Barn och hälsa

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om barns hälsa. Du kommer få läsa om vårdmottagningar som du och ditt barn kommer besöka under ditt barns uppväxt. Du kommer också få veta vem du ska kontakta om ditt barn blir sjukt eller behöver annan hjälp.

En läkare sitter i samtal med ett barn på läkarmottagning.

Du kommer också få läsa om psykisk ohälsa och få veta mer om farorna med droger och spel om pengar och vad du kan göra om ditt barn får problem med missbruk.

  • Barn och hälsa

    Alla barn har rätt att ha bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Barn har också rätt till bästa möjliga hälso- och sjukvård.

    Att ha en god hälsa betyder att vara frisk och att må bra. Staten är skyldig att arbeta för att alla människor i samhället ska få den hälso- och sjukvård som de behöver. Barn ska skyddas från alla former av utnyttjande och övergrepp.

Barns hälsa

Barns hälsa är viktig. Alla barn har rätt till mat, omsorg och en så bra hälsa som möjligt.

Som förälder behöver du vara uppmärksam och lyssna på ditt barns signaler. Barn behöver kärlek och omsorg men också näringsrik mat och sömn. Som förälder ska man alltid skydda barnet mot faror och kontakta vården om barnet behöver sjukvård. Vissa barn behöver mediciner eller extra hjälpmedel, som till exempel rullstol eller hörapparat. Alla barn och ungdomar har rätt till hälsovård i Sverige. Du som förälder måste anpassa vardagen till ditt barns behov.

Barnmorskemottagning, barnavårdscentral och elevhälsa

De flesta föräldrar brukar ha tät kontakt med barnmorskemottagning (BMM) innan barnet är fött och med barnavårdscentralen (BVC) fram till skolåldern. På BMM och BVC arbetar utbildade barnmorskor, sjuksköterskor och läkare. Besök till BMM och BVC är gratis.

  • Barnmorskemottagning (BMM)

    Till barnmorskemottagningen går blivande föräldrar under graviditeten för att undersöka att barnet och den gravida kvinnan mår bra. Båda föräldrarna är välkomna till barnmorskemottagningen. Kontakta en barnmorskemottagning när ni har fått reda på att ni väntar barn.

    På BMM väger barnmorskan den gravida, mäter magen och samtalar om graviditeten och förlossningen och svarar på frågor som de blivande föräldrarna kan ha. BMM ordnar ofta också möten tillsammans med andra blivande föräldrar som också ska bli föräldrar för första gången. På de mötena kan de blivande föräldrarna få information om graviditet, förlossning, amning med mera. Det är vanligt att båda föräldrarna är med på besök och möten. Det är också vanligt att den andra föräldern är med på förlossningen.

  • Barnavårdscentraler (BVC)

    Barnhälsovården följer hur barnet mår, växer och utvecklas från födseln tills det börjar förskoleklass. På barnavårdscentralen kan föräldrar få råd och stöd om hur de ska ta hand om sitt barn på bästa sätt, till exempel kring amning, sömn och sjukdomar. Föräldrarna måste själv kontakta BVC för att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hålls ofta i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och undersöker hur barnet mår.

    På BVC kommer barnet även att träffa läkare som undersöker barnet. Det första läkarbesöket på BVC brukar göras när barnet är fyra veckor gammalt. BVC-sjuksköterskan kommer att bjuda in till flera hälsobesök fram tills barnet börjar förskoleklass.

    Föräldrar är ibland oroliga att BVC ska bedöma om de är bra föräldrar eller inte. Men BVC har inte någon sådan uppgift. BVC finns för att stötta nyblivna föräldrar.

  • Elevhälsan

    När barnet börjar förskoleklass tar elevhälsan över ansvaret för hälsokontroller och förebyggande skolhälsovård. Elevhälsan består av skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.

    Alla elever har rätt till tre hälsobesök i grundskolan och en gång i gymnasiet. Under ett hälsobesök pratar en skolsköterska med barnet om hälsa. Barnet vägs och mäts och får synen och ryggen kontrollerade.

  • Frågor för reflektion

    Varför är det viktigt med BVC?

    Vad kan du säga till någon som är orolig för att BVC ska bedöma om man är en bra förälder eller inte?

Barnhabilitering

Barnhabiliteringen tar emot barn och unga med omfattande och livslånga funktionsnedsättningar.

Habiliteringsinsatser kan vara råd, stöd och behandling samt förskrivning och utprovning av hjälpmedel.

Vaccinering av barn

Alla föräldrar erbjuds att vaccinera sina barn. I Sverige finns ett vaccinationsprogram mot elva olika sjukdomar; rotavirus, polio, kikhosta, difteri, stelkramp, Haemophilus influenzae typ b (HIB), pneumokocker, Humant papillomvirus (HPV), mässling, påssjuka och röda hund. Vid behov erbjuds även vaccination mot hepatit B och tuberkulos. Det är sjuksköterskan på BVC eller Elevhälsan som ger vaccinationerna. Vaccinationerna är till för att ge barn skydd mot sjukdomarna och se till att smitta inte sprids i samhället.

  • Frågor för reflektion

    På Internet sprids ibland falska uppgifter om risker med vaccinationsprogram. Har du sett exempel på sådana uppgifter?

    Vilka tips har du för att ta reda på om du kan lita på information eller inte?

Tystnadsplikt och rätt till tolk

All vårdpersonal har tystnadsplikt. De får inte lämna ut uppgifter om ditt barn utan att du som vårdnadshavare har godkänt det. Det gäller även på barnmorskemottagning och barnavårdscentral.

Du har rätt till tolk. Säg till innan ditt besök om du behöver tolk. Barn och anhöriga ska inte vara tolk. Även tolken har tystnadsplikt.

En ung person i samtal med vuxen vid bord på en ungdomsmottagning.

Om ditt barn blir sjukt eller behöver annat stöd

Om ditt barn blir sjukt ska du i första hand ringa sjukvårdsupplysningen 1177 eller till din vårdcentral. Det finns också mycket information om olika sjukdomar och besvär på webbplatsen www.1177.se.

  • Vårdcentralen

    På vårdcentralen kan ditt barn få hjälp med vanliga sjukdomar och besvär. Om läkaren bedömer att ditt barn behöver vård av en specialist skriver läkaren en remiss till en specialistläkare, på till exempel ett sjukhus. Då blir du och ditt barn kallade till en specialistläkare vid ett senare tillfälle.

    I Sverige kan du välja vårdcentral för ditt barn. Om du inte gör något val kommer ditt barn tillhöra en vårdcentral som ligger nära där du bor. Första gången du går till vårdcentralen får du hjälp att skriva in dig.

  • Barnsjukhus

    I stora städer kan det finnas särskilda sjukhus för barn och ungdomar. I mindre städer finns det en särskild mottagning för barn och ungdomar mellan 0 och 16 år.

  • Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM)

    Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM) är specialiserade mottagningar för barn och ungdomar till och med 17 år. För att få komma till BUM krävs oftast remiss från till exempel BVC, skolhälsovården eller annan medicinsk mottagning.

  • Barnförsäkring

    De flesta föräldrar väljer att skaffa en barnförsäkring för sina barn. En barnförsäkring kan ge ersättning för till exempel sjukdom, olycksfall, funktionsnedsättning och nedsättning av arbetsförmågan. De flesta barnförsäkringar gäller till 25 års ålder. Vad som ingår i en barnförsäkring varierar. Därför är det viktigt att du läser på om försäkringen innan du skaffar den.

  • Psykisk ohälsa

    Om ditt barn behöver hjälp och stöd för psykisk ohälsa så kan du först kontakta elevhälsan på ditt barns skola eller en vårdcentral. Ditt barn kan få specialistvård vid behov. Om barnet är upp till sex år kan du ta kontakt med barnavårdscentralen för rådgivning. Barnet kan från 13 års ålder också själv kontakta en ungdomsmottagning.

    Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp som inkluderar både mindre allvarliga psykiska problem och mer allvarliga symtom.

    Depressioner visar sig på olika sätt beroende på hur gammal man är. Barn och tonåringar som är deprimerade blir inte alltid märkbart nedstämda. Det är vanligare att de i stället är till exempel irriterade och arga.

  • Ungdomsmottagningen

    Ungdomsmottagningen är till för ungdomar från ca 12-13 år upp till och med 25 år. Besöken är gratis.

    På ungdomsmottagningen finns möjlighet att få samtalsstöd för den som mår dåligt och behöver någon att prata med. Det kan också handla om frågor om kroppen eller om sexualitet och preventivmedel.

    Det finns en webbplats som heter Youmo.se med information om kroppen, sex och hälsa på flera olika språk. Yuomo.se är till för ungdomar mellan 13-20 år. På youmo.se finns också kontaktuppgifter till alla Sveriges ungdomsmottagningar.

  • Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

    Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) tar hand om de barn och ungdomar som har störst behov av psykiatriskt stöd eller vård. BUP tar emot ungdomar upp till 18 år. När du har fyllt 18 år ska du kontakta vårdcentralen eller vuxenpsykiatrin om du behöver psykologiskt stöd.

  • Frågor för reflektion

    Var ligger din närmaste vårdcentral?

    Vad finns det för risker om barn som behöver stöd inte får rätt stöd och hjälp?

    Vad finns det för risker om föräldrarna inte vill att barnet ska utredas?

Tandvård

I Sverige finns offentlig och privat tandvård. Den offentliga tandvården heter Folktandvården. Du väljer själv om du vill gå till Folktandvården eller till en privat tandläkare.

Det kostar ingenting att gå till tandvården till och med det år som du fyller 23. Men från den 1 januari samma år som du fyller 24 måste du betala själv.

För asylsökande barn och ungdomar är tandvården gratis upp till 18 års ålder.

Tobak, alkohol, narkotika och spel om pengar

Tobak, nikotinprodukter, alkohol, och narkotika är exempel på droger. Droger är skadliga för din kropp och påverkar din hälsa. Du kan dessutom bli beroende av dem.

Alkohol, tobak och nikotinprodukter är lagliga men kan inte köpas överallt eller av alla. Alkoholdrycker säljs i särskilda butiker som heter Systembolaget. Du måste vara 20 år för att handla på Systembolaget. För att köpa cigaretter, snus och andra produkter som innehåller nikotin måste du vara 18 år. Detta är för att skydda barn och unga från att använda alkohol, tobak och nikotinprodukter.

I Sverige är det förbjudet för alla att använda, köpa, sälja, importera, tillverka eller bära med sig narkotika. Det finns olika slags narkotika, till exempel cannabis, kat, heroin, amfetamin, kokain och ecstasy. Narkotika kallas ibland för droger.

Att spela om pengar, till exempel lotter, bingo, sport, kasinospel och poker, kan också leda till att du blir beroende. Att spela om pengar är olagligt för personer under 18 år.

Till dig som förälder eller annan närstående vuxen

Det är vanligt att ungdomar är nyfikna på spel om pengar, alkohol och narkotika och att de vill prova. Därför är det viktigt att du som förälder eller annan närstående vuxen pratar om riskerna och vilka konsekvenser det kan få att använda droger och att spela om pengar. Berätta också vilka regler och lagar som gäller.

Här finns gratis stöd och hjälp

Ungdomar som har problem med spelande, alkohol eller narkotika behöver hjälp. Om du som förälder är orolig för ditt barn men är osäker på vad du kan göra så kan du få stöd och hjälp.

Det finns telefonlinjer som du kan ringa och fråga om råd.

Sluta Röka-linjen: 020-84 00 00

Alkohollinjen: 020-84 44 48

Droghjälpen: 020 – 91 91 91

Stödlinjen: 020-81 91 00 (för spelproblem)

De här telefonnumren kan både anhöriga och ungdomar själva ringa. Den som ringer kan vara anonym. Att vara anonym betyder att du inte behöver berätta vem du är. Den du pratar med får inte försöka ta reda på vem du är.

Du som vill ha hjälp och stöd kan också alltid ringa 1177 Vårdguiden. De kan vägleda dig och ge dig mer information. Det finns också information på webbplatsen 1177 Vårdguiden.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har en webbplats som heter Drugsmart. Den riktar sig till både ungdomar och oroliga föräldrar. På webbplatsen finns information om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det går också att ställa frågor via mejl som rör ungdomar mellan 13 och 19 år. Både ungdomar och föräldrar kan ställa frågor.

I en del kommuner finns så kallade Mariamottagningar. De är specialiserade på ungdomars alkohol- och narkotikaproblem. Det finns också information om tobak, alkohol och narkotika på umo.se.