Barns rättigheter och barnkonventionen

Senast uppdaterad: 3/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Barns rättigheter står i barnkonventionen, som Sverige har skrivit under. Det är staten som har det yttersta ansvaret för att se till att barnkonventionen följs. Det är också viktigt att föräldrar vet vilka rättigheter barn har för att de ska kunna stötta sitt barn så att det kan få sina rättigheter förverkligade.

Den här texten handlar om barns rättigheter och barnkonventionen. Du kommer få läsa om barnkonventionen, vad rättigheterna i konventionen kan innebära för föräldrar och vem som måste följa barnkonventionen.

  • Rätten till familjeliv

    Barn har särskilda rättigheter och det är samhällets ansvar att se till att rättigheterna blir verklighet. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras.

    Barns rättigheter finns samlade i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Där står det bland annat att alla barn har rätt att växa upp i trygghet och att barnets bästa alltid ska beaktas vid beslut som rör barn. Det står också att barn ska skyddas från krig och sjukdomar och att barnets åsikt ska respekteras.

Barnkonventionen

Barnkonventionen innehåller rättigheter som alla barn i världen ska ha. Konventionen gäller alla barn i åldern 0–18 som bor eller vistas i ett land. Sverige har skrivit under barnkonventionen. Det betyder att rättigheterna i barnkonventionen gäller alla barn som bor i Sverige, oavsett om de är svenska medborgare, om de bor tillfälligt i Sverige eller om de är asylsökande. I denna text beskrivs några av rättigheterna som står i barnkonventionen, men inte alla.

Barnkonventionens grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 regler, så kallade artiklar. Alla artiklar är lika viktiga, men det finns fyra artiklar som är vägledande och som vi ska tänka på när vi läser de andra artiklarna.

Dessa fyra artiklar är barnkonventionens grundprinciper:

  • Artikel 2 handlar om att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Inga barn får bli diskriminerade.
  • Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet i alla beslut som påverkar barn.
  • Artikel 6 handlar om att alla barn har rätt att leva och utvecklas.
  • Artikel 12 handlar om att barn har rätt att säga sin åsikt, och att vuxna ska lyssna på barnen.

Vem måste följa barnkonventionen?

Alla vuxna har ett ansvar att respektera, skydda och stärka barns rättigheter. Det är den svenska staten som har det yttersta ansvaret för att Sverige lever upp till det som står i barnkonventionen. Till exempel måste Sveriges egna lagar och regler stämma överens med rättigheterna i konventionen. Myndigheter, domstolar, kommuner och regioner har också ansvar att genomföra barnkonventionen. Det betyder till exempel att:

  • politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan de bestämmer om sådant som påverkar barn.
  • om ett barns föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnets ska bo så ska domstolen fråga både föräldrarna och barnet hur de vill ha det.
  • kommuner ska tänka på barns bästa när de till exempel bygger nya bostäder, en lekplats eller en skola.
  • hälso- och sjukvården och skolor ska arbeta för att inget barn blir diskriminerat.

På vilket sätt måste föräldrar följa barnkonventionen?

Barnkonventionen säger att det är staten som har det yttersta ansvaret att säkerställa rättigheter för barn. Men du som förälder eller vårdnadshavare är viktig för att skydda ditt barns rättigheter och se till att de förverkligas. Barnkonventionen kan vara en vägledning och stöd i föräldraskapet.

Föräldrar måste följa lagarna, som ska ta hänsyn till barnkonventionen.

I barnkonventionen står det att det är föräldrar eller annan vårdnadshavare som har ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Det är både en rättighet och en skyldighet.

Att vara vårdnadshavare för ett barn innebär att ha ansvar för barnet och se till att barnet har det bra. Oftast är vårdnadshavare och förälder samma person.

Föräldrar och andra vårdnadshavare har rätt till stöd från samhället, till exempel från kommunen eller hälso- och sjukvården.

Några exempel på rättigheter i barnkonventionen

Vad betyder egentligen barnkonventionen för barn, föräldrar och andra vuxna i deras vardag? Det ska du få läsa mer om i följande text. I texten beskrivs några av rättigheterna som står i barnkonventionen, men inte alla. I texten finns exempel på hur du som förälder kan tänka kring de olika rättigheterna.

Alla barn är lika mycket värda

Alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter. Inga barn får bli diskriminerade. Det betyder att inget barn får bli sämre behandlat än någon annan person för att barnet till exempel:

  • har ett visst kön.
  • har en funktionsnedsättning.
  • har föräldrar födda i ett visst land.
  • har en viss religion.
  • har en rik eller fattig familj.
  • pratar ett visst språk.

Till exempel ska både flickor och pojkar kunna välja att spela fotboll eller dansa.

Barn ska aldrig behöva utsättas för trakasserier, rasism, mobbning eller annan kränkande behandling. Det är viktigt att du som förälder pratar med ditt barn om vad som händer i barnets liv, till exempel på förskolan, i skolan och på internet.

Illustration med figurer i grupp på ena sidan och en ensam figur på andra sidan.

Barns bästa i första hand

När vuxna fattar beslut som påverkar barn ska de alltid tänka på barnets bästa. När till exempel politiker, myndigheter, skolor och domstolar bestämmer om saker som påverkar barn ska de alltid tänka på vad som är bäst för barn. Det gäller oavsett om det är ett barn eller en grupp barn som påverkas av beslutet.

Barn har rätt att leva och utvecklas

Barn har rätt att leva och utvecklas. De behöver mycket för att utvecklas på ett bra sätt, till exempel ett hem, trygghet, kärlek, sjukvård och utbildning.

Barn kan ibland behöva extra hjälp och stöd, till exempel hjälp med sina läxor eller stöd i relationer. En del barn behöver mediciner eller extra hjälpmedel, som rullstol eller hörapparat.

Det är framförallt föräldrar eller andra vårdnadshavare som är ansvariga för att barn växer upp tryggt och får sina behov tillgodosedda. Om föräldrar behöver stöd kan samhället, till exempel socialtjänsten, erbjuda stöd och hjälp.

Barn ska få säga vad de tycker

Barn har rätt att säga vad de tycker om saker som påverkar deras liv, och vuxna ska lyssna. Myndigheter och domstolar ska till exempel fråga barnet vad de tycker och lyssna på barnet när de bestämmer saker som påverkar barnet. Till exempel ska politiker i en kommun fråga barn vad de tycker innan de bestämmer om sådant som påverkar barn.

Barn ska skyddas mot våld och övergrepp

Barnkonventionen och andra lagar i Sverige förbjuder allt våld mot barn. I Sverige har det varit förbjudet att slå eller använda annat våld mot barn sedan 1979.

Förbudet gäller alla och överallt – i hemmet och i hela samhället.

Våld mot barn är när någon gör ett barn illa. Det kan vara till exempel:

  • Fysiskt våld: Fysiskt våld är alla former av våld mot kroppen. Också lätta slag, att dra i håret och nypa är fysiskt våld.
  • Psykiskt våld: Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, ignorera eller låsa in ett barn. Det kan också vara att kalla barnet för elaka och dumma saker som till exempel idiot eller värdelös. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld.
  • Sexuella övergrepp: Alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja är sexuella övergrepp. En sexuell handling med ett barn är alltid ett övergrepp.
  • Tvångsäktenskap och barnäktenskap: Att tvinga eller lura ett barn att resa till ett annat land för att gifta sig.
  • Könsstympning och omskärelse av flickor och kvinnor.
  • Barnfridsbrott: Det är olagligt att utsätta barn för att se eller höra vissa brott i en nära relation. Barn ska inte behöva se eller höra till exempel misshandel, hot eller sexuella övergrepp mellan föräldrar, syskon eller släktingar. Det betyder att våld mellan föräldrar också är våld mot barn. Brottet kallas barnfridsbrott.
  • Att inte ge barnet tillräckligt god omsorg: Föräldrar och andra vårdnadshavare får inte strunta i att ge barnet till exempel mat, kläder och sjukvård.

Barn vill att vuxna ser, frågar och agerar

Det är alla vuxnas ansvar att skydda barn och se till att de inte blir utsatta för våld och övergrepp. Alla vuxna måste agera när ett barn blir utsatt för våld. Oavsett om det är fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld eller hedersrelaterat våld.

Alla som misstänker att ett barn kanske far illa kan kontakta socialtjänsten. Det kallas för att göra en orosanmälan. En anmälan betyder inte att du anmäler till exempel en förälder, utan att du anmäler din oro för barnet. Om personalen i förskolan, skolan eller vården misstänker att ett barn far illa, måste de enligt lag anmäla det till socialtjänsten.

Om du misstänker att våld eller övergrepp sker ska du alltid anmäla det till polisen på telefonnumret 114 14. Vid akut fara ska du ringa 112.

Barn har rätt till ett privatliv

Barn har rätt till ett privatliv. Det betyder till exempel att:

  • du som förälder inte ska läsa ditt barns dagbok, meddelanden på barnets mobil eller chattmeddelanden på datorn.
  • barn ska kunna stänga en dörr och få vara i fred.
Ett barn sitter i sitt rum vid ett skrivbord och ritar med stängd dörr.

Barn har rätt till lek, vila och fritid

Barn har rätt att leka och göra saker som är roliga på sin fritid, till exempel måla, idrotta, spela instrument, spela teater eller vara med i en förening.

Barn har också rätt till vila. De ska ha möjlighet att till exempel återhämta sig efter skola eller fritidsaktiviteter.

Barn hjälper ibland till med att laga mat, passa småsyskon och andra uppgifter inom familjen och hushållet. Men för många tunga och tidskrävande hushållsuppgifter kan hindra barnet från lek, vila och fritid.