Rättigheter och skyldigheter i mötet med vården

Senast uppdaterad: 12/12-2023

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om rättigheter och skyldigheter i mötet med vården. När du har kontakt med hälso- och sjukvården kan det vara bra att veta vad du har rätt till som patient. Du kommer få läsa om olika rättigheter du har i mötet med vården. Du får veta mer om vårdgaranti, högkostnadsskydd och sjukskrivning. Du kommer också få läsa om smittskyddslagen och vilka skyldigheter du har om du har en allvarlig smittsam sjukdom.

Läkare sitter i samtal med patient på läkarmottagning.

Alla har rätt att ha bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rätten till hälsa är viktig för att få andra rättigheter förverkligade, till exempel för att kunna arbeta eller gå i skolan. Andra rättigheter påverkar också rätten till hälsa. Om du till exempel inte har någonstans att bo eller om du inte har ett arbete påverkar det hur du mår.

Alla har också rätt till sjukvård. Den som har akut behov av vård ska få vård först. De som arbetar inom sjukvården ska respektera alla människors lika värde. Du har rätt att bli bemött på ett professionellt och respektfullt sätt av vårdpersonal. Det gäller oavsett vad du har för kön, könsidentitet, etnicitet, språk, sexualitet, religion eller utbildning. Men du har inte rätt att kräva att bli behandlad av personal som har ett visst kön, etniskt ursprung, religion eller liknande.

Rättigheter i mötet med vården

  • Som patient har du rätt att bli bemött på ett professionellt sätt. Du ska alltid få möjlighet att själv berätta om dina besvär. Det är du som känner din kropp bäst.
  • Du har rätt att få vård inom en rimlig tid. Det kallas vårdgaranti.
  • Du har rätt att vara delaktig i din vård. Personalen ska, så mycket som möjligt, utforma och genomföra vården tillsammans med dig utifrån dina önskemål och dina medicinska behov.
  • Barn har rätt att vara delaktiga i sin vård och behandling. Vårdpersonalen ska fråga vad barnet tycker och anpassa undersökningen eller behandlingen så mycket som möjligt. Barnet ska till exempel kunna avbryta en undersökning eller behandling för att ta en paus eller för att försöka igen en annan gång. Barnet ska också få vara med och bestämma hur mediciner ska tas eller hur en undersökning ska göras när det finns flera sätt som är lika bra.
  • Alla kvinnor och gravida har rätt till kostnadsfri mödrahälsovård. Inom mödrahälsovården arbetar barnmorskor. De hjälper till med hälsovård och kontroller under graviditet.
  • Du har rätt att läsa din patientjournal. Det är där vårdpersonalen skriver allt som handlar om dina besvär och din vård. Logga in på 1177 Vårdguiden för att läsa din patientjournal.
  • Vårdpersonal har tystnadsplikt. Tystnadsplikt betyder att ingen inom vården får lämna ut uppgifter om dig utan att du har godkänt det. Men det finns undantag. Ibland kan till exempel polisen, Försäkringskassan eller socialtjänsten få uppgifter om dig utan att du har godkänt det.
  • Du kan ha rätt till tolk. Säg till innan ditt besök om du behöver tolk så kan sjukvården oftast ordna det. Även tolken har tystnadsplikt. Barn och anhöriga ska inte vara tolk.
  • Du har rätt att söka vård på vilken vårdcentral som helst i landet. Du har också rätt att byta vårdcentral. Du har även rätt att söka specialistvård i andra regioner än din egen.
  • Du har rätt att få gratis rådgivning om abort och preventivmedel.
  • Du har rätt att klaga på vården om du är missnöjd eller om någon har behandlat dig dåligt. Prata först med personalen på den mottagning eller avdelning som du har varit på. Du kan också kontakta patientnämnden i din region för att få hjälp med ditt klagomål.
  • Du har rätt att få hjälpmedel, till exempel rullstol och hörapparat, om du behöver det. Det varierar mellan olika kommuner och regioner hur mycket du får betala för att få ett hjälpmedel. Ibland är det helt gratis och ibland får du betala en avgift. Prata med din vårdcentral om du vill veta mer om hjälpmedel.
  • Du kan också ha rätt att få pengar för resan, till exempel till sjukhus, vårdcentral eller tandläkare. Det finns regler för vilka resor som du kan få pengar för.

Vad menas med att sjukhuspersonalen och tolken har tystnadsplikt? Varför är det viktigt?

Varför är det viktigt att rådgivning kring abort och preventivmedel är gratis?

Du får inte ställa diskriminerande krav

Det är viktigt att du som patient eller närstående visar respekt för vårdpersonalen. Det är ditt medicinska tillstånd som avgör vilken vårdpersonal som ska behandla dig. Du har inte rätt att kräva att bli behandlad av personal som har ett visst kön, etniskt ursprung, religion eller liknande. Om du tackar nej till behandling av viss personal betyder det att du tackar nej till den vård du har blivit erbjuden. Men du har fortfarande rätt att söka vård hos en annan vårdgivare.

Vårdgaranti och högkostnadsskydd

Vårdgaranti

I Sverige får människor ibland vänta länge på att få vård. För att undvika att människor får vänta länge finns det något som kallas vårdgaranti. Vårdgarantin finns i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att du har rätt att få vård inom en bestämd tid.

Primärvården – om du försöker nå primärvården, till exempel din vårdcentral, ska du få kontakt samma dag. Kontakten kan betyda att du får ett besök på en vårdcentral eller att du får tala med någon på telefon.

Inom tre dagar ska du få en medicinsk bedömning av en legitimerad vårdpersonal, till exempel en sjuksköterska eller läkare.

Specialistmottagning – om du får en remiss till en specialist ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på ditt besök hos specialisten. Samma regel gäller om du har sökt specialistvård utan remiss.

Behandling – när din läkare har bestämt att du ska få behandling, till exempel en operation, ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på behandlingen.

Blir du akut sjuk behöver du inte vänta. En patient som är akut sjuk ska få vård så fort som möjligt.

Högkostnadsskydd

Ett högkostnadsskydd är ett skydd mot höga kostnader för vård och medicin.

Högkostnadsskydd för vård betyder att du inte ska behöva betala mer än ett visst belopp för sjukvård under tolv månader. Perioden på tolv månader börjar räknas vid ditt första besök hos sjukvården, oavsett när under året du gör besöket. När du har betalat upp till ett visst belopp har du rätt till ett frikort. Frikortet gäller sedan under resten av tolvmånadersperioden. Under den perioden betalar du inget för dina besök.

Högkostnadsskyddet för vård är: 1 400 kronor.

Högkostnadsskydd för medicin betyder att du inte ska behöva betala mer än ett visst belopp för många receptbelagda mediciner under en period på tolv månader. Perioden på tolv månader börjar räknas när du gör det första köpet av medicin. När du har betalat upp till ett visst belopp behöver du inte betala mer under resten av tolvmånadersperioden.

Högkostnadsskyddet för medicin är: 2 850 kronor.

Alla barn i en familj räknas ihop och ingår i samma högkostnadsskydd. Det gäller både högkostnadsskydd för medicin och vård.

Läkemedel för barn under 18 år är gratis.

Smittskyddslagen

I Sverige finns en lag som heter smittskyddslagen. Den finns för att hindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids. Lagen handlar om rättigheter och skyldigheter för den som drabbas av vissa sjukdomar, till exempel HIV, klamydia, tuberkulos, salmonella, smittsam gulsot eller syfilis.

I smittskyddslagen finns en lista på sjukdomar. Det är ungefär 60 stycken. Dessa sjukdomar är anmälningspliktiga.

Detta betyder att du måste kontakta sjukvården (anmäla dig) om du tror att du blivit smittad av en sådan sjukdom. Du måste också berätta vem eller vilka personer som kan ha smittat dig. Några av sjukdomarna i smittskyddslagen sprids genom sex.

Om du drabbas av en sådan sjukdom är alla undersökningar, vård och medicin gratis. Du får också hjälp att kontakta de personer som du kanske har smittat.

Varför är det viktigt att det inte kostar pengar att undersöka om någon har en smittsam sjukdom?

Sjukskrivning

Du kan ha rätt till ersättning om du blir sjuk och inte kan arbeta, söka arbete eller ta hand om ditt barn. Det kallas för sjukpenning. Sjukpenningen ska ersätta för de pengar du skulle ha fått om du till exempel arbetade, sökte arbete eller tog hand om ditt barn. Du som vill ha sjukpenning ska anmäla sjukdom och ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Du som studerar med studiestöd kan ansöka hos Försäkringskassan om att få behålla ditt studiestöd under tiden som du är sjuk.

Vilka regler som gäller för sjukpenning är olika beroende på om du är arbetslös, anställd, har eget företag, är föräldraledig eller studerar.

När du ansöker om sjukpenning ska du lämna ett läkarintyg som visar varför du inte kan arbeta, söka arbete eller ta hand om ditt barn. Det är vanligt att läkaren skickar ditt läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan efter ditt läkarbesök. Du kan alltid fråga din läkare hur det går till.

Du kan ansöka om sjukpenning på Försäkringskassans webbplats. På webbplatsen kan du ansöka på flera olika sätt. Du hittar också blanketter som du kan skriva ut och posta till Försäkringskassan.

SGI - Sjukpenninggrundande inkomst

Hur mycket du får i sjukpenning baseras på din SGI, sjukpenninggrundande inkomst. Din SGI beror på hur mycket du tjänar eller får i bidrag. Du behöver inte ansöka om att få en SGI. Försäkringskassan bedömer och beslutar om din SGI i samband med att du ansöker om att få sjukpenning.

Om du är anställd och blir sjuk ska du sjukanmäla det till din arbetsgivare. De första 14 dagarna betalar din arbetsgivare sjuklön till dig. Sjuklönen är 80 % av din ordinarie lön. Din arbetsgivare gör ett avdrag från sjuklönen som kallas karensavdrag. Din arbetsgivare kan begära ett läkarintyg som visar varför du inte kan jobba, men oftast behövs inget intyg de första sju dagarna som du är sjuk.

Efter den 14:e dagen kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Det gör du enklast på Försäkringskassans webbplats.

Som arbetssökande kan du också ha rätt till sjukpenning om du blir sjuk och därför inte kan söka eller ta jobb. Som arbetssökande kan du ha rätt till sjukpenning redan från början av sjukperioden. Man måste då sjukanmäla sig via Försäkringskassans självbetjäningstjänst.

Du måste vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att ha rätt till sjukpenning som arbetssökande.

Om du blir sjuk och inte kan ta hand om ditt barn kan du pausa din föräldrapenning och få sjukpenning istället. Du kan ha rätt till sjukpenning om

  • du är sjuk och någon annan tar hand om barnet
  • du har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

Du kan få sjukpenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent.

Du som har eget företag och blir sjuk kan också ha rätt till sjukpenning. Vilka regler som gäller för sjukpenning är olika beroende på vilken typ av företag du har, till exempel aktiebolag eller enskild firma.

Aktivitetsersättning är en ersättning för dig mellan 19–29 år som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning troligtvis inte kommer kunna jobba heltid under minst ett år. Du kan också få aktivitetsersättning om du behöver förlänga din skolgång på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Sjukersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden.