Lektionsupplägg: Mänskliga rättigheter

Senast uppdaterad: 4/3-2024

Steg 1. Introducera ”Mänskliga rättigheter”

Syfte med övningen: Att deltagarna får börja reflektera över begreppet mänskliga rättigheter.

Förberedelse: Förbered att du kan visa materialet ”Människor”. Ta fram papper i A3-format eller större.

Börja med att visa bildmaterialet ”Människor”. Fråga sedan deltagarna:

  • Vad ser ni på bilden?

Några deltagare kanske säger ”människor”, några kanske ser fler detaljer och säger ”en person i rullstol”, ”en kvinna med hijab”, ”en man med kippa”, ”en familj” etcetera. Anteckna allt som deltagarna säger på tavlan.

Använd metoden Mötas på mitten. Metoden kan användas på två olika sätt. Välj ett av följande alternativ.

Alternativ 1: Alla deltagare är vana vid att skriva

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Ge varje grupp ett stort papper och be dem rita en cirkel i mitten. Deltagarna ska skriva i varsitt hörn av pappret. Be dem skriva allt de kan komma på kring frågan:

  • Vad tror du att människorna på bilden behöver för att leva ett bra och lyckligt liv?

Varje deltagare skriver sedan under tystnad i cirka fem minuter. Sedan får varje deltagare i tur och ordning berätta vad de har skrivit för resten av gruppen. De övriga i gruppen lyssnar.

Be deltagarna att utse en sekreterare för gruppen.

När alla har berättat skriver sekreteraren i varje grupp allt som de har gemensamt i cirkeln i mitten. Det kanske finns sådant som bara vissa deltagare har skrivit. Låt dem i så fall diskutera och försöka enas om något av detta också ska in i den gemensamma cirkeln i mitten.

Samlas sedan i helgrupp och låt varje grupp presentera det som står i cirkeln. Du som kommunikatör skriver orden eller fraserna på tavlan.

Summera övningen och koppla till temat mänskliga rättigheter. Berätta gärna följande:

Fundera på hur representanterna från olika länder i FN gjorde när de år 1947 fick uppdraget att skapa en lista över mänskliga rättigheter. Listan var färdig 1948. Kanske började de som vi gjorde i övningen? För att bestämma vad en människa ska ha rätt till, måste man först fundera på vad människor behöver. Vi är olika och kanske inte alltid vill ha eller behöver samma saker. Alla vill och behöver inte vara med i en förening, till exempel. Men det är stor skillnad på att inte vilja ha en sak, och att inte få ha den.

Alternativ 2: Bara några deltagare är vana vid att skriva

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Ge varje grupp ett stort papper och be dem rita en cirkel i mitten. Be deltagarna att utse en sekreterare för gruppen.

Ge deltagarna en stund att fundera kring frågan:

  • Vad tror du att människorna på bilden behöver för att leva ett bra och lyckligt liv?

Var och en av deltagarna i varje grupp säger sitt svar på frågan. Om de andra deltagarna i gruppen håller med skriver sekreteraren svaret i cirkeln i mitten. Deltagarna kommer med ett förslag i taget, tills inga fler förslag finns, eller tills du som kommunikatör avbryter övningen för en gemensam genomgång i helgrupp.

Samlas sedan i helgrupp och låt varje grupp presentera det som står i cirkeln. Du som kommunikatör skriver orden eller fraserna på tavlan.

Summera övningen och koppla till temat mänskliga rättigheter. Berätta gärna följande:

Fundera på hur representanterna från olika länder i FN gjorde när de år 1947 fick uppdraget att skapa en lista över mänskliga rättigheter. Listan var färdig 1948. Kanske började de som vi gjorde i övningen? För att bestämma vad en människa ska ha rätt till, måste man först fundera på vad människor behöver. Vi är olika och kanske inte alltid vill ha eller behöver samma saker. Alla vill och behöver inte vara med i en förening, till exempel. Men det är stor skillnad på att inte vilja ha en sak, och att inte få ha den.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får veta mer om mänskliga rättigheter och om lagar som skyddar dem i Sverige
  • Att deltagarna får möjlighet att dela sina erfarenheter kring hur rättigheterna respekteras i olika länder
  • Att deltagarna får möjlighet att diskutera hur de tycker att rättigheterna fungerar i Sverige
  • Att deltagarna får prata om hur andras rättigheter innebär skyldigheter, både för en själv och för staten, myndigheter, regioner och kommuner.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att uttrycka vilka mänskliga rättigheter de känner till.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Mänskliga rättigheter på 2 minuter” från Forum för levande historia. Filmen finns på flera språk. Tryck på ikonen CC i videospelaren för att välja språk. Förbered också en lista över mänskliga rättigheter i förkortad och förenklad form. Du kan använda dig av punktlistan med rättigheter som finns på sidan ”Vad är mänskliga rättigheter?” på Informationsverige.se.

Börja med att berätta om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i dialog med deltagarna. Låt deltagarna berätta om sina erfarenheter och kunskaper om mänskliga rättigheter i olika länder och i Sverige. Här är exempel på vad du kan ta upp:

  • Berätta när och varför FN bildades efter andra världskrigets slut.
  • Ge exempel på vad FN arbetar med.
  • Berätta att 193 länder är medlemmar idag.
  • Fråga deltagarna om det land eller länder där deltagarna bott tidigare är medlemmar i FN.

Visa filmen ”Mänskliga rättigheterna på två minuter” från Forum för levande historia. Filmen handlar om de mänskliga rättigheterna. Du avgör om filmen passar din grupp.

Fråga deltagarna om de känner till några av de mänskliga rättigheterna. Kanske får du som kommunikatör ett antal förslag som du kan koppla till er lista på tavlan från övning 1.1 ”Ett bra och lyckligt liv”.

Dela in deltagarna i grupper. Dela ut en lista över mänskliga rättigheter i förkortad och förenklad form till varje grupp. Du kan använda punktlistan med rättigheter som finns på sidan ”Vad är mänskliga rättigheter?” på Informationsverige.se. Börja med att läsa upp rättigheterna högt. Låt sedan grupperna diskutera följande frågor. Om det finns någon deltagare i varje grupp som vill vara sekreterare så är det bra om svaren antecknas. Det är frivilligt att svara:

  • Kan ni ge exempel på mänskliga rättigheter från listan som respekteras eller kränks i det land eller de länder där ni har bott tidigare?
  • Tror ni att de olika rättigheterna respekteras eller kränks i Sverige?
    Gå runt bland grupperna under samtalen och svara på eventuella frågor och stötta med följdfrågor.
    Samla ihop deltagarna i helgrupp. Varje grupp redovisar några av sina tankar om rättigheter i olika länder. Om deltagarna berättar om rättigheter som kränks eller saknas kan du fråga:
  • Finns det människor eller organisationer som kämpar för att få denna rättighet? Hur?
  • Vad tror ni att andra länder eller FN har gjort för att hjälpa människor att få denna rättighet?

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får skapa en gemensam förståelse av vad mänskliga rättigheter är.

Förberedelse: Förbered en lista över mänskliga rättigheter i förkortad och förenklad form. Du kan använda dig av punktlistan med rättigheter som finns på sidan ”Vad är mänskliga rättigheter?” på Informationsverige.se.

Välj ut några exempel på mänskliga rättigheter och skriv upp på tavlan. Fråga deltagarna om de kan komma på något i det svenska samhället som de kan koppla till en mänsklig rättighet. Det kan till exempel handla om:

  • lagar och regler som deltagarna vet om
  • socialförsäkringar (till exempel barnbidrag, sjukförsäkring, föräldrapenning)
  • vad skatten används till

Du kan även ge exempel på när rättigheten kanske inte blir uppfylld. Ett exempel kan vara att alla har rätt till en bostad, men att det ändå finns hemlöshet i Sverige. Ett annat exempel kan vara att människor inte ska diskrimineras men att det förekommer ändå.

Här finns stöd till dig som kommunikatör för genomgången och samtalet. Det är exempel på lagar, myndighetsuppdrag och annat i Sverige som ska skydda de mänskliga rättigheterna:

Rättighet: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Rättigheten skyddas bland annat av grundlagarna där det står att alla är lika inför lagen och att den som är misstänkt för brott har rätt till en rättvis rättegång. Lagen om hets mot folkgrupp innebär att det är olagligt att sprida kränkande uttalanden om en grupp människor på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexualitet eller religion. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering mot människor på grund av deras religion, kön, könsidentitet, sexuell läggning, etniska grupp, funktionsnedsättning eller ålder.

Rättighet: Du har rätt att säga din åsikt och dela den med andra.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Rättigheten skyddas bland annat av grundlagarna där det står att alla har rätt att rösta och rätt att uttrycka sin åsikt. Lagarna ska också skydda människor mot förtal och kränkningar. I grundlagarna står det också att alla har rätt att vara med i en förening och delta i möten och demonstrationer.

Rättighet: Du har rätt att leva och känna dig trygg.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Polisen och rättsväsendet ska till exempel öka människors trygghet och minska brottsligheten. Socialtjänsten ska till exempel ge stöd och hjälp till de som behöver det.

Rättighet: Du har rätt att arbeta och du har rätt till vila och semester från arbetet.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Rättigheten skyddas bland annat av arbetstidslagen och semesterlagen. Ett annat exempel är fackföreningar som ska skydda sina medlemmar om de till exempel tvingas arbeta fler timmar än vad som står i anställningsavtalet. Rätten till förskola innebär att föräldrar får möjlighet att arbeta, studera eller söka arbete.

Rättighet: Du har rätt att gå i skolan.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Rättigheten skyddas bland annat av skollagen där det står att alla barn har rätt att få utbildning. Skolan ska bland annat se till att alla elever har samma rättigheter och möjligheter att utvecklas, oavsett religion, kön, könsidentitet, sexuell läggning, etniska grupp, funktionsnedsättning och ålder.

Rättighet: Du ska inte bli sämre behandlad för att du har ett visst kön eller hudfärg.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering mot människor på grund av deras religion, kön, könsidentitet, sexuell läggning, etniska grupp, funktionsnedsättning eller ålder.

Rättighet: Du har rätt till en bra hälsa och sjukvård.
Exempel på hur rättigheten skyddas: I hälso- och sjukvårdslagen står det att alla som bor i Sverige har rätt till nödvändig vård. Personer som har uppehållstillstånd och är folkbokförda i Sverige har samma rätt till vård som svenska medborgare.

Rättighet: Du har rätt att gifta dig och bilda familj.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Du väljer själv om du vill gifta dig eller inte. Att tvinga någon att gifta sig är olagligt. Alla i Sverige måste vara 18 år för att kunna gifta sig. Det står i en lag som heter äktenskapsbalken. Lagen gäller alla människor i Sverige även om de inte är svenska medborgare.

Barnäktenskap är förbjudet enligt barnkonventionen och svensk lag. Detta gäller även utländska barnäktenskap. Barnäktenskap som skett utomlands gäller inte i Sverige.

Rättighet: Du har rätt till mat, kläder och bostad.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Socialförsäkringarna är en viktig del av det svenska välfärdsystemet. Det är bidrag och ersättningar som ger ett ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning, äldre samt vid sjukdom och arbetsskada. Nästan alla som bor eller arbetar i Sverige kan skyddas av socialförsäkringar.

Rättighet: Du har rätt att fly till och söka asyl i ett annat land om ditt liv är i fara.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. I Sverige finns också en lag som heter utlänningslagen. Den innehåller regler om asyl, uppehållstillstånd, arbetstillstånd och familjeåterförening. Personer från hela världen kan söka asyl och få uppehållstillstånd i Sverige.

Rättighet: Du har rätt att tro på vilken religion du vill. Du har också rätt att inte tro på någon religion.
Exempel på hur rättigheten skyddas: Rättigheten skyddas bland annat av grundlagarna där det står att alla har rätt att utöva sin religion. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering mot människor på grund av deras religion, kön, könsidentitet, sexuell läggning, etniska grupp, funktionsnedsättning eller ålder.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över mänskliga rättigheter och kopplingen till samhällets och individens ansvar.

Förberedelse: Skriv ut materialet ”Rättigheter och skyldigheter – individen och samhällets ansvar”. I materialet finns en spelplan med rättigheter. Det finns också kort med olika påståenden som du kan klippa ut. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Om samhällsorienteringen är digital kan du mejla materialet till deltagarna. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Denna övning utgår från Forum för levande historias workshop ”Workshop 2: Mänskliga skyldigheter”.

Börja med att berätta för deltagarna att alla människor har mänskliga rättigheter. Det är statens ansvar att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter. Men varje människa har också ett ansvar mot sina medmänniskor. Det betyder att man inte får använda sina mänskliga rättigheter på ett sätt som kränker andra personers rättigheter.

Dela in deltagarna i par. Dela ut en spelplan till varje par som finns i materialet ”Rättigheter och skyldigheter – individen och samhällets ansvar”. Dela också ut en uppsättning urklippta kort med påståenden som finns i samma material.

Börja med att läsa upp rättigheterna som finns på spelplanen. Läs sedan ett påståendekort i taget och låt deltagarparen placera kortet på den ruta med rättigheter där de tycker att kortet passar bäst. Det finns inget rätt eller fel. Flera påståendekort kan passa till flera rättigheter.

Prata i helgrupp om varje rättighetsruta, utifrån följande frågor:

  • Vilket eller vilka påståendekort passar till respektive rättighet?
  • Titta på påståendekortet. Vem tänker du har ansvaret – individen eller samhället, genom till exempel lagstiftning eller politiska beslut?

Summera övningen med en diskussion i helgrupp utifrån följande frågor:

  • Hur hänger individens ansvar ihop med samhällets ansvar?
  • Vilka blir konsekvenserna om individen eller samhället inte tar sitt ansvar?

Här är exempel på ansvar som individen och samhället har:

  • Påstående 1 – Respektera olika människors sätt att tro och olika sätt att följa (eller inte följa) en religion
    Grundlagen skyddar religionsfriheten. Det betyder att den svenska staten ska se till att alla människor får sina grundläggande friheter och skydda dem mot övergrepp. Men du får inte utöva din religionsfrihet på ett sätt som kränker andra grundläggande friheter och rättigheter.

  • Påstående 2 – Hindra inte andra människor från att säga sin åsikt
    Grundlagen skyddar yttrandefriheten. Det betyder att den svenska staten ska se till att alla människor får sina grundläggande friheter och skydda dem mot övergrepp. Du får dock inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper.

  • Påstående 3 – Skada inte någon människa fysiskt, sexuellt eller psykiskt
    Det olagligt att utsätta någon för våld. Det kan vara till exempel fysiskt, psykiskt eller sexuellt.

  • Påstående 4 – Respektera andras rätt att älska vem de vill och respektera att familjer kan se olika ut
    Det är olagligt att till exempel tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Det är också olagligt att planera att gifta bort någon eller hota med att göra det. Barnäktenskap är också olagligt.

  • Påstående 5 – Vittna i en rättegång om en domstol ber dig
    Du är enligt lagen skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkta personen och hans eller hennes försvarare anser att det behövs. Du kan alltså inte bestämma själv om du vill vittna eller inte. Lagen heter rättegångsbalken.

  • Påstående 6 – Rösta i val och delta i demokratiska beslut
    I Sverige är det är frivilligt att rösta och delta i demokratiska beslut. Men det viktigt att vi alla i samhället hjälps åt och fortsätter att utveckla och vårda demokratin.

  • Påstående 7 – Hjälp människor som flyr från krig eller förföljelse
    Staten har det övergripande ansvaret för Sveriges mottagande av asylsökande. Men det finns många sätt för individer att engagera sig, till exempel språkcaféer eller läxhjälp för personer som är nya i Sverige.

  • Påstående 8 – Sprid inte kränkande uttalanden om andra människor
    Det är olagligt att sprida kränkande uttalanden om en hel grupp människor på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexualitet eller religion. Det kan också vara olagligt att sprida uppgifter om någon för att skada deras rykte.

  • Påstående 9 – Hjälp människor i fara, eller som är sjuka och skadade
    Om personalen i förskolan, skolan eller vården misstänker att ett barn far illa, måste de enligt lagen anmäla det till socialtjänsten. Alla som misstänker att ett barn kanske far illa kan anmäla det till socialtjänsten. En anmälan betyder inte att man anmäler till exempel en förälder, utan att man anmäler sin oro för barnet.

  • Påstående 10 – Planera och ta ansvar för din och din familjs försörjning
    Vuxna personer har ett ansvar att försörja sig själv och sin familj. Men socialtjänsten kan erbjuda stöd och ekonomisk hjälp till personer som inte kan försörja sig själva och sin familj på något annat sätt.

  • Påstående 11 – Hjälp människor som inte har mat eller någonstans att bo
    Det är kommunen som har ansvar för att det finns bostäder till kommunens invånare. Om du till exempel inte har pengar till mat, kläder och hyra kan du tillfälligt få hjälp av kommunen.

  • Påstående 12 – Ta ansvar för att dina barn går till skolan
    Föräldrar och vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan och deltar i utbildningen.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om och reflektera över rätten att själv välja partner.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Gift mot sin vilja – en informationsfilm för barn och unga om lagen mot äktenskapstvång” från hedersförtryck.se. Filmen finns på flera språk. På webbplatsen hedersförtryck.se finns också praktiskt stöd och information för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns bland annat information om aktuell lagstiftning och information till personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Läs gärna på hedersförtryck.se innan du genomför övningen.

Visa filmen ”Gift mot sin vilja” från hedersförtryck.se. Filmen handlar om en ung kvinna och en ung man som inte får välja partner själva för sina familjer.

Låt deltagarna diskutera en eller flera av följande frågor efter filmen, genom EPGA-samtal (Enskilt – Par – Grupp – Alla):

  • Vad tänker du när du hör vad den unga kvinnan och mannen berättar?
  • Tror du att det finns andra som känner igen sig i kvinnan och mannens situation? Kan du utveckla varför du tror det?
  • För vems skull gifter man sig, anser du? För sin egen skull, eller för familjens skull?
  • Hur bestämmer människor vem de ska gifta sig med där du kommer ifrån? Måste man gifta sig? Varför?
  • Vilka rättigheter har den som vill gifta sig i Sverige?
    Kommentar: Kvinnor och män har rätt att själva bestämma om man vill gifta sig och med vem.
  • Vilka rättigheter har den som inte vill gifta sig?
    Kommentar: Kvinnor och män har rätt att själva bestämma om man vill gifta sig och med vem.
  • Vad vet du om vilka straff som finns i Sverige, om familj och föräldrar tvingar sina barn att gifta sig?
    Kommentar: Inget barn under 18 år får gifta sig. Det är föräldrarnas ansvar att skydda barnet från barnäktenskap. Ingen har rätt att tvinga någon att gifta sig. Om det händer så riskerar man fängelse eftersom det är ett brott enligt svensk lagstiftning. Om man riskerar ett tvångsäktenskap har man rätt till hjälp, stöd och skydd. Samhället har en lagstadgad skyldighet att hjälpa och skydda.

Låt grupperna redovisa några tankar i helgrupp. Du som kommunikatör kommenterar vid behov. Summera övningen och relatera till mänskliga rättigheter. Du kan ta hjälp av information på webbplatsen hedersförtryck.se och sidan ”Kvinnors rättigheter och jämställdhet” på Informationsverige.se.

Tips: MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se har en film som handlar om att alla har rätt att älska den de vill och rätten att själv välja partner. Du kan visa filmen för deltagarna och sedan diskutera frågorna från filmen, antingen i mindre grupper eller helgrupp:

  • Vad kan vi och samhället göra för att alla själva ska få välja sin partner?
  • Vad kan vi och samhället göra för att alla ska kunna vara som de vill, älska den de vill och leva som de mår bra av?

Syfte med övningen: Att deltagarna får fundera över och prata om vilka rättigheter och skyldigheter som är viktigast för dem.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Dela in deltagarna i par. Be dem att fundera över en rättighet eller en skyldighet som de tycker är viktig och behöver uppmärksammas mer. De kan också fundera på om de tycker att någon rättighet eller skyldighet är svår att förstå.

Deltagarna diskuterar först frågan i par. Berätta att det finns något som kallas ”Speakers corner” i en del städer i världen. Speakers corner är en plats där vem som helst kan ställa sig och hålla ett offentligt tal. Om någon i gruppen vill dela med sig av sina tankar i helgrupp kan ni skapa ett ”Speakers corner” i ett hörn av rummet. Den som vill får sedan ställa sig där och prata i en minut. Publiken ska inte avbryta. Om ingen vill eller vågar börja kan du som kommunikatör börja.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om olika människorättskämpar och reflektera över hur vi kan skydda de mänskliga rättigheterna.

Förberedelse: Förbered att du kan visa en av filmerna om människorättskämpar från Forum för levande historia. Forum för levande historia delar varje år ut ett pris som heter Per Anger-priset till personer som har gjort stora humanitära och demokratifrämjande insatser. Varje år gör de också en intervju med pristagaren. På deras webbplats finns intervjuer med pristagare från olika länder som talar olika språk. Välj en film som passar din grupp.

Börja med att berätta om Per Anger-priset för deltagarna. Det är ett pris som delas ut till personer som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati. Priset har fått sitt namn efter den svenske diplomaten Per Anger som gjorde en stor insats för att rädda så många judar som möjligt under nazisternas förföljelse och avrättningar.

Visa sedan en intervju med en av pristagarna. Välj en film som passar din grupp. Du kan berätta kort om pristagarna innan ni tittar på intervjun.

Dela sedan in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Be deltagarna diskutera följande frågor. Varje grupp utser en sekreterare som antecknar det viktigaste från diskussionen:

  • Vad tänker du när du nu när du har sett filmen?
  • Vad är det som driver personen att kämpa för mänskliga rättigheter?
  • Varför är det viktigt att våga agera mot orättvisor?
  • Hur kan vi tillsammans skydda de mänskliga rättigheterna?

Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägg ”Mänskliga rättigheter”.

Förberedelser: Ta fram papper och pennor.

Dela ut papper och pennor till deltagarna. Be dem skriva ner minst tre saker som de vet nu som de inte visste innan.

Låt sedan deltagarna diskutera en eller flera av följande frågor i par:

  • Vad var viktigast för dig att få information om?
  • Vad vill du veta mer om?
  • Var det någon övning som var svår eller tråkig?
  • Var det någon övning som var extra rolig eller intressant?

Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp.