Metodstöd: Kvinnors rättigheter och jämställdhet

Senast uppdaterad: 25/10-2021

Steg 1. Introducera ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet”
  • Övning 1.1 ”Jämställdhet och arbete i hemmet”

    Syfte med övningen: Att deltagarna tillsammans ska börja reflektera över begrepp som jämställdhet och arbete i hemmet .

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Börja prata om: Jämställdhet” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se. Förbered också så att du kan visa statistik om obetalt arbete från SCB.

    Visa filmen ”Börja prata om: Jämställdhet”. Be sedan deltagarna att diskutera följande frågor. Först i par och sedan i grupper med fyra personer i varje grupp:

    • Hur brukade ansvaret i hemmet fördelas när du växte upp?
    • Hur kan arbetet i hemmet delas mellan alla i hushållet?

    Låt varje grupp redovisa några av sina tankar i en gemensam diskussion i helgrupp. Förklara att jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.  För att uppnå detta har Sverige olika jämställdhetspolitiska mål. Ett av dessa är att kvinnor och män ska ha lika mycket ansvar för hem och barn.

    Visa statistik över obetalt arbete i hemmet och förklara att det fortfarande är en ojämställd fördelning av hushållsarbetet i många svenska hem. Detta trots att både kvinnor och män arbetar utanför hemmet.

    Diskutera i helgrupp:

    • Varför är det viktigt att kvinnor och män har lika mycket ansvar för hem och barn?

    Avsluta med att förklara att det i Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man, och säg att med juridiskt kön menas det kön som står i folkbokföringen, myndighetsdokument och som syns i personnumret. Förklara också att det finns personer som inte definierar sig som varken kvinna eller man. Det finns även de som är ett annat kön, än det kön personen föddes med. Men eftersom det i juridisk mening bara finns två kön, kvinna och man, är det dessa två som jämställdhetspolitiken utgår från.

Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Att deltagarna får information om vad jämställdhet är och får möjlighet att diskutera jämställdhet.
    • Att deltagarna får exempel på lagar och politik som finns för att öka jämställdheten i Sverige.
    • Att deltagarna får möjlighet att reflektera över situationer där kvinnors rättigheter och jämställdhet inte respekteras.
    • Att deltagarna får tillfälle att fundera över varför jämställdhet är viktigt i människors vardag.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
  • Övning 3.1 ”Hur delar kvinnor och män på arbete i hemmet?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska dela med sig av sina erfarenheter av arbetsfördelning och ansvar för kvinnor och män.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Berätta att de ska få dela med sig av sina erfarenheter av hur kvinnor och män fördelar arbete, ansvar och ekonomi i det land eller de länder där de har bott tidigare. Säg att alla deltagare som vill säga något ska få göra det. Om det är någon som inte vill berätta om sina erfarenheter så är det okej att avstå.

    Var tydlig med att övningen inte går ut på att vinna en debatt. Syftet med övningen är att deltagarna ska dela erfarenheter med varandra. Deltagarna får självklart ställa frågor till varandra, men de ska inte påstå att någon annan har.

    Be deltagarna att tänka på den plats där de växte upp eller på en plats där de har bott tidigare, skriv en av frågorna på tavlan och låt grupperna diskutera. Efter en stund skriver du en ny fråga och låter deltagarna diskutera den. Ni behöver inte gå igenom alla frågor. Sitt med en stund i varje grupp och lyssna på diskussionerna.

    • Om ett par flyttar ihop, vem köper eller hyr bostaden?
    • Behöver alla vuxna i en familj arbeta för lön för att familjen ska klara sig ekonomiskt?
    • Får kvinnor och män samma lön för samma arbete?
    • Är det vanligt att män är hemma och tar hand om hemmet och barnen medan kvinnor arbetar?
    • Om både en kvinna och en man i en familj arbetar för lön, hur delar de på arbetet med hem och barn?
    • Om en kvinna och en man separerar, vem flyttar från bostaden?
    • Om en kvinna och en man skiljer sig, hur klarar var och en sin ekonomi?
    • Om en kvinna och en man separerar, vem bor barnen med? Vem bestämmer det?
    • Är kvinnor och män jämställda i det land eller de länder där du bott tidigare tycker du?

    Du behöver inte summera samtalen i helgrupp. Samtalen är till för att väcka erfarenheter och tankar. De här samtalen kan ge dig viktig information om deltagarnas erfarenheter.

  • Övning 3.2 ”Deltagarnas kunskaper och frågor om jämställdhet i Sverige”

    Syfte med övningen: Att du som kommunikatör får kunskap om vad deltagarna vet, tror och vill veta om jämställdhet i Sverige.

    Förberedelse: Förbered så att du kan dela ut A3-papper och pennor till grupperna.

    Gör tre kolumner på tavlan. Skriv följande tre rubriker, en för varje kolumn:

    • Det här vet jag om jämställdhet i Sverige.
    • Det här tror jag om jämställdhet i Sverige.
    • Det här vill jag veta om jämställdhet i Sverige.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Dela ut ett A3-papper till varje grupp och be någon i gruppen att skriva. Be den som ska skriva att göra tre likadana kolumner på pappret.

    Låt sedan grupperna diskutera och skriva i tio minuter. Säg att var och en i gruppen ska få chansen att säga något till varje kolumn.

    Be sedan grupperna att redovisa vad de har skrivit, en kolumn i taget. Skriv gruppernas påståenden och frågor på tavlan i de olika kolumnerna. Markera svaren så att det är tydligt vilka svar som tillhör vilken grupp. Då vet du vilken grupp du ska ställa följdfrågor till i nästa steg, till exempel att grupp 1 vill veta mer om föräldraledighet och att grupp 2 tror att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män. Kommentera inte gruppernas svar ännu, du kommer att utgå från kolumnerna i övning 4.1.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 ”De jämställdhetspolitiska målen”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om kvinnors rättigheter och de jämställdhetspolitiska målen.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Jämställdhet” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Förbered dig också så att du kan prata om vad jämställdhet är och om de jämställdhetspolitiska målen. Du kan till exempel utgå från texten ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet”.

    Säg att ni nu ska titta närmare på vad som står i de olika kolumnerna från övning 3.2. Börja med att kommentera kolumnerna ”Det här vet jag” och ”Det här tror jag”. Om det är information som du som kommunikatör vet inte är korrekt, fråga gärna grupperna var och hur de fått informationen. Var har ni hört det? Hur vet ni det? Varför tror ni det? Försök också att svara på så mycket du kan i den tredje kolumnen. Ta hjälp av texten ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet” och webbplatser som jämställ.nu och jämställdhetsmyndigheten.se.

    Gå vidare genom att hålla en kort genomgång om jämställdhet. Förklara vad jämställdhet betyder och gå igenom de jämställdhetspolitiska målen som finns beskrivna i deltagartexten ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet”. Om ni har arbetat med temat ”Att komma till Sverige”, påminn gärna om och jämför med hur kvinnors liv och villkor har sett ut förr i Sverige. Ställ reflekterande frågor till deltagarna under genomgången, i stil med: Vad tänker ni om…? och Kan ni jämföra…?.

    Här är exempel på frågor som du kan behöva förklara för deltagarna:

    • Vad betyder ”politiska mål”? Att det är ett politiskt mål att uppnå jämnare fördelning av obetalt arbete i hemmet – betyder det att det är olagligt att inte dela på hemarbetet?
      Kommentar: Nej, det gör det inte. Det betyder att politikerna och offentliga verksamheter arbetar för (har som mål) att fler kvinnor och män ska arbeta med saker i hemmet lika mycket. Till exempel ta hand om barnen, laga mat och städa.
    • Hur kan samhället arbeta för att uppnå politiska mål?
      Kommentar: Du kan nämna att skolan är en viktig plats för att förändra attityder och normer, och du kan ta upp exempel från texten på de lagändringar som gjorts för att öka jämställdheten i Sverige. Till exempel föräldraledighet, lika lön för lika arbete, sexköpslagen och samtyckeslagen.

    Avsluta med att visa filmen ”Jämställdhet” ur serien ”Nyfiken på Sverige”. Filmen tar upp vad jämställdhet är, hur ojämställdhet kan se ut och exempel på de jämställdhetspolitiska målen. Filmen handlar också om heder och hedersrelaterat våld. Filmen är en bra sammanfattning och repetition.

  • Övning 4.2 ”Diskutera jämställdhet utifrån exempel och situationer”

    Syfte med övningen: Att deltagarna tillsammans får reflektera över vad jämställdhet innebär.

    Förberedelse: Välj ett eller flera av casen nedan och skriv ut dem. Utgå från gruppens behov och frågor som kommit fram i steg 3 när du väljer case.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt de läsa casen och diskutera de frågor som står efter varje situation. När grupperna har diskuterat klart ska de redovisa några tankar för varandra i helgrupp.

    Case 1: Mohamed och Nahla

    Mohamed och Nahla och deras fyra barn har flyttat till Sverige. I deras hemland var det billigt att bo och billigt att köpa mat. Mohamed arbetade som byggarbetare och hans lön räckte för hela familjen. Nahla var hemmafru och det var de flesta av hennes kvinnliga grannar också.

    I Sverige är det dyrare med boende, kläder, mat och annat. Mohamed har fått arbete som snickare, men det är svårt att få lönen att räcka hela månaden. Mohamed och Nahla skickar dessutom pengar till släktingar i hemlandet.

    Nahla säger att Arbetsförmedlingen har erbjudit henne en utbildning till bussförare.

    ”Det skulle vara roligt att köra buss! Jag kommer att träffa folk och lära mig mer svenska. Och vi får bättre ekonomi om vi hjälps åt.” säger Nahla.

    Om Nahla ska studera och sedan arbeta måste deras yngsta pojke Nidal, som är två år, börja på förskolan. De andra barnen som är äldre går i skolan.

    Hemma vid köksbordet diskuterar Mohamed och Nahla hur de ska göra.

    • Vilka fördelar finns om Nahla utbildar sig till bussförare och börjar arbeta?
    • Vilka nackdelar kan det finnas om Nahla utbildar sig till bussförare och börjar arbeta?
    • När Nahla var hemmafru gjorde hon allt arbete hemma även om Mohamed handlade och diskade ibland. Hur ska de göra med hemarbetet om Nahla börjar arbeta?
    • Vilka råd vill du ge Mohamed och Nahla?

    Case 2: Ana

    Ana har bott med sin man i Sverige i flera år. De har tre små barn. Hennes man arbetar och hon är hemmafru. Ana har aldrig haft ett eget bankkonto. Hon får pengar för att handla av sin man och han betalar alla räkningar. Det fungerar bra tycker de båda två. Men plötsligt blir Anas man allvarligt sjuk och dör. Ana är nu ensam med barnen. Hon har ingen inkomst. Hon vet inte vilka räkningar de har och hon vet inte hur man öppnar ett bankkonto. Eftersom hon har varit hemma med barnen har hon inte haft tid att utbilda sig i Sverige. Hon har inte avslutat kursen i sfi och hon pratar inte så mycket svenska ännu. Men nu måste hon klara sig själv.

    • Vad tänker ni om Anas situation?
    • Hur hade Anas situation påverkats om hon och hennes man hade delat lika på ansvaret för ekonomin och arbetet i hemmet?

    Case 3: Föräldraledighet

    I Sverige är det vanligt att båda föräldrarna är föräldralediga. Kvinnor brukar ta ut mer föräldraledighet än män, trots att pappor har rätt till lika många dagar med föräldrapenning. Försäkringskassan betalar ut föräldrapenning i 480 dagar för ett barn. Om ni är två föräldrar som ska dela på dagarna så är ett visst antal dagar reserverade för varje förälder. Om du har ensam vårdnad om barnet har du rätt till alla 480 dagarna. Du kan ta ut föräldrapenning fram tills ditt barn fyller 12 år.

    • Vilka fördelar finns med att båda föräldrarna tar föräldraledigt?
    • Finns det fördelar för barnet om både mamma och pappa är föräldralediga, tror du? Vilka fördelar?
    • Om du är pappa, har du någon gång önskat att du oftare var tillsammans med dina barn?
    • Ser ni ofta män med barnvagn och med barn på lekplatser i Sverige? Vad tänker ni när ni ser det?

    Case 4: Johan och Karin

    Johan och Karin studerar samma kurs på universitetet, men de känner inte varandra privat. En kväll har alla studenter på kursen en fest. Johan och Karin har jättetrevligt och pratar med varandra hela kvällen. När festen är slut erbjuder sig Johan att följa Karin hem och hon bjuder in honom på en kopp te. Johan börjar kyssa Karin. Hon kysser tillbaka. Men när Johan vill ha sex säger Karin nej. Hon säger att hon vill vänta med sex. Johan säger ”ok”, men fortsätter att kyssa henne. När han tar av henne tröjan säger hon nej igen. Och efter en stund har de sex ändå. Johan är glad när han går hem. Men Karin mår inte bra. Hon önskar att Johan inte hade varit så envis.

    • Har något olagligt hänt i den här situationen, tror du?
    • Vilka orsaker kan finnas till att Karin säger nej men ändå har sex med Johan?

    Kommentar: Enligt lagen om samtycke kan Johan ha begått ett brott, och Karin kan anmäla honom till polisen för det. Johan kan bli dömd för brottet ”oaktsam våldtäkt”, eftersom lagen säger att den som vill ha sex med någon måste ta reda på och vara helt säker på att den andra personen också vill det. Straffet för Johan kan i så fall bli fängelse i 2-4 år och att betala skadestånd till Karin.

  • Övning 4.3 ”Våld i nära relationer”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om vad våld i nära relationer är.

    Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Börja prata om: Våld i nära relationer” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se.

    Börja med att berätta att många människor utsätts någon gång för våld av en person de har en nära relation till. I hela världen och även i Sverige är det vanligare att män utsätter kvinnor för våld. Säg att det finns många olika former av våld:

    • Fysiskt våld – till exempel att bli slagen, knuffad eller sparkad
    • Psykiskt våld - till exempel att någon hotar, kontrollerar eller förminskar en annan person. Det kan även ske på internet eller genom telefonen.
    • Sexuellt våld - att bli tvingad till sexuella handlingar mot sin vilja
    • Materiellt våld – till exempel att någon kontrollerar ens pengar eller saker. Att hota om att ha sönder någons saker eller att ha sönder dem är också våld.

    Visa filmen ”Börja prata om: Våld i nära relationer”.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt grupperna diskutera frågan:

    • Vad kan du göra om du misstänker att någon i din närhet utsätts för någon form av våld?

    Be därefter varje grupp berätta något eller några saker som gruppen kom fram till.

    Avsluta med att säga att det kan finnas många anledningar till varför det kan vara svårt att lämna en relation där man utsätts för våld. Det kan också kännas svårt att berätta för någon om sin situation eller be om hjälp. Säg att misshandel, hot och sexuella övergrepp är olagligt även om det sker mellan personer som lever i en nära relation.

    Alla som har blivit utsatta för någon form av våld har rätt till stöd och hjälp från kommunen, oavsett kön och sexuell läggning. Det finns även andra instanser där man kan söka hjälp. Här är några webbplatser du kan tipsa om.

    Gå in på Kvinnofridslinjen.se och låt sidan ligga uppe en stund så att de som vill hinner skriva av telefonnumret. På Kvinnofridslinjen.se finns även material på olika språk som går att beställa och dela ut till deltagarna.

    Gör även gärna en lista med kontaktuppgifter till lokala kvinnojourer eller andra lokala jourtelefonnnummer om det finns sådana i ert närområde.

  • Övning 4.4 ”Våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck”

    Syfte med övningen: Att deltagarna ska få fördjupad information om och få diskutera våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

    Förberedelser: Förbered så att du kan visa någon av filmerna ”Könsstympning av flickor och kvinnor – en informationsfilm för föräldrar och vårdnadshavare” eller ”Könsstympning av flickor och kvinnor – en informationsfilm för barn och unga” från Hedersförtryck.se. Välj den film som passar din grupp bäst. Skriv ut casen så att du kan dela ut dem till deltagarna. Förbered så att du kan läsa eller återberätta texten ”Farman slutade kontrollera sina systrar” från webbplatsen UMO.se. Förbered också så att du kan hålla en genomgång om våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Du kan till exempel utgå från texten på sidan ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet” på Informationsverige.se och webbplatsen hedersförtryck.se.

    I materialet ”Om Sverige” och det tillhörande metodstödet används begreppen ”könsstympning” och ”omskärelse”. I den svenska lagen används begreppet ”könsstympning av kvinnor”. I mötet med personer som eventuellt har blivit utsatta för könsstympning är det viktigt med ett empatiskt förhållningssätt. Det kan innebära att begreppen ”omskuren” eller ”kvinnlig omskärelse” passar bättre i vissa situationer. Inom vården används till exempel oftast inte ordet ”könsstympad”. Men i samtalet med deltagarna är det bra att förklara den svenska lagen och varför den finns.

    Visa någon av filmerna ”Könsstympning av flickor och kvinnor – en informationsfilm för föräldrar och vårdnadshavare” eller ”Könsstympning av flickor och kvinnor – en informationsfilm för barn och unga”. Välj den film som passar din grupp bäst.

    Kommentar: I filmerna berättar kvinnor om upplevelsen och konsekvenserna av könsstympning och sin vilja att förhindra att traditionen förs vidare. Läkare beskriver detta ur medicinskt perspektiv. I intervjuer med bland annat justitieminister Morgan Johansson framgår tydligt vad lagen säger om detta. Filmen är 13 minuter lång.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och diskutera:

    • Var i världen förekommer kvinnlig omskärelse/könsstympning?
    • Varför gör en del föräldrar så här med sina döttrar, tror du?
    • Kvinnorna som berättar i filmen, vilka problem har de fått av omskärelsen/könsstympningen?
    • Finns det fler problem med kvinnlig omskärelse/könsstympning, som kvinnorna i filmen inte berättar om, tror du?

    Avsluta med diskussion i helgrupp. Låt varje grupp dela med sig av några tankar och reflektioner.

    Dela sedan in deltagarna i nya grupper med  3–4 personer i varje grupp. Välj ett av casen nedan, eller båda, och låt deltagarna diskutera de frågor som finns efter varje case. När grupperna har diskuterat klart redovisar de några tankar för varandra i helgrupp.

    Case 1: Nadia

    Nadia går på högstadiet. Hon är på stan med några av sina klasskompisar, både tjejer och killar. Hennes bror kommer förbi och ser henne prata med en kille. Nadias bror tar fram sin mobil och ringer ett samtal. Nadia ser vad han gör och blir orolig och rädd.

    • Vem tror du brodern ringer till?
    • Varför tror du att Nadia blir rädd och orolig?
    • Vad tror du kommer att hända när hon kommer hem?
    • Kan något i situationen vara olagligt i Sverige, tror du?

    Case 2: Anna

    Anna går på högstadiet. Hon skriver dagbok nästan varje kväll. I dagboken skriver hon allt möjligt: vad hon tänker på, om hon är kär i någon och vad som händer på dagarna. En dag när Anna kommer hem från skolan är hennes föräldrar upprörda och arga. De låser in Anna på hennes rum. Anna förstår att hennes föräldrar har läst vad hon har skrivit i sin dagbok.

    • Hur tror du Anna upplever situationen?
    • Vad tror du händer med Annas relation till föräldrarna?
    • Är något i situationen olagligt i Sverige, tror du? Motivera ditt svar.

    Du som kommunikatör kan behöva kommentera varje case utifrån svensk lagstiftning. Här är exempel på vad som kan vara viktigt att nämna utifrån lagstiftning:

    • Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till ett privatliv, och föräldrabalken säger att barn ”med stigande ålder har rätt till ett allt starkare integritetsskydd.”
    • Alla föräldrar har enligt barnkonventionen och föräldrabalken ett ansvar att uppfostra sina barn och sätta gränser för deras handlande, men föräldrarna ska göra det med ”omtanke, trygghet och förståelse”.
    • Om handlingar som i case 1 förkommer systematiskt och upprepat, kan det vara lagbrott, i flera avseenden. Det kan rubriceras som kränkning, psykiskt våld, och brott mot barnets integritetsskydd i föräldrabalken och barnkonventionen. Handlingar som i case 1 förekommer ofta tillsammans med andra typer av hedersrelaterat våld och förtryck.

    Håll en genomgång om våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Fråga efter deltagarnas egna reflektioner under genomgången. Här är några exempel på vad du kan ta upp i din genomgång:

    • Ge exempel på olika typer av våld; sexuellt våld eller tvång och psykiskt våld som kränkningar och kontroll av kvinnans ekonomi.
    • Förklara vad som menas med hedersvåld och understryk att alla former av hedersvåld är olagliga. Nämn att hedersförtryck inte är kopplat till en viss religion.

    Dela in deltagarna i grupper om fyra personer i varje. Läs eller återberätta texten ”Farman slutade kontrollera sina systrar”. Be sedan deltagarna diskutera följande frågor i små grupper:

    • Vad tänker du när du hör Farmans berättelse?
    • Hur tänkte och gjorde Farman förut?
    • Vad fick Farman att ändra sig?
    • Farman fick träffa flickvänner. Han blev inte bevakad och inte slagen. Både Farman och hans systrar är människor. Varför behandlas de olika?
    • Farman säger att han nu tänker att ”heder” betyder att man har ett jobb och kan försörja sig själv, och inte handlar om döttrarnas pojkvänner. Håller du med Farman?
    • Många infödda svenskar använder ordet ”hederlig” om en person som följer lagen och håller sina löften. Vad betyder ”heder” för dig? Känner du någon som tolkar ”heder” annorlunda än du gör?

    Avsluta övningen genom att sammanfatta det ni har pratat om. Här är några punkter som kan vara viktiga att nämna:

    • Det finns organisationer som hjälper den som är utsatt eller orolig för våld eller hedersvåld. Förutom kvinnofridslinjen, socialtjänsten och lokala kvinnojourer finns också organisationer som till exempel GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) som vänder sig till både män och kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld.
    • I Stockholm, Göteborg och några orter till finns Fryshuset/Elektra som erbjuder stöd, aktiviteter och utbildning för personer som är utsatta för hedersproblematik.
    • Hedersförtryck.se är en webbplats med samlad information om vart du kan vända dig om du eller någon du känner blir utsatt.

    Kommentar: I MILSAS metodhandbok finns råd för dig som kommunikatör om du misstänker att någon av deltagarna kan vara utsatt för våld i en nära relation.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 Utvärdera ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet.

    Förberedelser: Ta fram papper och pennor.

    Dela ut papper och pennor till deltagarna och be dem skriva ner minst tre saker som de vet nu som de inte visste innan. Låt sedan deltagarna diskutera följande frågor en kort stund två och två:

    • Vad var viktigast för dig att få information om?
    • Vad vill du veta mer om?

    Be några av grupperna att redovisa sina svar i helgrupp.