativ 2

Om du vill göra den här övningen lite mer omfattande kan du låta deltagarna diskutera i grupper och själva skriva sina svar. Dela i så fall in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Rita två kolumner på tavlan. Skriv ”Det här kan jag göra för att må bra” som rubrik över den ena kolumnen, och ”Det här vill jag veta mer om kring att må bra” över den andra kolumnen. Ge varje grupp ett A3-papper och be dem göra två likadana kolumner.

Be sedan deltagarna att diskutera i grupperna och att skriva ner saker som får dem att må bra under rubriken ”Det här kan jag göra för att må bra” och att skriva sina frågor och funderingar under rubriken ”Det här vill jag veta mer om kring att må bra”.

Säg att deltagarna inte ska kommentera eller börja besvara varandras inlägg när de diskuterar i grupperna, utan bara lyssna.

Be sedan grupperna att redovisa kort vad de har skrivit, en kolumn i taget. Samla ihop papperen och tejpa upp dem på en vägg. Kommentera gärna något av innehållet i kolumnerna på varje papper.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna ska reflektera kring vad de själva gör för att må bra och vad de skulle kunna börja göra.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmen ”Tips för att må bra” från Youmo.

Visa filmen ”Tips för att må bra”. Om det inte finns undertexter på deltagarnas språk kan du pausa filmen ibland och översätta för deltagarna.

Skriv upp de fyra tipsen från filmen på tavlan: att träna, att äta bra, att sova bra och att göra saker man gillar. Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och be dem diskutera följande frågor:

  • Vilka av tipsen gör du redan?
  • Vilket av tipsen skulle du vilja börja med?

Avsluta i helgrupp. Be deltagarna att berätta lite om diskussionerna i grupperna.

Syfte med övningen: Att deltagarna ska fundera på vad man kan göra om man sover dåligt.

Förberedelser: Förbered så att du kan tipsa om var i kommunen man kan söka hjälp om man mår dåligt. Gör gärna en lista med kontaktuppgifter som du kan dela ut till deltagarna.

Säg att ett av tipsen i filmen var att sova bra och påminn om hur viktigt det är att sova tillräckligt mycket för att må bra. Säg också att det ibland kan vara svårt att sova och att det kan bero på olika saker.

Be deltagarna sitta kvar i samma grupper som i övning 4.1 och låt dem diskutera:

  • Vilka råd kan du ge till en person som vill sova bättre?

Be sedan grupperna att dela med sig av några av sina råd i helgrupp.

Säg att en av orsakerna till att man inte kan sova kan vara att man mår dåligt psykiskt. Alla kan må dåligt ibland. Det kan bero på att något jobbigt har hänt eller för att man är orolig för hur något ska bli. Ibland behöver man dock hjälp och stöd. Tipsa om var i kommunen man kan söka hjälp om man mår dåligt. Dela ut lista med kontaktuppgifter om du har förberett en sådan.

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få reflektera över faktorer som påverkar hälsan.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa bilden ”Hälsans bestämningsfaktorer” i deltagartexten ”Vad är hälsa?”.

Titta tillsammans på bilden ”Hälsans bestämningsfaktorer” och förklara bilden för deltagarna. Du kan till exempel säga:

”Bilden visar att din hälsa påverkas av många olika saker. I mitten av bilden finns ålder, kön och arv. Det är saker som är väldigt svåra att påverka eller som du inte kan påverka alls. Närmast mitten finns relationer och nätverk som är väldigt viktiga om de fungerar bra. Saker som matvanor, motionsvanor och tobaksvanor kan du delvis påverka.”

Låt deltagarna diskutera två och två eller tre och tre i Bikupor och sedan i helgrupp:

  • Tycker du att det är viktigt att diskutera saker som påverkar hälsan? Varför? Varför inte?
  • Har du diskuterat de här sakerna i det land eller de länder där du har bott tidigare? Om du har gjort det, när gjorde du det och med vem?
  • När du tittar på bilden med faktorer som påverkar hälsan, håller du med om den här bilden?
  • Om du skulle göra en liknande bild för ett land som du bott i tidigare, skulle bilden se likadan ut? Skulle du tagit bort något eller lagt till något? Vad i så fall?

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få reflektera över hur socker påverkar hälsan och hur mycket socker det finns i olika produkter

Förberedelser: Skriv ut bilden ”Undvik för mycket socker” eller förbered så att du kan visa den på skärm. Gå in på Livsmedelsverkets sökfunktion ”Sök näringsinnehåll” och sök upp två olika fruktyoghurt, två typer av flingor/müsli och två olika sorters bröd. En av de båda produkterna ska innehålla mycket socker och den andra lite eller inget socker alls. Spara sökningarna i olika flikar i din webbläsare så att du kan enkelt kan växla mellan dem på skärmen. Läs gärna på om socker i livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats.

Om du har möjlighet, förbered också så att du kan ta med några förpackningar hemifrån och visa ingrediensförteckning och näringsdeklaration för några olika matvaror. Välj i så fall gärna några produkter med mycket socker i och några med lite socker i.

Gör en Brainstorm med deltagarna. Skriv följande frågor på tavlan och låt deltagarna säga allt de kommer på:

  • Hur påverkar socker din hälsa?
  • Vad händer med kroppen om du äter för mycket socker?

Skriv upp det deltagarna säger på tavlan. Fyll på med viktig information som kanske saknas, till exempel:

  • Om du äter mycket socker går du lättare upp i vikt och risken är större att du får diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
  • För mycket socker ökar risken för högt blodtryck och höga kolesterolvärden.
  • Du får lättare hål i tänderna (karies) om du äter mycket socker.
  • Mycket socker kan göra att du får sämre matlust och äter mindre av bra och näringsrik mat.

Visa bilden ”Undvik för mycket socker” och be deltagarna att gissa vilken produkt det är.

Nämn att det ibland kan vara svårt att veta vilka produkter som innehåller mycket socker.

Förklara att alla livsmedelsprodukter i Sverige ska ha en ingrediensförteckning och en näringsdeklaration som beskriver vad produkten innehåller. Förklara att den ingrediens som står först i ingrediensförteckningen är den som det finns mest av i produkten. Berätta att sockermängden i en produkt anges under Kolhydrater. Nämn att sockermängden kan variera väldigt mycket i samma typ av produkt. Visa det genom att gå in på Livsmedelsverkets sökfunktion ”Sök näringsinnehåll” och visa två olika fruktyoghurt, två typer av flingor/müsli och två olika sorters bröd. En av de båda produkterna ska innehålla mycket socker och den andra lite eller inget socker alls. Säg att det nästan alltid finns alternativ med mindre socker i och att det är du som väljer när du handlar.

Förklara skillnaden mellan naturligt socker och tillsatt socker, det vill säga socker som finns naturligt i till exempel frukt och socker som är tillsatt och som finns i till exempel läsk. Säg att det är det tillsatta sockret som man ska vara försiktig med och äta så lite som möjligt av.

Om du har tagit med dig några produkter eller förpackningar, skicka runt dem och låt deltagarna titta på och jämföra ingrediensförteckningarna och näringsdeklarationerna.

Dela in deltagarna två och två och be dem att diskutera tillsammans:

  • Blev du förvånad att vanliga matvaror som ketchup, yoghurt, flingor och bröd kan innehålla så mycket socker?
  • Vad kan man göra för att minska sitt sockerintag?

Ge deltagarna i ”hemläxa” att kolla hemma hur mycket socker det finns i några produkter som de ofta äter.

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få öva på att hitta information om träning och motion på kommunens webbplats.

Förberedelser: Förbered så att du kan prata om vikten av träning. Du kan utgå från texten på sidan ”Vad är hälsa?” på Informationsverige.se. Gå också in på kommunens webbplats och leta upp några exempel på aktiviteter/rubriker som har med motion och träning att göra.

Berätta hur viktigt det är med träning. Både för kroppen och för att må bra psykiskt. Du kan till exempel säga:

”Våra kroppar är gjorda för att röra på sig. Det gäller både gamla och unga. Det finns många positiva effekter av att träna mer och sitta stilla mindre. Du kommer att må bättre och öka dina chanser att leva längre om du är fysiskt aktiv. Många sjukdomar och besvär kan lindras av träning. Det kan lindra både smärta och nedstämdhet. Det är aldrig för sent att börja träna.

Barn och ungdomar ska röra på sig minst 60 minuter varje dag. Vuxna personer ska också röra på sig varje dag. Det är bra att promenera snabbt 30 minuter fem gånger i veckan. Det är också bra att till exempel dansa, springa eller gå på gym. Kroppen mår bra av att träna musklerna, gärna två gånger i veckan. Det är viktigt att träna balansen också, speciellt för personer som är äldre än 65 år.” (Texten är hämtad ur deltagartexten ”Vad är hälsa?”)

Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera:

  • Vilken träning tycker du är rolig?
  • Hur mår du när du har tränat?
  • Har du någon gång upplevt att du känner dig gladare när du har tränat? I så fall, vad tror du att det beror på?

Gå in på kommunens webbplats och visa deltagarna några exempel på träningsaktiviteter, motionsanläggningar, möjligheter till friluftsliv med mera som finns i kommunen.

Dela sedan in deltagarna i par och be dem att hitta fler exempel och att skriva upp dem.

För att göra övningen lite lättare kan du skriva upp några exempel på aktiviteter/rubriker som de kan leta efter, till exempel:

  • Motion och friluftsliv
  • Spontanidrott och lek
  • Naturkarta
  • Cykel- och vandringsleder
  • Gym, motionscentrum
  • Utomhusmotion

Förbered övningen genom att gå in på kommunens webbplats i förväg så att de exempel du ger finns på webbplatsen.

Ställ följande fråga till deltagarna i helgrupp:

  • Vilka av de aktiviteter som du har hittat skulle du vilja prova?

Skriv deltagarnas förslag på tavlan och be dem att motivera sina svar.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Vad är hälsa?”.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Be deltagarna att skriva ner minst tre saker som de kan förändra eller göra för att stärka sin fysiska och psykiska hälsa. Låt deltagarna diskutera vad de har skrivit, först en kort stund tillsammans med den som sitter närmast och sedan i helgrupp.

Avsluta med att diskutera följande frågor i helgrupp:

  • Var det något om hälsa som gjorde dig förvånad? Vad var det i så fall?
  • Är det någonting som du vill veta mer om? Vad är det i så fall?
  • Vilken övning tyckte du var bäst?
  • Var det någon övning som du inte tyckte var så bra?