När någon dör

Senast uppdaterad: 4/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om när någon dör. Du kommer få läsa om begravningar och vilken hjälp du kan få att arrangera en begravning. Du kommer också få läsa om tiden efter någon har dött och vad som är viktigt att tänka på då.

Foto: Pixabay

Den här texten handlar också om arv och andra juridiska och ekonomiska frågor som kan bli aktuella när någon har dött. Du kommer också få fundera på hur du ställer dig till organdonation.

  • Rättigheter och äldre

    Du har rätt till ett bra liv hela livet. Du har rätt att inte bli diskriminerad på grund av ålder. Du har också rätt till god hälsa. Oavsett hur gammal du är har du rätt till sociala kontakter, en inkomst och trygghet. Du har rätt att vara delaktig i samhället och känna att du kan påverka ditt liv.

    I Sverige kan den som har god hälsa leva ett aktivt och meningsfullt liv under många år.

    Precis som under andra delar av livet finns det stöd och hjälp att få när du blir gammal. Det kallas äldreomsorg och är en del av den svenska välfärdsstaten.

Att dö kallas också att avlida och den döde kallas för den avlidne. Det betyder samma sak. De flesta som dör i Sverige gör det på ett sjukhus eller på ett vårdhem. Om någon dör hemma måste en läkare komma och konstatera att personen är död. Om personen nyligen fått vård kan du kontakta den ansvariga vårdpersonalen. De kan se till att en läkare kommer. Du kan också ringa larmnumret 112 och berätta vad som har hänt.

Ibland måste en läkare undersöka den döda kroppen för att veta varför personen dog. Då transporteras kroppen till ett sjukhus. Olika kulturer och religioner hanterar döda kroppar på olika sätt. Om du har önskemål inför transporten av kroppen kan du prata med de som hämtar kroppen.

Det finns alltid tid att få ta farväl av den som har dött. På sjukhus och vårdhem finns ofta särskilda rum för att närstående ska kunna se kroppen och ta farväl av den som har dött. Det är ofta dämpad belysning i rummet. Det brukar också finnas ett tänt stearinljus och kanske blommor i en vas. Du kanske har andra önskemål. Vården försöker alltid se till så att du och dina närstående kan ta farväl på det sätt ni önskar.

När en människa dör kan man ibland ta vara på organ från den döda kroppen och ge dem till en sjuk person som behöver ett sådant organ. Det kallas att donera. Om du vill donera dina organ efter att du har dött kan du säga det till dina anhöriga. Du kan också anmäla dig till Donationsregistret. Det gör du på Socialstyrelsens webbplats. Att donera organ kan ge en annan människa chansen att leva ett bättre och längre liv.

  • Frågor för reflektion

    Vilka traditioner kring döden finns i det land eller de länder som du bott i tidigare?

    Vad tänker du om att donera organ?

Begravning

Begravningar kan ofta anpassas efter olika seder och traditioner. Detta kan vara viktigt för den som har dött och för anhöriga.

Det är vanligt att anlita en begravningsbyrå när man har begravning. Det är ett företag som arbetar med att hjälpa anhöriga att planera och arrangera begravningar. Du kan anlita en begravningsbyrå oavsett vilken religion du tillhör. Du kan också ta kontakt med en präst, rabbin, imam eller annan religiös företrädare för att få hjälp att planera begravningen. Ett annat alternativ är att ta kontakt med kommunens begravningsombud. Det är en person som ska se till att de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan får begravas på ett sätt som passar dem.

Begravningsceremoni

Begravningsceremonier kan hållas på olika platser. Ceremonin kan till exempel hållas i en kyrka, kapell eller annan religiös byggnad. Då håller en religiös företrädare en begravningsceremoni. Du kan också välja att ha en begravning utan religiösa delar. Det kallas borgerlig begravning. Den kan till exempel hållas i ett gravkapell, i en trädgård eller ute i naturen.

Jordbegravning och kremering

Enligt svensk tradition lägger man kroppen i en kista. Vid jordbegravning sänker man ner hela kistan i jorden på en kyrkogård eller begravningsplats. Vid kremering bränner man kistan och kroppen till aska. Sedan lägger man askan i en urna och sänker ner urnan på en kyrkogård eller begravningsplats. Man kan välja om man vill ha en egen gravsten eller lägga askan i en minneslund. Du kan också sprida ut askan någon annanstans som inte är en begravningsplats. Kanske på en plats som var speciell för den avlidne. I så fall måste du ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen.

Enligt begravningslagen skall gravsättning av kista eller kremering ske inom en månad från dödsfallet. I vissa religioner ska den döda begravas inom några dagar. Det brukar gå bra att ordna.

Om du vill begrava den döda utomlands kan en begravningsbyrå hjälpa till med transport.

Informera om dödsfallet

Det är viktigt att du meddelar familj, släkt och vänner till den döda om dödsfallet så snart som möjligt. Myndigheter och försäkringsbolag får reda på dödsfallet automatiskt men många andra företag måste du kontakta själv. Den döda kanske hade tidningsprenumerationer, telefonabonnemang och andra abonnemang som du måste avsluta. Annars kommer räkningar fortsätta att komma. Du kanske också vill stänga personens konton i sociala medier.

Att en anhörig dör är ofta en traumatisk upplevelse. Det är svårt att hålla reda på allt man måste göra när man har sorg och är ledsen.

På Efterlevandeguidens webbplats hittar du information som du kan behöva under den första tiden efter dödsfallet. Där finns till exempel en checklista som kan vara bra att följa.

Arvsrätt

När en människa dör får någon annan den dödas pengar och saker. Det kallas att ärva. Det finns lagar som bestämmer vem som ska ärva, det kallas för arvsrätt. Arvsrätten är olika för gifta och ogifta par.

Om den avlidne var gift

Om den avlidne var gift ärver partnern allt. Deras gemensamma barn får ärva när partnern dör. Men om den avlidne hade barn med en annan person får de barnen sin del av arvet på en gång.

Om den avlidne inte var gift

Om den avlidne inte var gift ärver barnen allt. Om det inte finns några barn ärver föräldrarna. Om föräldrarna är döda ärver syskonen eller syskonens barn.

Om det inte finns någon som ärver

Om det inte finns någon som ärver den döda går den dödas pengar och saker till Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden finansierar projekt som bidrar till att stärka barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Arv till barn under 18 år

Om barn under 18 år ärver får barnet hjälp av en god man för att ta hand om arvet. En god man är en person som hjälper till med andras ekonomi. God man utses av kommunen.

Testamente

Om du skriver ett testamente kan du bestämma vem som ska ärva dig när du dör. Men det finns regler som du måste följa. Om du till exempel har barn så har de alltid rätt att få sin del av arvet. Fråga alltid en jurist innan du skriver ett testamente.

Personer som lever tillsammans utan att vara gifta (sambo) ärver inte automatiskt varandra. Om ett par som är sambo vill ärva varandra måste de skriva ett testamente.

Ta hjälp av en jurist

Att dela upp arvet och hantera allt annat när någon har dött kan vara svårt, särskilt om man inte är svensk medborgare. Det är mycket att hålla reda på men begravningsbyrån kan hjälpa dig. De har egna jurister eller kan hjälpa dig att kontakta jurist.

Bouppteckning

En bouppteckning är ett dokument över alla tillgångar och skulder som den döda personen hade. De som ärver ska göra en bouppteckning.

Dödsbo

Dödsbo kallas allting, både pengar och saker, som finns kvar efter den döda. De som har rätt att ärva äger dödsboet tillsammans.

Bodelning och arvskifte vid dödsfall

När någon som var gift eller sambo dör ska parets alla, eller vissa, saker delas lika mellan de båda. Det kallas för bodelning. Bodelning måste göras eftersom det kan finnas fler personer som har rätt till den dödes saker. De kallas arvtagare.

Hälften av sakerna i bodelningen tillfaller personen som lever kvar. Den andra hälften ska delas upp mellan arvtagarna. Det kallas arvskifte. Om den döde inte var gift eller sambo görs ett arvskifte direkt, utan en bodelning först.

Arvskifte

Arvskifte är när arvtagarna delar upp den dödas saker och pengar. Till exempel när pengar förs över från den dödas konto till arvtagarens konto eller när en arvtagare får ta över den döda personens lägenhet.