Lektionsupplägg: Rättigheter och diskriminering

Senast uppdaterad: 13/3-2024

Det här lektionsupplägget handlar om rättigheter och diskriminering för olika grupper. Dock inte kvinnor och barn som har fått egna avsnitt.

Steg 1. Introducera "Rättigheter och diskriminering"

Syfte med övningen: Att deltagarna tillsammans ska börja reflektera över begreppen rättigheter och diskriminering.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmen "Diskriminering - så ska ingen bli behandlad" från Diskrimineringsombudsmannen. Förbered också så att du kan visa bildmaterialet ”Människor”.

Visa filmen "Diskriminering - så ska ingen bli behandlad". Filmen är utan tal, men vissa skyltar är på svenska. Visa filmen en gång först utan någon annan information än att ni ska se en kort film, och att deltagarna ska fundera på vad som händer i filmen. Fråga sedan efter deras spontana reaktioner. Om du bedömer att det är nödvändigt för gruppen kan du förklara situationerna i filmen och sedan se filmen en gång till.

Låt sedan deltagarna diskutera i små grupper, två och två eller tre och tre:

  • Vad händer i filmen?
  • Blir mannen behandlad med vänlighet och respekt?
  • Gör mannen något fel?
  • Hur känner sig mannen i filmen?
  • Brukar unga män som han på filmen bli behandlade så här?

Det kan vara bra att förtydliga att filmen vill visa att det finns människor runt omkring oss hela tiden, som behandlas med förakt, kränkningar, utestängande och till och med våld.

Ett tips för dig som kommunikatör inför det här temat är att du tänker dig att de grupper ni arbetar med i det här temat finns representerade i rummet, till exempel personer med funktionsnedsättningar eller hbtqi-personer. Tala inte om "dem" som om de vore några andra.

Upprepa de exempel på negativ särbehandling som mannen i filmen råkar ut för. Låt sedan deltagarna göra en Brainstorm kring frågan:

  • På vilka fler sätt kan en person bli negativt eller respektlöst behandlad?

Anteckna alla exempel på tavlan, och fyll på med fler exempel om det behövs.

Visa bildmaterialet ”Människor”. Låt sedan deltagarna reflektera och diskutera enligt metoden EPA-samtal (Enskilt – Par – Alla). Låt deltagarna först reflektera själva i några minuter. Para sedan ihop dem två och två och låt dem berätta om sina tankar för varandra. Låt slutligen paren redovisa sina tankar för resten av gruppen. Använd följande frågor:

  • Finns det risk för att du blir negativt behandlad om du är någon av personerna på bilden?
  • På vilka platser och i vilka situationer?
  • Är det någon skillnad beroende på vilket land du bor i?

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får reflektera över om alla grupper i samhället har jämlika möjligheter och förutsättningar.
  • Att deltagarna får fundera över varför vissa grupper i samhället behöver extra skydd för sina rättigheter.
  • Att deltagarna ska få information om dessa gruppers rättigheter och om diskrimineringslagen.
  • Att deltagarna ska få fördjupa sin förståelse av rättigheter och diskriminering med hjälp av olika exempel.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera vad de vet om diskriminering och diskrimineringsgrunderna i Sverige.

Förberedelser: Skriv ut materialet ”Diskrimineringsgrunder i Sverige”. I materialet finns kort med olika påståenden som du kan klippa ut. Materialet är på svenska men i dokumenten finns plats för att översätta innehållet till deltagarnas språk. Du kan fylla i materialet innan du skriver ut det. Materialet finns i tre versioner; ett för höger-till-vänsterspråk (HV), ett för vänster-till-högerspråk (VH) och ett för tigrinja (TIG).

Denna övning är inspirerad av övningen ”Lika rätt på vilka grunder?”, som utvecklats av Amnesty International.

Det är inte självklart vad som ska vara grund för diskriminering och inte. Vad gäller i Sverige och varför? Hur skulle det kunna se annorlunda ut? Det får deltagarna utforska i den här övningen.

Övningen bygger på ett antal kort. Vissa av korten utgör diskrimineringsgrunder enligt svensk lag och andra utgör inte det. Vilka är vilka och varför är det så? Det får deltagarna diskutera.

Dela in deltagarna i grupper om 4–6 personer. Dela ut korten till var och en av grupperna. Du kan anpassa vilka och hur många kort som är med.

Deltagarna lägger alla kort upp och ner på bordet. De turas om i gruppen att vända upp ett kort i taget. På varje kort diskuterar de:

  • Är det diskriminering enligt svensk lag om en person särbehandlas negativt på grund av det som står på kortet på till exempel en arbetsintervju, i en domstol, eller på något annat samhällsområde?
  • Om inte - borde det vara det tycker ni? Varför/varför inte?

Deltagarna lägger sedan kortet i en av tre högar:

  • Är diskrimineringsgrunder idag enligt svensk lag
  • Borde vara diskrimineringsgrunder
  • Är inte diskrimineringsgrunder idag, och borde inte vara det heller

Grupperna redovisar i helgrupp vilka kort de lagt i varje hög medan du som kommunikatör summerar på tavlan. Låt några grupper berätta hur de tänkt. Följ gärna upp särskilt intressanta eller relevanta spår och öppna för diskussion.

Kommentar: Här nedanför hittar du en vägledning för dig som kommunikatör.

  1. Etnisk tillhörighet är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  2. Politisk åsikt är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  3. Ålder är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  4. Funktionsnedsättning är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  5. Sexuell läggning är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  6. Intelligens är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  7. Kriminell bakgrund är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  8. Utbildningsbakgrund är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  9. Språk är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag, men kan i vissa fall kopplas till etnisk tillhörighet.
  10. Könsidentitet och könsuttryck är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  11. Utseende och klädstil är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  12. Religion är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  13. Ekonomi och inkomst är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  14. Hudfärg är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag (etnisk tillhörighet).
  15. Kön är en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.
  16. Fritidsintressen är inte en diskrimineringsgrund enligt svensk lag.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få se exempel på i vilka situationer diskriminering kan förekomma och få möjlighet att diskutera dem.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Välj ut ett eller två av casen nedan till varje grupp och låt grupperna läsa dem och diskutera frågorna. Vänta med att avslöja kommentarerna som finns till varje case.

När deltagarna har diskuterat klart kan du berätta mer om casen enligt kommentarerna som finns efter varje case.

Kommentar: I casen står det på några ställen att fallen har anmälts till DO och att DO har drivit fallen vidare till domstol. DO arbetar inte längre på det viset. DO utreder om diskrimineringslagen har överträtts eller riskerar att överträdas men de driver inte fall till domstol.

Case 1

En kvinna studerar till tandläkare på ett medicinskt universitet i Stockholm. Universitetet har klädregler som säger att studenterna måste ha korta ärmar för att man ska kunna tvätta och hålla armarna rena hela tiden.

Kvinnan säger att hennes religion förbjuder henne att ha nakna armar utanför hemmet. Hon ber universitetet att göra ett undantag från regeln på grund av hennes religion. Hon frågar om hon kan få använda engångsärmar istället. Universitetet säger nej och förklarar att det innebär risk för smitta.

  • Vad tänker du om den här situationen?
  • Tror du att det kan finnas diskriminering i den här situationen? Motivera ditt svar.
  • Har du något råd till kvinnan? Vad tycker du att hon ska göra nu?

Kommentar till caset: Detta case är baserat på ett verkligt fall. Diskrimineringsombudsmannen, DO, ansåg att det borde ha varit möjligt för universitetet att anpassa klädreglerna och ansåg att universitetets regler gör att studenter med en viss religiös övertygelse drabbas på ett orättvist sätt. Därför stämde DO universitetet (tog saken till domstol). Stockholms tingsrätt ansåg att kvinnan och DO hade rätt och dömde att universitetet hade gjort sig skyldigt till diskriminering. Fallet är exempel på indirekt diskriminering, det betyder att en skola, ett företag eller en myndighet har en regel som gäller för alla och därför kan verka rättvis, men som missgynnar vissa personer.

Case 2

Ett taxiföretag i Skåne anställer en kvinna som taxichaufför. Hon arbetar där en månad. Sedan blir kvinnan gravid, och hon meddelar sin chef med ett sms att hon är gravid. Företagets chef skickar då plötsligt flera sms till kvinnan som är ganska otrevliga. Chefen skriver att kvinnan kan glömma jobbet och att hon ska kasta anställningsavtalet. Fem dagar senare får hon ett mejl från taxiföretaget där det står att hon är uppsagd, men det står ingenting om graviditeten i mejlet. Företaget skyller på andra saker.

  • Vad tänker du om den här situationen?
  • Tror du att det kan finnas diskriminering i den här situationen? Motivera ditt svar.
  • Har du något råd till kvinnan? Vad tycker du att hon ska göra nu?

Kommentar till caset: Detta case är baserat på ett verkligt fall. DO ansåg att samtalen via sms (som kvinnan hade sparat) och den korta tiden mellan kvinnans besked att hon var gravid och uppsägningsbeskedet som kom från företaget, tyder på att det verkliga skälet till att taxibolaget sade upp kvinnan var graviditeten och den kommande föräldraledigheten, även om de inte skrev det i mejlet. Därför stämde DO taxiföretaget och tog saken till Arbetsdomstolen. I Arbetsdomstolen erkände taxiföretaget diskriminering. Arbetsdomstolen dömde taxiföretaget att betala 100 000 kronor till kvinnan i ersättning.

Case 3

En flicka som är fyra år går i förskolan. Hon tillhör en muslimsk familj och flickan har hijab på sig precis som sin mamma. Mamman har sagt till personalen att det är viktigt att flickan har sin hijab på sig och inte tar av den.

I förskolan leker barnen mycket och leken är social träning för barnen. Pedagogerna på förskolan har en viktig uppgift att se till att lekarna fungerar, att barnen prövar olika roller och är snälla och respektfulla mot varandra. En dag leker barnen frisör. De borstar och fixar varandras hår och leker att de bokar tid och betalar. Då vill flickan ta av sig sin hijab för att leka frisör med de andra barnen.

  • Vad tänker du om den här situationen?
  • Vad tycker du att pedagogerna ska göra nu?
  • Har flickans mamma en rättighet att kräva att personalen ser till att flickan har på sig hijab?
  • Har personalen på förskolan en skyldighet att säga till flickan att hon ska ha hijab på sig?

Kommentar till caset: Den här situationen beskrevs i en artikel i Göteborgsposten för några år sedan. Förskolepersonal känner sig ofta osäkra på hur de ska göra när föräldrar säger att barnen ska ha religiösa kläder eller symboler på sig. Personalen är osäkra på vad religionsfriheten betyder och de är rädda att diskriminera någon.

Men religionsfriheten betyder inte att föräldrar kan kräva att förskolan eller skolan bevakar barnens religiösa kläder på det här sättet. Förskolan och skolans skyldighet är att ansvara för barnens sociala och pedagogiska utveckling, trygghet och säkerhet. Förskolans och skolans uppgift är att skydda barnens rätt, inte föräldrarnas. Personalen på förskolan är därför ansvariga för att flickan till exempel har mössa eller varm jacka om det är kallt ute. Men det är inte deras ansvar att följa föräldrarnas krav på religiösa kläder.

En bra idé är att pedagogerna samtalar på ett öppet och vänligt sätt med flickans föräldrar och förklarar vad som är deras uppgifter och ansvar, och vad som inte är det.

Case 4

En man som är rom (romer är en etnisk grupp) vill besöka en restaurang. Men en vakt som står i dörren säger att mannen inte får komma in på restaurangen. När mannen frågar varför säger vakten att han har fått order av sin chef att inte släppa in romer eftersom restaurangen har haft problem med romer som har uppfört sig dåligt på restaurangen.

  • Vad tänker du om den här situationen?
  • Tror du att det kan finnas diskriminering i den här situationen? Motivera ditt svar.
  • Har du något råd till mannen? Vad tycker du att han ska göra nu?

Kommentar till caset: Detta case är baserat på ett verkligt fall. Mannen anmälde restaurangen till DO. Mannen hade med sin mobiltelefon spelat in saker som vakten sa och han skickade det till DO. Efter att ha utrett händelsen och tagit del av bandinspelningar anser DO att skälet till att mannen nekats tillträde till restaurangen hade samband med etnisk tillhörighet. Chefens order till vakten kallas ”instruktioner att diskriminera” och det är olagligt. Mannen hade ingenting med de otrevliga gästerna att göra och han ska inte behandlas sämre för sitt romska ursprung. Därför stämde DO restaurangen. Restaurangen medgav diskriminering och gick med på att betala 10 000 kronor till mannen.

Case 5

En kvinna studerar på sfi på heltid för att lära sig svenska. Eftersom hon studerar har hon rätt att ha sin son på förskola. Förskolans personal ber kvinnan att ta med sitt schema från sfi till förskolan. Kvinnan har lektioner mellan klockan 9 och 12 varje dag. Personalen tittar på schemat och säger att kvinnan får lämna sin son klockan 8 på morgonen och hämta sin son klockan 13. Kvinnan gör så, men hon får en stressig situation då hon inte har tid att studera efter lektionen.

Men en dag pratar kvinnan med en svenskfödd kompis som också studerar heltid och har sina barn på förskola. Kompisen behöver inte visa något schema över sina lektioner för personalen på förskolan. Hon skrev bara att hon studerar heltid i förskolans blankett. Hennes barn får vara på förskolan på heltid mellan klockan 8 och 16 varje dag.

  • Vad tänker du om den här situationen?
  • Tror du att det kan finnas diskriminering i den här situationen? Motivera ditt svar.
  • Har du något råd till kvinnan? Vad tycker du att hon ska göra nu?

Kommentar till caset: Det här caset bygger på en verklig händelse vid vuxenutbildningen. Kvinnan i berättelsen och flera andra sfi-elever i samma situation pratade med sin lärare. Reglerna för barnomsorg säger att om man studerar på heltid har man rätt till barnomsorg på heltid. Läraren ringde och pratade med förskolechefen i kommunen, som bekräftade att kvinnan har rätt till tid att göra läxor, studera och repetera innan hon hämtar sitt barn. Förskolan fick även ett brev om detta och efter det fick kvinnan själv bestämma vilka tider hennes barn skulle vara på förskolan.

Eftersom kvinnan inte anmälde händelsen till DO vet vi inte om detta skulle anses vara diskriminering enligt lag. I så fall skulle man behöva bevisa att kvinnans etnicitet var orsaken. Men det var bra att hon jämförde, skaffade information och hjälp.

Syfte med övningen: Att i dialog med deltagarna skapa gemensam förståelse för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmen ”Anställningen” från Myndigheten för delaktighet. Förbered också så att du kan prata om funktionsnedsättningar och vilka lagar som finns inom området. Du kan till exempel utgå från texten på sidan ”Rättigheter för personer med funktionsnedsättning” på Informationsverige.se.

Visa filmen ”Anställningen”. Filmen visar ett ”tvärtom”-perspektiv på tillvaron med funktionsnedsättning. En kille får jobb på ett kontor där alla är rullstolsburna utom han själv. Han behandlas nedlåtande och får lägre lön än sina kollegor. Taket är lågt och han slår i huvudet hela tiden. Till sist får han ”hjälpmedel”, en hjälm.

Deltagarna kan gärna titta förutsättningslöst, så introducera filmen helt kort. Säg att den handlar om en kille som söker jobb på ett postkontor och hur det går för honom när han får jobbet. Reflektera sedan över filmen i helgrupp tillsammans med deltagarna. Ställ frågor som:

  • Vad tänkte du när du såg filmen?
  • Vilka personer i filmen klarar sig bra på jobbet?
  • Vem klarar sig mindre bra, på jobbet? Varför?
  • Hur behandlas killen i filmen av de andra på jobbet, tycker du?

Håll en genomgång om vad som räknas som funktionsnedsättning, vilka lagar som finns och ge exempel på rättigheter till hjälp och stöd i Sverige. Fråga gärna deltagarna efter exempel på stöd och hjälpmedel. Poängtera att vi själva kan behöva informera om våra eller våra barns behov av stöd, hjälpmedel eller anpassningar till exempel i skolan. Ge information om var i kommunen det går att ansöka om till exempel hjälpmedel, anpassningar eller assistans.

Ställ frågorna nedan till deltagarna som svarar spontant i en gemensam Brainstorm.

  • Vad betyder funktionsnedsättning?
  • Vilka funktionsnedsättningar känner du till?
  • Vad i din vardag kan vara utmanande om du har en funktionsnedsättning?

Anteckna svaren på tavlan och komplettera vid behov. Kanske behöver du ge exempel på dolda funktionsnedsättningar, som till exempel intellektuell funktionsnedsättning. Exempel på dolda funktionsnedsättningar är autism, Alzheimers och allergier. I Sverige har uppskattningsvis var femte person en funktionsnedsättning, så det är en stor grupp med många olika typer av förutsättningar och behov. Ställ följdfrågor om vad vi kan behöva för stöd om vi har olika funktionsnedsättningar, och fråga gärna vilket stöd som finns i de land eller de länder där deltagarna har bott tidigare. Avsluta med att fråga deltagarna varför de tror att stöd och assistans vid funktionsnedsättning är en mänsklig rättighet och lag i Sverige.

Läs caset om Kim för deltagarna:

Kim går i årskurs 6. Han tycker ofta att det är svårt och jobbigt i skolan. Han har dyslexi och har bland annat svårt att skriva av från tavlan, skriva anteckningar och det tar längre tid för Kim att läsa och hitta information. Kim får inte något stöd från skolan och han ligger efter i flera ämnen. Han känner sig dum ibland när lärarna säger att han måste kämpa mer. Det är det han gör, men det funkar inte ändå.

Berätta att personer som har dyslexi har svårt att koppla ihop bokstäver och ljud. De har svårt med att läsa och stava och behöver mer tid än andra för att lära sig dessa färdigheter. Många med dyslexi har också svårt att "hitta rätt ord" när de ska tala eller skriva. Dyslexi har ingenting med intellektuell begåvning att göra.

Dela in deltagarna i grupper om 3–4 personer och låt dem diskutera följande frågor:

  • Vad tänker du kring den här situationen?
  • Kan det finnas diskriminering i den här situationen? Om ja, på vilket sätt?
  • Vilka råd skulle du vilja ge till Kim och Kims föräldrar?

Avsluta med diskussion i helgrupp. Förtydliga att barn som har någon typ av funktionsnedsättning ska kunna vara med som alla andra. Alla barn har samma rättigheter och ingen får diskrimineras. Skolan måste fungera för alla och barn som behöver stöd måste få det.

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om framväxten av alla personers lika rättigheter, med särskilt fokus på hbtqi-personers rättigheter, i Sverige samt skapa gemensam förståelse för hbtqi-personers rättigheter.

Förberedelser: Förbered så att du kan prata om vad hbtqi är och hbtqi-personers rättigheter. Utgå till exempel från texten på sidan ”Hbtqi-personers rättigheter” på Informationsverige.se. Förbered också så att du kan visa bildmaterialet ”Hbtqi-personers rättigheter”.

Kommentar: Andra samhällskommunikatörer har erfarenhet av att det kan vara svårt att få vissa deltagare att tala om hbtqi. En samhällskommunikatör har sagt så här: ”Det funkar bättre när jag sätter fokus på rättigheter. Då börjar jag alltid med rättigheter som är viktiga för mina deltagare, som rätten att inte bli diskriminerad för sin tro eller etnicitet. När vi pratat om hur viktiga dessa rättigheter är för oss, då blir det lättare att prata om rätten att inte diskrimineras för sin sexualitet.”

Om någon av deltagarnas svar eller reaktioner utrycker en nedsättande attityd behöver du visa direkt att det inte är okej. Ni har en överenskommelse redan från start om att allas rättigheter ska respekteras. I detta ingår att inte uttrycka sig nedsättande om andra människor. Tänk på att det kan finnas hbtqi-personer i rummet.

Inled med att visa bildmaterialet ”Hbtqi-personers rättigheter”. Bilden visar Prideflaggan. Fråga om deltagarna känner igen flaggan och om de vet vad den står för. Låt flera personer komma till tals. Någon kanske säger hbtqi. Om inte, så får du introducera begreppet och skriva upp det på tavlan. Berätta att det är ett samlingsbegrepp och förklara vad det står för. Utgå till exempel från sidan”Hbtqi-personers rättigheter” på Informationsverige.se.

Läs följande utdrag som är hämtat från sidan ”Hbtqi-personers rättigheter” för deltagarna:

FN har bestämt att människor inte får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger att alla människor är lika i värde och rättigheter.

Även Europeiska unionen (EU) har bestämt att ingen får diskrimineras. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Det betyder att hbtqi-personer inte får bli sämre behandlade än andra människor på sjukhus, skolor och arbetsplatser eller någon annanstans i samhället.

Säg sedan att alla i Sverige ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Kampen för hbtqi-personers lika rättigheter och en ökad öppenhet i samhället har pågått under lång tid och ofta kämpats för av engagerade hbtqi-personer och civilsamhället. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har på så sätt blivit bättre. Men det var inte länge sedan hbtqi-personers rättigheter var begränsade. Beskriv för gruppen att ni nu ska gå igenom viktiga händelser och årtal i kampen för alla människors lika värde.

Rita en tidslinje på tavlan där du skriver varje tiotal år. Börja på 1900 och fortsätt med 1910, 1920 och så vidare fram tills idag. Läs upp de sex händelserna nedan, en i taget, och be deltagarna gissa vilket årtionde händelsen skedde. Sätt ut händelserna på tidslinjen efter hur deltagarna gissar.

  • Homosexualitet blir lagligt i Sverige.
  • Samkönade äktenskap blir lagligt i Sverige.
  • Lag mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning införs.
  • Steriliseringslagen för transsexuella avskaffas.
  • Socialstyrelsen klassar homosexualitet som friskt.
  • Sexuell läggning och kön blir skäl för att kunna söka asyl.

Därefter berättar du kort om de olika händelserna och ändrar tidslinjen så att händelserna placeras på rätt årtionde om det behövs. Nedan ser du förslag på vad du kan säga om de olika händelserna. Texterna är till stor del hämtade från Forum för levande historias webbplats.

1944: Homosexualitet blir lagligt i Sverige

År 1944 beslutade Sveriges riksdag att sexuella relationer mellan personer av samma kön skulle bli lagligt. Men även om det blev lagligt var homosexualitet fortfarande klassat som en sjukdom i Sverige.

1979: Socialstyrelsen klassar homosexualitet som friskt

Även om homosexualitet hade blivit lagligt i Sverige 1944, så var det många som inte kunde eller vågade leva öppet med sin sexuella läggning, just för att det sågs som en sjukdom. År 1979 avskaffar myndigheten Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsdiagnos. Socialstyrelsen avskaffade sjukdomsdiagnosen efter protester från engagerade människor som kämpade för sin rätt att älska vem de ville, utan lagar som sa vilken sexualitet som var rätt eller fel eller myndigheter som sa att en sorts sexualitet var frisk och en annan var sjuk.

1999: Lag mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

År 1999 blir det olagligt att diskriminera någon i arbetslivet på grund av personens sexuella läggning.

2005: Sexuell läggning och kön blir skäl för att kunna söka asyl

Rätten att söka asyl och skydd från förföljelse finns inskriven i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Olika länder har olika regler kring vilka flyktorsaker som anses giltiga och som ger människor rätt att stanna. Den svenska lagen utgår från FN:s flyktingkonvention, som också kallas Genèvekonventionen. I den svenska lagen står bland annat att en flykting är en människa som lämnar sitt land på grund av ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Kön och sexuell läggning skrevs in i lagen 2005.

2009: Samkönade äktenskap blir lagligt i Sverige

År 2009 blir lagen om hur man får gifta sig i Sverige könsneutral. Det betyder att män kan gifta sig med män och kvinnor med kvinnor.

2013: Steriliseringslagen för transsexuella avskaffas

Sverige var först i världen med att ha en lag som gav transsexuella möjlighet till kirurgi, hormonbehandling och ändrat kön i sina id-uppgifter. Lagen satte dock upp ett antal krav som en transsexuell person var tvungen att uppfylla för att få ändra kön i id-uppgifterna. Kraven var att du skulle vara ogift, svensk medborgare, minst 18 år och steril. År 2013 avskaffades den lag som sa att personer som ville ändra kön var tvungna att vara eller bli sterila. Att sterilisera någon är att göra så att personen inte kan få barn.

Låt sedan deltagarna reflektera och diskutera enligt metoden EPA-samtal(Enskilt – Par – Alla). Låt deltagarna först reflektera själva i några minuter. Para sedan ihop dem två och två eller tre och tre och låt dem berätta om sina tankar för varandra. Låt slutligen paren redovisa sina tankar för resten av gruppen. Använd följande frågor.

  • Är det viktigt att människor har möjlighet att vara den de vill vara och älska den de vill? Varför?
  • Har alla samma rättigheter idag? Är det viktigt att alla ska ha samma rättigheter? Varför?
  • Vad kan man göra för att allas rättigheter ska respekteras?

Dela därefter in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp. Låt sedan deltagarna diskutera ett eller båda casen nedan:

Case 1: Ali skrattar inte

Ali är homosexuell och han har flytt från sitt hemland eftersom det är farligt för honom att leva där. I sitt hemland blev han misshandlad flera gånger och han var alltid rädd att bli straffad eller till och med dödad för att han hade kärleksrelationer med män. Nu har Ali bott i Sverige i ett år och han känner sig fri här. Han har flera nya vänner och en pojkvän. Men i skolan, där Ali studerar SFI, vet de andra eleverna inte att han är homosexuell.

På en lektion pratar sfi-läraren om kärlek och äktenskap, och läraren berättar att homosexuella par har rätt att gifta sig i Sverige. Man får gifta sig med den man vill. Ali tycker att det är bra.

Men på rasten skrattar de andra eleverna. De säger elaka och fördomsfulla skämt om homosexuella, och alla i klassen skrattar.

  • Tror du att Ali skrattar?
  • Hur tror du att Ali känner sig i den här situationen?
  • Om de andra männen i klassen pratar om sina fruar eller flickvänner i skolan, tror du att Ali kan prata om sin pojkvän då?

Case 2: Kalles restaurang

Kalle har en egen restaurang och det går bra. Nu behöver han anställa en kock till. Det är flera som söker, men en av dem har mycket mer erfarenhet än de andra. Hon heter Kristin. Kristin börjar jobba i Kalles restaurang och hon lagar fantastisk mat. Men en dag får Kalle se Kristin kyssa en tjej utanför ett café i stan. Kalle tycker verkligen inte om homosexuella. Han känner sig nästan rädd för dem. Så Kalle säger till Kristin att han har fått ekonomiska problem och inte har råd med så många anställda. Kristin måste sluta jobba på restaurangen. Efter en månad anställer Kalle en annan kock, en bror till en kompis, som också sökte jobbet förut. Han är inte lika duktig, men han lär sig kanske snart tänker Kalle.

  • På vilket sätt blir Kristin orättvist behandlad i den här situationen?
  • På vilket sätt får Kristin problem i sitt liv och sin vardag, om många gör som Kalle?
  • Kalle skulle kunna bli dömd för det han gör. Varför?

Läs mer om diskriminering i arbetslivet i texten på sidan ”Att söka arbete” på Informationsverige.se och i lektionsupplägget ”När du har fått ett arbete”.

Säg att hbtqi-personers situation ser väldigt olika ut i olika länder idag. Illustrera det genom att nämna några exempel från Sverige:

  • Förklara till exempel att ordet homosexuell är värdeneutralt i Sverige. Det är alltså inte nedsättande att använda det. Fråga om det finns värdeneutrala ord för homosexuella, transpersoner och så vidare på deltagarnas modersmål.
  • Förklara att alternativen ”man”, ”kvinna”, och ”annat” numera ofta förekommer i blanketter hos myndigheter, vårdcentraler och i andra formulär i Sverige. Kanske har deltagarna sett det? Vad kan ”annat” betyda? Korrigera eventuella missuppfattningar och komplettera.
  • Förklara vad ordet ”norm” betyder och att majoriteten i de flesta samhällen utgår från normen att det finns två kön, man och kvinna, som är sexuellt attraherade av varandra. Vilka alternativ finns?
    Kommentar: Förklara bara helt kort vad norm betyder här. Ni kommer att fördjupa er i normer i lektionsupplägget ”Normer”.

Avsluta med att fråga hur det är att vara hbtqi-person i det land eller de länder deltagarna bott i tidigare? Är det farligt? Vilka rättigheter har hbtqi-personer?

Kommentar: Om du vill veta mer om lagstiftning som berör hbtqi-personer i olika länder kan du använda kartan ”Sexual orientation laws in the world”, från organisationen ILGA. Där ser man, med tydliga färgmarkeringar, skillnader i lagstiftning mellan olika länder.

Syfte med övningen: Att i dialog med deltagarna skapa gemensam förståelse för rättigheter för nationella minoriteter och urfolk.

Förberedelser: Förbered så att du kan hålla en genomgång om samernas historia och nuläge. Du kan till exempel utgå från texten på sidan ”Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk” på Informationsverige.se. Du kan också hitta information på webbplatsen minoritet.se och Sametingets webbplats. Du kan också läsa på webbplatsen samer.se. Förbered också så att du kan visa en bild på folkvalda representanter från Sametinget, till exempel från Sametingets webbplats.

Visa en bild på folkvalda representanter från Sametinget där de bär olika traditionella dräkter. Fråga deltagarna om de känner igen kläderna som några på bilden bär. Förklara att detta är Sametinget, en expertmyndighet och samernas eget folkvalda parlament. Understryk att de traditionella kläderna på bilden inte är något som alla samer bär, men vissa gör det vid högtidliga tillfällen eller när de vill markera sin kulturella tillhörighet.

Håll en kort genomgång om samernas historia och nuläge i Sverige. Stick in frågor då och då där deltagarna får tillfälle att stanna upp för korta mikrosamtal i par. Ställ frågor i stil med: Känner du igen…? Kan du jämföra…?

Här är exempel på vad du kan ta upp i din genomgång:

  • Förklara begreppen urfolk, nationell minoritet och minoritetsspråk.
  • Förklara vilka skydd och rättigheter som hänger ihop med begreppen, som till exempel att staten aktivt måste främja gruppens möjligheter att utveckla sin kultur och sitt språk, och att svenska myndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.
  • Poängtera att vissa villkor behöver vara uppfyllda för att en grupp ska definieras som nationell minoritet eller ett språk som nationellt minoritetsspråk. Alla etniska och språkliga minoriteter i Sverige räknas ju inte som nationella minoriteter.
  • Förklara att behovet av särskilda rättigheter beror på förföljelse och förtryck genom historien. Vissa grupper fortsätter att vara särskilt utsatta grupper och risken är att deras språk kan försvinna i framtiden. De demokratiska värdena för mångfald och rättvisa kräver rättigheter och att språket värnas.

Här är några frågor som deltagarna kan diskutera i mindre grupper efter genomgången. Du kan också ställa frågorna under genomgången om du föredrar det.

  • Varför har urfolk och nationella minoriteter särskilda rättigheter i lagen?
  • Varför tror du att myndigheter måste diskutera med de nationella minoriteterna innan de fattar beslut om saker som påverkar dem?
  • Tror du att ditt språk kan bli ett nationellt minoritetsspråk i Sverige i framtiden? Motivera ditt svar.

Syfte med övningen: Att prata om religionsfrihet och vad det betyder.

Förberedelser: Förbered så att du kan visa filmen ”Religionsfrihet” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se och ”Religion” från Meningsfull väntan. Förbered också så att du kan nämna några exempel på vad religionsfrihet kan innebära i praktiken. Du kan till exempel utgå från texten på sidan ”Religionsfrihet” på Informationsverige.se.

Visa filmen ”Börja prata om: Religionsfrihet” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se. Filmen handlar om att alla människor har rätt att välja vilken religion eller tro de vill ha, eller att välja att inte ha någon religion.

Nämn några exempel på vad religionsfriheten kan innebära i praktiken. Du kan till exempel utgå från texten på sidan ”Religionsfrihet”.

Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och låt dem diskutera följande frågor:

  • Vad kan du göra för att religionsfriheten ska respekteras i Sverige?
  • Vad skulle du tänka om någon i din närhet eller i din familj väljer att tro på något annat än vad du gör?
  • Vet du vad du ska göra om du upplever att du har blivit utsatt för diskriminering?

Rör dig i grupperna så att du finns till hands för frågor. Avsluta med diskussion i helgrupp och låt grupperna redovisa några av sina tankar.

Om du bedömer att ni har tid kan du även visa filmen ”Religion” från Meningsfull väntan. Filmen handlar om att många i Sverige inte är religiösa idag men ändå har kristna traditioner. Den tar upp tros- och religionsfriheten och betonar att detta är en rättighet precis som andra rättigheter, vilket betyder att man inte får använda sin religion för att kränka någon annan.

Dela därefter in deltagarna i grupper om 3–4 personer och be dem att diskutera frågorna nedan.

  • Är det vanligt eller ovanligt att människor tillhör en religion i det land eller de länder där du har bott tidigare?
  • Registrerade myndigheterna information om din religion, till exempel på ditt id-kort eller i ditt pass i det land eller de länder där du har bott tidigare?
  • Är religionsfriheten en rättighet i det land eller de länder där du har bott tidigare?

Om någon deltagare vill kan denne få läsa texten på sidan ”Religionsfrihet” högt för de andra i grupperna. Be dem i så fall att också stanna upp vid samtalsfrågorna i texten.

Rör dig i grupperna så att du finns till hands för frågor. Avsluta med diskussion i helgrupp och låt grupperna redovisa några av sina tankar.

Syfte med övningen: Att deltagarna ska få information om diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna.

Förberedelser: Förbered så att du hålla en genomgång om diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna. Du kan till exempel utgå från texten på sidan ”Diskriminering” på Informationsverige.se. Du kan också läsa på Diskrimineringsombudsmannens webbplats. Förbered också så att du kan visa filmen ”Diskriminering” från Youmo.

Visa filmen ”Diskriminering” från Youmo. Håll sedan en genomgång om diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna. Här är exempel på vad som kan vara bra att ta upp:

  • Förklara vad diskriminering kan innebära och anledningen till att lagen finns. Koppla gärna tillbaka till de samtal och diskussioner ni har haft kring exempelvis personer med funktionsnedsättning eller hbtqi-personer.
  • Klargör att det bara är myndigheter och företag som kan anmälas och straffas för diskriminering. Den som enligt lag kan fällas för diskriminering måste vara i någon form av maktposition. När privatpersoner kränker, trakasserar, mobbar eller hotar varandra i verkligheten eller på internet finns andra lagar. Ofta är brotten då olaga hot, ofredande, förolämpning och förtal. Men det kan också vara olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande.
  • Hatbrott är en brottsrubrik som kan läggas till andra brott och ge ett strängare straff. Ett olaga hot eller ofredande kan alltså medföra ett strängare straff om motivet är baserat på någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
  • Informera om myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) och att man kan ha rätt till tolkhjälp vid kontakt med myndigheten. Ta gärna reda på och informera om eventuella lokala antidiskrimineringsbyråer som kan finnas där ni bor.
    Kommentar: Om du väljer att informera om DO, tänk på att deras uppdrag ser annorlunda ut jämfört med för några år sedan. DO agerar inte längre ombud i juridiska processer. DO utreder om diskrimineringslagen har överträtts eller riskerar att överträdas men de driver inte fall till domstol.
  • Förklara att allt som en person upplever som diskriminering inte alltid är det enligt lag. Det kan i många fall också vara svårt att bevisa. Att spara sms eller mejl, att ha något vittne eller att spela in samtal kan vara sätt att bevisa sin sak.

Be därefter deltagarna att räkna upp sätt att lösa problem där man känner sig missförstådd, kränkt eller orättvist behandlad. Det kan till exempel vara genom att bemöta det som sagts, ta reda på regler som gäller, ringa en chef, be någon om hjälp, kontakta en antidiskrimineringsbyrå eller lämna ett klagomål till DO. Skriv upp förslagen på tavlan och kommentera dem helt kort. Fråga deltagarna om fler håller med om förslagen.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Rättigheter och diskriminering”.

Förberedelser: Inga förberedelser.

Utvärdera med hjälp av följande frågor. Låt deltagarna först diskutera frågorna genom att använda metoden Bikupor. Diskutera sedan frågorna i helgrupp:

  • Vad var mest intressant för dig, i diskussionerna om rättigheter och diskriminering?
  • Är det något som är svårt för dig att förstå? Vad, i så fall?
  • Var det någon övning som du tyckte var extra bra? Vilken, i så fall?
  • Vad vill du veta mer om?