Skola

Senast uppdaterad: 27/3-2024

Det finns olika lagar som talar om hur skolan ska vara för att alla barn och ungdomar ska kunna utveckla sig på bästa sätt. Skolan ska till exempel ta hänsyn till elevernas olika behov. Det finns också läroplaner som talar om vad man ska ha lärt sig i olika ämnen och årskurser. Här kan du läsa om skolan i Sverige.

För skolan finns olika mål uppsatta. Det finns mål för grundskolan som helhet och det finns mål för att bestämma om en elev har blivit godkänd i ett ämne. Det finns beskrivningar för vad du ska lära dig i olika ämnen och vad du ska kunna när du gått ur skolan.

Vad man ska kunna för att ha uppnått en viss nivå och för att kunna gå vidare finns beskrivet i så kallade läroplaner för grundskola och gymnasieskola.

Under årskurserna 1-5 får eleven ett omdöme i varje ämne. Omdömet är till för att du ska få reda på hur du ligger till i de olika ämnena.

Från och med årskurs 6 kommer du få betyg en gång per termin. Alla ämnen i grundskolan har kunskapskrav. Kunskapskraven finns för att tala om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg. Betygsskalan har sex steg, från A-F. Det finns fem godkända steg A, B, C, D och E. F innebär att eleven inte har fått godkänt.

I gymnasieskolan får eleverna betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet. Alla kurser på gymnasiet har kunskapskrav. Kunskapskraven finns för att tala om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg. Efter utbildningen får du ett examensbevis om du uppfyller kraven för examen, annars utfärdar skolan ett studiebevis.

I Sverige har vi skolplikt i grundskolan. Skolplikten är både en rättighet och en skyldighet. Det betyder att du har rätt till utbildning i grundskolan, men också att du ska delta i det som skolan ordnar.

Det är skolplikt från det år barnet fyller sex år till dess att barnet går ut högsta årskursen i grundskolan eller fyller 18 år.

Om du inte klarat av kunskapskraven när skolplikten tar slut har du rätt att göra klart utbildningen under ytterligare två år. Det innebär inte att skolplikten förlängs. Du kan också välja att ta steget till gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är du som väljer om du ska gå kvar i grundskolan eller påbörja en introduktionsutbildning inom gymnasieskolan. Skolplikten gäller inte gymnasieskolan, men du som går ett gymnasieprogram förväntas delta i undervisningen.

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven (du) och din gode man eller vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtalet pratar man om hur man bäst kan hjälpa dig att utvecklas. Man pratar både om kunskapsutveckling och om social utveckling

Du har som elev rätt till stödinsatser i skolan om du riskerar att inte nå upp till kunskapskraven inom ett eller flera ämnen. Det kan vara behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Extra anpassningar är oftast mindre stödinsatser inom den ordinarie undervisningen.

Om en elev som får extra anpassningar riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska läraren anmäla detta till rektorn. Rektorn ska då utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska skolan upprätta ett åtgärdsprogram.

Det är frivilligt att gå i gymnasieskolan. På gymnasieskolan kan du läsa olika nationella program eller introduktionsprogram. På de nationella programmen finns det yrkesprogram och högskoleförberedande program.

För att du ska kunna gå på ett yrkesprogram krävs det att du har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i ytterligare fem ämnen. Det krävs alltså godkänt betyg i totalt åtta ämnen.

För att du ska kunna gå på ett högskoleförberedande program krävs det att du har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i ytterligare nio ämnen. Det krävs alltså godkänt betyg i totalt tolv ämnen.

Om du inte är behörig till de nationella programmen kan du läsa på något av de fyra introduktionsprogrammen. Introduktionsprogrammen är flexibla när det gäller studietakt, omfattning och innehåll. Programmen ska även vara anpassningsbara efter dina förkunskaper och behov.

Om du inte kunnat skaffa dig behörighet till högskola eller universitet genom gymnasieutbildningen finns det andra alternativ.

Om du har synpunkter eller är missnöjd med något som rör din skolgång ska du i första hand kontakta en lärare eller rektorn på skolan.

Om du känner att läraren eller rektorn inte lyssnar på dig kan du kontakta huvudmannen för skolan. Huvudmannen är kommunen för en kommunal skola och styrelsen för en fristående skola. Om du fortfarande inte upplever att dina synpunkter har tagits på allvar kan du göra en anmälan till Skolinspektionen. Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för skolorna.

Alla har rätt att känna sig trygga i skolan. Om du ändå blir dåligt behandlad eller mobbad måste skolan hjälpa dig. Du kan kontakta Barn- och elevombudet (BEO) om du blir dåligt behandlad av andra elever eller vuxna i skolan.

Skolsystemet

Det svenska skolsystemet består av många olika verksamheter och utbildningsformer. Nedan ges en liten översikt.

Förskola

Förskolan är en pedagogisk gruppverksamhet för barn från 1 år fram till skolstarten. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskoleverksamheten ska bland annat göra det möjligt för föräldrar att kombinera föräldraskap med arbete eller studier.

Förskoleklass

Förskoleklassen är en obligatorisk skolform. De flesta barn går i förskoleklassen från höstterminen det år de fyller 6 år. Utbildningen ska stimulera barnens utveckling och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Fritidshem

Kommunerna är skyldiga att erbjuda fritidshem till och med vårterminen det år då barnet fyller 13 år. Kommunerna kan erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem från och med höstterminen det år barnet fyller 10 år. Fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan för att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier.

Pedagogisk omsorg

Kommunerna ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda barnet pedagogisk omsorg om det önskas.

Grundskoleutbildning

Det är skolplikt från det år barnet fyller sex år till dess att barnet går ut högsta årskursen i grundskolan eller fyller 18 år.

Specialskolan

Skolplikten börjar höstterminen det år barnet fyller sex år. Förskoleklassen är obligatorisk. Specialskolan har undervisning från förskoleklass till årskurs 10.

Anpassad grundskola

Anpassad grundskola ska ge alla barn som har en intellektuell funktionsnedsättning en utbildning som är anpassad efter varje barns förutsättningar.

Gymnasieutbildning

Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för fortsatta studier och för ett framtida yrkesliv. Inom gymnasieskolan finns 18 nationella gymnasieprogram: sex högskoleförberedande program och 12 yrkesprogram. Det finns också sex riksrekryterande gymnasieprogram och fyra introduktionsprogram.

Anpassad gymnasieskola

Det finns nationella program och individuella program att välja mellan. Innan en elev börjar i anpassad gymnasieskola gör kommunen en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning för att ta reda på om det är rätt skolform för eleven.