Att ha barn i skola

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om att ha barn i skola. Du kommer få läsa om vilket ansvar föräldrar har och vilket ansvar som skolan har. Du kommer också få läsa om vilka som arbetar i skolan och om lärarens roll.

Lärare och elever sitter runt ett bord och har ett samtal.

Texten handlar också om att skolan ska vara en trygg plats och att alla elever ska ha samma möjligheter. Du kommer också få läsa om inflytande och hur elever kan påverka i skolan.

  • Rätten till utbildning för barn och unga

    Alla barn har rätt till utbildning. Grundläggande utbildning ska vara obligatorisk och kostnadsfri.

    I Sverige har vi obligatorisk och kostnadsfri grundskola för barn från det år barnet fyller sex år. Barn har också rätt till förskola från ett års ålder.

Skolans ansvar

Skolan har ansvar för att barnet mår bra när det är i skolan och för att alla barn ska ha samma möjlighet att lära sig. Skolan har ansvar att göra anpassningar för alla barn som behöver det.

Skolan måste agera om ett barn blir kränkt eller illa behandlat på andra sätt. Om du som förälder upplever att skolan inte agerar ska du berätta det för barnets lärare eller rektorn på skolan.

Alla som arbetar på en skola är skyldiga att anmäla till Socialtjänsten om de misstänker att ett barn inte har det bra hemma eller far illa på annat sätt. På en skola finns det rutiner för hur en anmälan till Socialtjänsten ska göras.

Föräldrars ansvar

Du som har vårdnaden om ett skolbarn ansvarar för att stötta barnet så att det kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Det finns många sätt att stötta sitt barn på. Det är viktigt att du berättar att skolan är viktig, att du ser till att barnet går till skolan och att barnet gör sina läxor. Det är också viktigt att barnet får näringsrik mat, trygghet och tillräckligt med sömn.

Vilka arbetar i skolan?

Förskola

I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Även bild-, drama- och musikpedagoger kan arbeta i förskolan. Chefen för en förskola kallas förskolechef. Det är förskolechefen som har det yttersta ansvaret på förskolan.

Grundskola och gymnasiet

I grundskolan och gymnasiet arbetar många olika slags lärare. I årskurs 1–3 (lågstadiet) har en lärare huvudansvar för en klass och undervisar barnen i de flesta ämnen. Den läraren brukar kallas för klasslärare. Det finns också lärare som har särskild utbildning för att undervisa i specifika ämnen. De kallas ämneslärare. I lågstadiet brukar ämneslärare undervisa i framför allt praktiska ämnen som slöjd, musik, bild och idrott.

I mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet finns det ämneslärare även i de teoretiska ämnena som till exempel svenska, historia och samhällskunskap.

I en skola kan det också finnas speciallärare och elevassistenter. Speciallärare är utbildade för att undervisa elever som behöver särskilt stöd. Elevassistenter kan stötta elever med olika saker under en skoldag. Elever på en skola ska också ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagoger.

På en skola arbetar också mycket annan personal, till exempel vaktmästare, fritidsledare, studievägledare, kock och skolbibliotekarie.

Chefen för en skola kallas för rektor. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret på skolan.

Lärarens roll

Läraren är den som ansvarar för att planera och bedriva undervisningen samt att sätta betyg. Men en lärare har många andra uppgifter också.

Det måste finnas förtroende mellan lärare och elever. Elever ska känna sig så trygga i klassrummet att de vågar säga till om det är något de inte förstår. Om eleven känner att läraren bryr sig blir det lättare att lära sig. Det blir också lättare att ta större ansvar i skolan och att vara med och påverka.

En lärare ska se och uppmärksamma varje elev. Genom att till exempel fråga eleverna hur det går för dem under lektionen kan läraren få veta vad de har förstått och inte förstått. Läraren kan då anpassa undervisningen och till exempel förklara på ett annat sätt.

En skola för alla
  • Likvärdig undervisning för alla

    I Sverige är det fritt skolval. Det betyder att vårdnadshavare har rätt att söka plats för barnet på alla grundskolor i kommunen. Vårdnadshavare kan också söka plats på fristående grundskolor, både i och utanför barnets hemkommun.

    Skolan ska vara likvärdig i hela landet. Det betyder inte att undervisningen måste utformas på samma sätt överallt. Elever är olika och det är bra för en skolklass. Vi har alla olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar. Skolan ska se det som något positivt och anpassa undervisningen och skolmiljön till elevernas olikheter.

    Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårt att nå målen och ska erbjuda extra stöd för de som behöver det. Skolans mål är att alla elever ska kunna delta i undervisningen i sin klass hela tiden men ibland kan det vara bättre att få undervisning i en mindre grupp.

    Läraren och skolan har höga förväntningar på alla elever. De förväntar sig framsteg av alla, inte bara de elever som har det lätt i skolan. Även de elever som behöver mer stöd ska göra framsteg.

    Skolan ska också se till att alla elever har samma rättigheter och möjligheter att utvecklas, oavsett kön, könsidentitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och ålder. För vissa skolor kan det vara svårt och det kan finnas olika orsaker till det. Det kan vara brist på kompetenta lärare. Det kan också bero på att skolan är segregerad eller att elever saknar engagemang från föräldrar och andra vuxna i deras närhet. Det är ofta en kombination av orsaker. En skola med många svårigheter blir också mindre populär bland elever. Vissa elever söker sig till andra skolor om de har möjlighet. Det kan påverka skolans ekonomi och göra det svårare för skolan att förbättra situationen.

  • Alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan

    Skolan ska vara en trygg plats för alla elever. Barn kan alltid prata med lärare eller andra vuxna i skolan om de upplever att de blir dåligt behandlade av andra elever eller vuxna i skolan.

    Ingen ska utsättas för diskriminering, sexuella trakasserier eller för annan kränkande behandling i skolan. Skolan tillåter inte det. Skolan har en skyldighet att arbeta för att det inte ska inträffa.

    Kränkande behandling kan till exempel vara att en lärare kallar en elev för tjock inför klassen, att en elev tar en annan elevs böcker eller att någon gör elaka miner. Sexuella trakasserier är en handling av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan till exempel vara att någon tittar på någon annan på ett sexuellt sätt eller att någon rör en annan person som inte vill det. Det kan också vara kommentarer, som till exempel ovälkomna komplimanger och förslag kring sexualitet.

    Om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen brukar det kallas för mobbning.

    Det är viktigt att du som förälder pratar med ditt barn om vad som händer i barnets liv, till exempel på förskolan, i skolan och på internet. Om du som förälder får veta att ditt barn blir illa behandlat eller mobbat finns flera sätt att hjälpa ditt barn på. Du kan kontakta ditt barns lärare eller rektorn på skolan. Skolan är skyldig att hjälpa dig. Du kan också kontakta Barn- och elevombudet som är en del av den statliga myndigheten Skolinspektionen.

    Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier kan ibland vara så allvarliga att de är brottsliga handlingar. Brottsliga handlingar ska alltid anmälas till polisen.

  • Utöva religion i skolan

    Barn har rätt till religionsfrihet. Det betyder att barn har rätt att utöva religion även i skolan, i förskolan och på fritidshemmet. Det finns inget som hindrar barn att till exempel be en bön innan en måltid.

    Skolor ska försöka underlätta för elever att utöva sin religion, men det är inte reglerat hur skolan ska göra det. Det får varje skola bestämma.

    Enligt skollagen kan fristående skolor ha en religiös inriktning. Kommunala skolor får inte ha det. I en skola med religiös inriktning kan till exempel eleverna be tillsammans varje morgon eller ha anpassad skolmat. Det ska vara frivilligt att delta i den här typen av religiösa inslag. Undervisningen måste dock alltid vara fri från religiösa inslag.

  • Elevhälsan

    Alla skolelever har tillgång till elevhälsan. Genom elevhälsan kan barnet få träffa en skolsköterska eller en skolläkare. Det finns också kurator och psykolog att prata med om barnet är ledset eller mår dåligt psykiskt. All personal som arbetar i elevhälsan har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta saker om barnet för andra om inte barnet har godkänt det. Ett undantag är om personalen i elevhälsan får veta eller misstänker att ett barn riskerar att skadas.

  • Frågor för reflektion

    Vad kan du som vuxen göra för att få veta om ett barn känner sig mobbat eller kränkt i skolan?

Inflytande och att påverka i skolan

I den svenska skolan pratar man mycket om demokrati. Ett av målen i skolan är att eleverna ska växa upp till vuxna som är delaktiga och tar ansvar för det gemensamma samhället. Eleverna ska lära sig att leva i en demokrati och känna till sina rättigheter och skyldigheter. I undervisningen finns det därför ofta uppgifter där eleverna får öva sig i vad demokrati innebär.

I dag har vi en skola där eleverna ska lära sig att tänka självständigt och de har möjlighet att påverka sin utbildning. Läraren är ledare för gruppen, men kontakten mellan elev och lärare är mer jämlik.

Den svenska skolan har en värdegrund som kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. En värdegrund handlar om hur vi behandlar varandra som barn, unga och vuxna. Det betyder att ingen får behandla någon annan illa i den svenska skolan. Alla barn ska ha samma möjligheter.

Det räcker inte att en skola undervisar om demokrati. Undervisningen ska bedrivas på ett demokratiskt sätt. Elever ska få delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter. På så vis tränar eleverna på att vara med och påverka.

Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Att ha inflytande och möjlighet att påverka ökar lusten att lära och att ta eget ansvar.

Det finns olika sätt att påverka. Klassmöten och klassråd är två sätt för barnen att påverka i den egna klassen. I de flesta skolor finns också elevråd som kan påverka hela skolan. Elevråd är en grupp av elever från olika klasser och årskurser på skolan. Elevråd arbetar med frågor som ofta berör alla elever på skolan, till exempel skolans ordningsregler, var cykelställen ska stå eller schemafrågor.

Samarbete mellan föräldrar och skola

I Sverige finns en förväntan på att föräldrarna är delaktiga i sina barns skolarbete. Föräldrar, lärare och elever arbetar tillsammans för att barnen ska ha det så bra som möjligt i skolan. Personalen i skolan vill att föräldrar ska vara aktiva i barnens liv och att föräldrarna vet och förstår vad eleven gör i skolan.

Som förälder kommer du att bli inbjuden till utvecklingssamtal. Under utvecklingssamtalet pratar eleven och läraren om hur det går i de olika ämnena och vilka utvecklingsmål barnet ska ha för nästa termin. Det kan också finnas frågor som du som förälder ska fundera på inför mötet. Om du har ett annat modersmål än svenska har du rätt till tolk vid samtalet.

Du kommer också att bjudas in till föräldramöten. På föräldramöten berättar läraren och ibland rektorn hur skolan arbetar, hur schemat ser ut, hur klassen fungerar, om skolans värdegrund med mera.

Du kan också finnas möjlighet att engagera sig för klassen genom att till exempel hjälpa till under en klassfest eller en klassresa. Det uppskattas av skolan och bidrar till hela familjens förståelse för skolan.

Många skolor, och förskolor, kommunicerar med elever och föräldrar via mejl och appar. Det blir mycket lättare för dig som förälder att ta del av information från skolan om du har en dator eller en smartphone och en mejladress.

Som förälder kan du alltid kontakta lärare, rektorn eller elevhälsoteamet för att ställa frågor eller prata om ditt barn.

Om du har synpunkter eller är missnöjd med något i skolan

Om du har synpunkter på skolan eller är missnöjd med något som rör ditt barns skolgång ska du kontakta en lärare eller rektorn på skolan. Om du upplever att läraren eller rektorn inte lyssnar på dig kan du kontakta huvudmannen för skolan. Huvudmannen för en kommunal skola är kommunen du bor i. Huvudmannen för en fristående skola är skolans styrelse. Om du upplever att dina synpunkter ändå inte tas på allvar kan du göra en anmälan till Skolinspektionen. Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för de svenska skolorna. En tillsynsmyndighet är en myndighet som ska kontrollera att en verksamhet, till exempel en skola, lever upp till de krav som ställs på den.

Flytta

Tänk på att om du ska flytta och har barn som går i förskola eller skola kanske du behöver ansöka om ny förskoleplats eller ny skola för ditt barn. Prata med kommunen om vad som gäller i din kommun.