Många ska dela på makten
Senast uppdaterad: 2/2-2023
Det är inte bara riksdagen, regeringen och politiker som har makt i Sverige. Det finns många andra personer och grupper som kan påverka i samhället.
Att dela makten mellan flera olika personer, grupper och intressen är viktigt i en demokrati. Det är odemokratiskt och farligt om all makt i samhället samlas hos en eller några få personer. Det är grunden för diktaturer.
Den här texten handlar om medier, företag, domstolar och det civila samhället i Sverige. Du kommer få läsa om vad de gör och hur de kan påverka i samhället.
Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom att välja sina representanter i fria och rättvisa val.
Du har också rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att tycka och tänka vad du vill. Du får också sprida dina tankar och idéer till andra, till exempel på sociala medier. Men du får inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Du har också rätt att ordna och delta i fredliga möten, demonstrationer och föreningar. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.
Medier
Fria medier är viktiga i en demokrati. Medier sprider nyheter, kunskap och information som påverkar alla människor i ett samhälle. Medier är också viktiga när det gäller att skapa debatt i olika samhällsfrågor. Journalister ska kunna informera fritt och granska politiker och andra personer som har makt i samhället. Radio, tv, tidningar och medier på internet ska kunna sända, skriva och publicera vad de vill utan att någon annan bestämmer över innehållet.
I vissa länder finns inga fria medier. De som har makten bestämmer vad medierna får skriva eller sända. Journalister kan bli hotade och hindrade från att göra sitt jobb. Då kan ledarna få mer makt och kontroll över folket i samhället.
Vad är public service?
Det finns tre medieföretag som har ett speciellt uppdrag i Sverige. Det är Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). SR, SVT och UR kallas public service. Det betyder att de ska göra nyheter och program för alla i samhället. Alla i Sverige kan titta och lyssna på programmen från public service-företagen. Man behöver inget abonnemang.
Public service-företagen ska vara oberoende av politiska och andra intressen. De ska rapportera om samhället och om åsikter, utan att välja sida. Men de ska ta ställning för demokrati och jämlikhet. De får inte tjäna pengar på sina program. De får sina pengar från en avgift som betalas via skatten.
Sociala medier
Sociala medier används av människor över hela världen. Sociala medier är ett namn för flera olika webbplatser och appar på internet. På sociala medier kommunicerar människor direkt med varandra. Till skillnad från traditionella medier som radio, tv och tidningar kan vem som helst skapa innehåll på sociala medier.
Exempel på sociala medier är bloggar, internetforum, Facebook, Instagram, Telegram, Twitter, WhatsApp och Youtube.
Sociala medier har bidragit till att fler människor har möjlighet att uttrycka, sprida och ta del av olika åsikter och information. Samtidigt finns det utmaningar med sociala medier. Människor kan använda sociala medier för att sprida falsk information, rykten eller propaganda. Ibland sprids också hot och hat mot offentliga personer på sociala medier. Det är viktigt att vara källkritisk när du använder sociala medier.
Vilka är skillnaderna mellan traditionella medier och sociala medier?
Marknaden
Även företag och konsumenter påverkar samhället. De är en del av marknaden. Företagen tillverkar och säljer varor och tjänster i samhället. Företagen anställer också väldigt många människor. Sveriges ekonomi påverkas av marknaden, till exempel hur mycket skatt staten, regionerna och kommunerna får in. Marknaden påverkar också hur många människor som har arbete och kan klara sig på sin egen lön.
Rättsväsendet
I rättsväsendet ingår vanligtvis de myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet. Domstolarna är grunden i rättsväsendet. Till rättsväsendet ingår också de brottsförebyggande och utredande myndigheterna, till exempel Polisen och Brottsoffermyndigheten.
Sveriges domstolar ska avgöra mål och ärenden – alltså döma. De ska vara opartiska och självständiga. Det betyder att riksdagen, regeringen eller andra myndigheter inte får bestämma hur domstolen dömer i ett visst fall.
I Sverige finns det tre typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.
Allmänna domstolar
Tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen kallas för de allmänna domstolarna. De avgör brottsmål och tvistemål. Brottsmål är när någon är misstänkt för att ha begått ett brott. Tvistemål är när två parter inte kommer överens och inte kan lösa det själva. Några av de vanligaste tvisterna handlar om pengar och köp.
Domstolarna bedömer alltså om någon är skyldig till brott och vilket straff personen i så fall ska få. Det finns olika typer av straff. Det kan till exempel vara böter eller fängelse. En person som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig tills åklagaren kan bevisa att personen är skyldig.
Sverige har inte dödsstraff. Riksdagen avskaffade dödsstraff i fredstid 1921 och dödsstraff i krigstid 1973.
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen kallas för förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsdomstolarna avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter och tvister mellan företag och myndigheter. Om du inte är nöjd med något beslut från till exempel socialtjänsten, Försäkringskassan eller Skatteverket kan du överklaga det till förvaltningsrätten. Migrationsdomstolarna är också förvaltningsdomstolar.
I vissa kommuner kan kommunens medborgarkontor hjälpa dig om du behöver mer information om hur du överklagar ett beslut.
Exempel: Anita får hjälp att överklaga ett beslut
Anita är 73 år gammal och har ansökt om hemtjänst från socialtjänsten i kommunen där hon bor. En biståndshandläggare utreder om Anita är i behov av stöd. Efter utredningen skickar biståndshandläggaren beslutet i ett brev till Anita. Hon har fått avslag på sin ansökan och får inte hemtjänst. Hon tycker det är fel. Vad ska hon göra? I beslutet står det om överklagan, men hon tycker det är svårt att förstå. Hon ringer till biståndshandläggaren som är skyldig att informera Anita om hur hon överklagar till förvaltningsrätten.
Specialdomstolar
Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden. Ett exempel är Arbetsdomstolen som avgör tvister mellan anställda och arbetsgivare.
Civila samhället
I en demokrati är det viktigt att du som invånare får vara med och påverka samhället. Det civila samhället är en plats där du har möjlighet att påverka och arbeta med frågor som du tycker är viktiga. Du kan göra det tillsammans med andra. Det civila samhället är inte en del av staten eller marknaden.
Ett starkt civilsamhälle är viktigt i en demokrati. I det civila samhället kan människor till exempel påverka politiken, granska dem som har makten och arbeta med att försvara mänskliga rättigheter.
Många organisationer och grupper i det civila samhället är ideella föreningar. Många arbetar gratis i ideella föreningar. En ideell förening kan vara till exempel en fotbollsklubb för barn och ungdomar, en organisation som har läxhjälp för vuxna eller ett språkcafé för nyanlända.
I Sverige finns det föreningsfrihet vilket är en viktig del av det demokratiska samhället. Föreningsfrihet betyder att alla har rätt att starta eller gå med i en förening. En grupp människor som har ett gemensamt intresse eller en gemensam bakgrund kan starta en förening.
Om du vill gå med i en förening, starta en förening eller söka pengar till din förening kan du kontakta din kommun. I kommunen kan det till exempel vara fritidsförvaltningen som hjälper föreningarna.
