Lektionsupplägg: Kvinnors rättigheter och jämställdhet

Säg att ni nu ska titta närmare på vad som står i de olika kolumnerna från övning 3.2. Börja med att kommentera kolumnerna ”Det här vet jag” och ”Det här tror jag”. Om det är information som du som kommunikatör vet inte är korrekt, fråga gärna grupperna var och hur de fått informationen. Var har ni hört det? Hur vet ni det? Varför tror ni det? Försök också att svara på så mycket du kan i den tredje kolumnen. Ta hjälp av texten ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet” och webbplatser som jämställ.nu och jämställdhetsmyndigheten.se.

Gå vidare genom att hålla en kort genomgång om jämställdhet. Förklara vad jämställdhet betyder och gå igenom de jämställdhetspolitiska målen som finns beskrivna i deltagartexten ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet”. Om ni har arbetat med temat ”Att komma till Sverige”, påminn gärna om och jämför med hur kvinnors liv och villkor har sett ut förr i Sverige. Ställ reflekterande frågor till deltagarna under genomgången, i stil med: Vad tänker ni om…? och Kan ni jämföra…?.

Här är exempel på frågor som du kan behöva förklara för deltagarna:

• Vad betyder ”politiska mål”? Att det är ett politiskt mål att uppnå jämnare fördelning av obetalt arbete i hemmet – betyder det att det är olagligt att inte dela på hemarbetet?
  Kommentar: Nej, det gör det inte. Det betyder att politikerna och offentliga verksamheter arbetar för (har som mål) att fler kvinnor och män ska arbeta med saker i hemmet lika mycket. Till exempel ta hand om barnen, laga mat och städa.

• Hur kan samhället arbeta för att uppnå politiska mål?
  Kommentar: Du kan nämna att skolan är en viktig plats för att förändra attityder och normer, och du kan ta upp exempel från texten på de lagändringar som gjorts för att öka jämställdheten i Sverige. Till exempel föräldraledighet, lika lön för lika arbete, sexköpslagen och samtyckeslagen.

Avsluta med att visa filmen ”Jämställdhet” ur serien ”Nyfiken på Sverige”. Filmen tar upp vad jämställdhet är, hur ojämställdhet kan se ut och exempel på de jämställdhetspolitiska målen. Filmen handlar också om heder och hedersrelaterat våld. Filmen är en bra sammanfattning och repetition.

Börja med att berätta att många människor utsätts någon gång för våld av en person de har en nära relation till. I hela världen och även i Sverige är det vanligare att män utsätter kvinnor för våld. Säg att det finns många olika former av våld:

• Fysiskt våld – till exempel att bli slagen, knuffad eller sparkad
• Psykiskt våld - till exempel att någon hotar, kontrollerar eller förminskar en annan person. Det kan även ske på internet eller genom telefonen.
• Sexuellt våld - att bli tvingad till sexuella handlingar mot sin vilja
• Materiellt våld – till exempel att någon kontrollerar ens pengar eller saker. Att hota om att ha sönder någons saker eller att ha sönder dem är också våld.

Visa filmen ”Börja prata om: Våld i nära relationer”.

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt grupperna diskutera frågan:

• Vad kan du göra om du misstänker att någon i din närhet utsätts för någon form av våld?

Be därefter varje grupp berätta något eller några saker som gruppen kom fram till.

Avsluta med att säga att det kan finnas många anledningar till varför det kan vara svårt att lämna en relation där man utsätts för våld. Det kan också kännas svårt att berätta för någon om sin situation eller be om hjälp. Säg att misshandel, hot och sexuella övergrepp är olagligt även om det sker mellan personer som lever i en nära relation.

Alla som har blivit utsatta för någon form av våld har rätt till stöd och hjälp från kommunen, oavsett kön och sexuell läggning. Det finns även andra instanser där man kan söka hjälp. Här är några webbplatser du kan tipsa om.

Gå in på Kvinnofridslinjen.se och låt sidan ligga uppe en stund så att de som vill hinner skriva av telefonnumret. Berätta att man är anonym när man ringer. Samtalet kostar ingenting och syns inte på telefonräkningen. På Kvinnofridslinjen.se finns även material på olika språk som går att beställa och dela ut till deltagarna.

Gör även gärna en lista med kontaktuppgifter till lokala kvinnojourer eller andra lokala jourtelefonnummer om det finns sådana i ert närområde.

I materialet ”Om Sverige” och det tillhörande lektionsupplägget används begreppen ”könsstympning” och ”omskärelse”. I den svenska lagen används begreppet ”könsstympning av kvinnor”. I mötet med personer som eventuellt har blivit utsatta för könsstympning är det viktigt med ett empatiskt förhållningssätt. Det kan innebära att begreppen ”omskuren” eller ”kvinnlig omskärelse” passar bättre i vissa situationer. Inom vården används till exempel oftast inte ordet ”könsstympad”. Men i samtalet med deltagarna är det bra att förklara den svenska lagen och varför den finns.

Visa någon av filmerna ”Könsstympning av flickor och kvinnor – en informationsfilm för föräldrar och vårdnadshavare” eller ”Könsstympning av flickor och kvinnor – en informationsfilm för barn och unga”. Välj den film som passar din grupp bäst.

Kommentar: I filmerna berättar kvinnor om upplevelsen och konsekvenserna av könsstympning och sin vilja att förhindra att traditionen förs vidare. Läkare beskriver detta ur medicinskt perspektiv. I intervjuer med bland annat före detta justitieministern framgår tydligt vad lagen säger om detta. Filmen är 13 minuter lång.

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och diskutera:

• Var i världen förekommer kvinnlig omskärelse/könsstympning?
• Varför gör en del föräldrar så här med sina döttrar, tror du?
• Kvinnorna som berättar i filmen, vilka problem har de fått av omskärelsen/könsstympningen?
• Finns det fler problem med kvinnlig omskärelse/könsstympning, som kvinnorna i filmen inte berättar om, tror du?

Avsluta med diskussion i helgrupp. Låt varje grupp dela med sig av några tankar och reflektioner.

Dela sedan in deltagarna i nya grupper med 3–4 personer i varje grupp. Välj ett av casen nedan, eller båda, och låt deltagarna diskutera de frågor som finns efter varje case. När grupperna har diskuterat klart redovisar de några tankar för varandra i helgrupp.

Case 1: Nadia

Nadia går på högstadiet. Hon är på stan med några av sina klasskompisar, både tjejer och killar. Hennes bror kommer förbi och ser henne prata med en kille. Nadias bror tar fram sin mobil och ringer ett samtal. Nadia ser vad han gör och blir orolig och rädd.

• Vem tror du brodern ringer till?
• Varför tror du att Nadia blir rädd och orolig?
• Vad tror du kommer att hända när hon kommer hem?
• Kan något i situationen vara olagligt i Sverige, tror du?

Case 2: Anna

Anna går på högstadiet. Hon skriver dagbok nästan varje kväll. I dagboken skriver hon allt möjligt: vad hon tänker på, om hon är kär i någon och vad som händer på dagarna. En dag när Anna kommer hem från skolan är hennes föräldrar upprörda och arga. De låser in Anna på hennes rum. Anna förstår att hennes föräldrar har läst vad hon har skrivit i sin dagbok.

• Hur tror du Anna upplever situationen?
• Vad tror du händer med Annas relation till föräldrarna?
• Är något i situationen olagligt i Sverige, tror du? Motivera ditt svar.

Du som kommunikatör kan behöva kommentera varje case utifrån svensk lagstiftning. Här är exempel på vad som kan vara viktigt att nämna utifrån lagstiftning:

• Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till ett privatliv, och föräldrabalken säger att barn ”med stigande ålder har rätt till ett allt starkare integritetsskydd.”
• Alla föräldrar har enligt barnkonventionen och föräldrabalken ett ansvar att uppfostra sina barn och sätta gränser för deras handlande, men föräldrarna ska göra det med ”omtanke, trygghet och förståelse”.
• Om handlingar som i case 1 förkommer systematiskt och upprepat, kan det vara lagbrott, i flera avseenden. Det kan rubriceras som kränkning, psykiskt våld, och brott mot barnets integritetsskydd i föräldrabalken och barnkonventionen. Handlingar som i case 1 förekommer ofta tillsammans med andra typer av hedersrelaterat våld och förtryck.

Håll en genomgång om våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Fråga efter deltagarnas egna reflektioner under genomgången. Här är några exempel på vad du kan ta upp i din genomgång:

• Ge exempel på olika typer av våld; sexuellt våld eller tvång och psykiskt våld som kränkningar och kontroll av kvinnans ekonomi.
• Förklara vad som menas med hedersvåld och understryk att alla former av hedersvåld är olagliga. Nämn att hedersförtryck inte är kopplat till en viss religion.

Dela in deltagarna i grupper om fyra personer i varje. Läs eller återberätta texten ”Farman slutade kontrollera sina systrar”. Be sedan deltagarna diskutera följande frågor i små grupper:

• Vad tänker du när du hör Farmans berättelse?
• Hur tänkte och gjorde Farman förut?
• Vad fick Farman att ändra sig?
• Farman fick träffa flickvänner. Han blev inte bevakad och inte slagen. Både Farman och hans systrar är människor. Varför behandlas de olika?
• Farman säger att han nu tänker att ”heder” betyder att man har ett jobb och kan försörja sig själv, och inte handlar om döttrarnas pojkvänner. Håller du med Farman?
• Många infödda svenskar använder ordet ”hederlig” om en person som följer lagen och håller sina löften. Vad betyder ”heder” för dig? Känner du någon som tolkar ”heder” annorlunda än du gör?

Avsluta övningen genom att sammanfatta det ni har pratat om. Här är några punkter som kan vara viktiga att nämna:

• Det finns organisationer som hjälper den som är utsatt eller orolig för våld eller hedersvåld. Förutom kvinnofridslinjen, socialtjänsten och lokala kvinnojourer finns också organisationer som till exempel GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) som vänder sig till både män och kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld.
• I Stockholm, Göteborg och några orter till finns Fryshuset/Elektra som erbjuder stöd, aktiviteter och utbildning för personer som är utsatta för hedersproblematik.
• Hedersförtryck.se är en webbplats med samlad information om vart du kan vända dig om du eller någon du känner blir utsatt.

Kommentar: I MILSAS metodhandbok finns råd för dig som kommunikatör om du misstänker att någon av deltagarna kan vara utsatt för våld i en nära relation.