Vad gör socialtjänsten?

Senast uppdaterad: 29/10-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om socialtjänsten. Socialtjänsten finns i alla kommuner i Sverige och arbetar med att erbjuda olika typer av hjälp och stöd till personer. Det kan vara ekonomiskt stöd till familjer eller stöd till personer med funktionsnedsättning. Du får läsa om hur socialtjänsten arbetar för barns bästa. Du får också läsa om lagen om vård av unga, LVU.

Vad gör socialtjänsten?

Socialtjänstens uppgift är först och främst att ge föräldrar den hjälp och det stöd de behöver för att kunna ta hand om sitt barn. Om du tycker att något är svårt i ditt föräldraskap är det en bra början att våga berätta det för någon. Då är det lättare att förändra något. Det är också lättare för socialtjänsten att ge rätt hjälp om de kan samarbeta med föräldrarna och att alla litar på varandra.

Denna text är hämtad ur Socialstyrelsens broschyr som heter "Socialtjänsten arbetar för barns bästa – Information för föräldrar".

  • Socialtjänsten arbetar för barns bästa – Information för föräldrar

    Många familjer får hjälp av socialtjänsten

    Socialtjänsten finns i alla kommuner. Där arbetar socionomer med särskild kunskap om barns behov, som ska se till att alla barn får växa upp tryggt. I praktiken kan det handla om att stötta familjer där någon av föräldrarna mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Socialtjänsten ska också skydda barn och föräldrar som utsätts för våld eller övergrepp.

    I första hand ska det fungera bättre hemma

    Socialtjänsten kan hjälpa på många olika sätt. Det vanliga är att man kommer överens om vilket stöd som passar bäst. Familjer som har mycket konflikter kan till exempel få träffa en person som är bra på att hjälpa familjer att lösa sådana problem. Som förälder kan man få stöd i sin föräldraroll, antingen som enskilda samtal eller i grupp. För barn kan det finnas möjlighet att få en kontaktperson eller att träffa andra barn i samma situation.

    Alla kan ansöka om stöd och skydd

    Om man tror att man behöver stöd eller skydd går det bra att själv kontakta socialtjänsten och berätta om sin situation. Både barn och föräldrar kan kontakta socialtjänsten för att få hjälp och stöd.

    För att prata med socialtjänsten kontaktar du deras kontor i din hemkommun. På kommunens webbplats ska det finnas telefonnummer och andra sätt att kontakta dem.

    Den som känner oro kan anmäla till socialtjänsten

    Alla som misstänker att ett barn kanske far illa kan anmäla det till socialtjänsten. En anmälan betyder inte att man anmäler till exempel en förälder, utan att man anmäler sin oro för barnet. Om personalen i förskolan, skolan eller vården misstänker att ett barn far illa, måste de enligt lag anmäla det till socialtjänsten.

    En anmälan gör du direkt till socialtjänsten. Om du bara vill ställa frågor om ett barns situation kan du göra det utan att säga vad barnet heter.

    Vad händer sen?

    Om socialtjänsten bedömer att ett barn kan behöva skydd eller stöd är det deras uppgift att ta reda på vad som är bäst för barnet och familjen. Det kallas att de utreder barnets situation. I utredningen får både föräldrar och barn vara delaktiga och ge sin version. Socialtjänsten kan också behöva prata med andra som känner barnet, som släktingar och lärare.

    Vad får socialtjänsten berätta?

    Alla som kommer i kontakt med socialtjänsten ska kunna lita på att känslig information inte förs vidare. Därför har socialtjänsten ett stort ansvar för att skydda information, det kallas sekretess. Som vårdnadshavare får man normalt veta allt som handlar om ens barn. Men socialtjänsten får inte berätta något som kan utsätta barnet för en allvarlig risk. Ju äldre barnet blir desto mer bestämmer barnet. Äldre barn kan därför behöva godkänna att vårdnadshavare får reda på viss information.

    Stöd om barnet inte kan bo kvar hemma

    Om det inte fungerar att bo hemma, kan barnet behöva bo någon annanstans en tid. Barnet kan till exempel få bo i en annan familj (familjehem) eller på ett hem för vård eller boende (HVB). I en sådan situation har föräldrar rätt att få stöd från socialtjänsten. Man kan till exempel få hjälp att utvecklas i sitt föräldraskap. Målet är alltid att det ska bli så bra som möjligt för barnet.

    Koll på soc – för äldre barn

    Kollpasoc.se är en webbplats för barn om socialtjänsten. Där finns information om socialtjänsten och vad de har för möjligheter att hjälpa barn och unga. Texterna är på enklare svenska och utgår ifrån riktiga frågor från barn.

Lagen om vård av unga (LVU)

Om ett barn eller en ung person som är under 21 år riskerar att fara väldigt illa kan barnet vårdas enligt lagen om vård av unga, LVU. LVU är en lag som ska skydda barn och unga från att fara illa.

Med stöd av LVU kan socialtjänsten placera ett barn eller en ung person i till exempel ett familjehem, mot barnets och föräldrarnas vilja. Det kan socialtjänsten göra om ett barn har det dåligt hemma i familjen eller om barnet gör saker som kan vara dåliga eller bli skadliga för barnet.

  • Intervju med Karin på Socialstyrelsen

    Hej Karin! Vad gör Socialstyrelsen?

    Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg. Det betyder att vi bland annat tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vi ger stöd och hjälp till de som arbetar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att alla människor ska ha tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor.

    Vad kan vara anledningarna till att ett barn blir omhändertaget och inte kan bo med sin familj?

    Det kan finnas flera olika anledningar till att barn inte kan bo hemma med sin familj. Till exempel kan en anledning vara att ett barn far illa eller riskerar att fara illa hemma, för att en förälder använder droger eller är våldsam. En annan anledning kan vara att barnet riskerar att skada sig själv eller andra.

    Vem tar beslut om att omhänderta ett barn?

    Det är socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för barn som behöver hjälp från samhället. De kan ge olika former av stöd och skydd till barn som behöver det. I en akut situation kan socialtjänsten besluta att omhänderta barnet och placera det i ett annat hem än barnets egna. En domstol ska sedan bestämma om socialtjänstens beslut var korrekt.

    Hur går ett omhändertagande till?

    Omhändertagandet kan ske på olika sätt. I vissa fall är föräldrarna och socialtjänsten överens om att det bästa för barnet är att inte bo hemma under en period, alltså att barnet blir placerat i ett annat hem. Det kallas för en frivillig placering.

    Socialtjänsten och domstolen kan ibland placera ett barn i ett annat hem mot föräldrarnas eller barnets vilja. Det brukar kallas tvångsplacering. Socialtjänsten och domstolen gör det för barnets bästa. De fattar sitt beslut enligt lagen om vård av unga, LVU.

    Ett barn kan bli placerat i en annan familj eller på ett så kallat jourhem eller HVB-hem. Det är socialtjänsten som ordnar boendet åt barnet. Socialtjänsten ger också stöd och hjälp till barnet och föräldrarna när barnet är placerat.

    Kan jag ha önskemål om vem barnet placeras hos, för att barnet ska få utöva sin religion eller prata sitt språk?

    Ja, barnet och barnets föräldrar eller vårdnadshavare får ha önskemål om var barnet ska placeras. Barnet har rätt till sitt språk, religion och etniska och kulturella bakgrund.

    När socialtjänsten ska placera ett barn i ett annat hem ska de undersöka om barnet kan bo hos till exempel släktingar eller vänner. Det som är viktigast är vad som är bäst för barnet. Det betyder att alla önskemål inte alltid går att uppfylla.

    När kan barnet flytta hem igen?

    Hur länge barnet behöver bo i ett annat hem är olika. Det kan vara några dagar, veckor, månader eller hela uppväxten.

    Målet är att barnet ska få flytta tillbaka till sin familj när det är möjligt. Under tiden som barnet är omhändertaget har föräldrarna rätt till stöd och hjälp från socialtjänsten.

    Jag misstänker att min granne slår sina barn, vad ska jag göra?

    Om du misstänker att ett barn far illa bör du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Barn berättar sällan själva om de blir slagna eller far illa på andra sätt. Därför är det viktigt att vuxna i barns närhet agerar om de känner oro för ett barn.

    Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att ge barn det skydd och stöd de behöver. För att kunna göra det behöver de få veta om ett barn är i behov av samhällets stöd. Ett sätt är genom orosanmälningar.

    När socialtjänsten får in en orosanmälan undersöker de situationen för att se om barnet behöver hjälp. Kontaktuppgifter till socialtjänsten finns på din kommuns webbplats.

    Våld och andra brott ska också anmälas till polisen.

    Mitt barn sitter hemma på dagarna. Barnet är vaket länge på nätterna och sover på dagen. Vad ska jag göra?

    Ta reda på varför ditt barn gör så. En del barn stannar hemma för att de är ledsna eller oroliga. Det kan bero på att barnet inte känner sig trygg i skolan eller att barnet lider av psykisk ohälsa. Det kan leda till att barnet inte går till skolan. Det kan också påverka hur barnet mår och barnets relationer med vänner och familj.

    Försök be om hjälp så tidigt som möjligt. Du kan till exempel prata med skolan, socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ibland behöver de arbeta tillsammans för att kunna ge barnet rätt stöd. Många kommuner och regioner erbjuder också tidigt stöd och behandling via en så kallad första linjen-mottagning. Stödet kan till exempel vara rådgivande samtal, terapi eller läkemedelsbehandling vid behov.