Kontakt med myndigheter

Senast uppdaterad: 1/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om kontakt med myndigheter i Sverige. I din vardag kan du behöva ha kontakt med många olika myndigheter.

Du kanske ska flytta till en ny adress och behöver kontakta Skatteverket. Du kanske ska vara föräldraledig och har frågor till Försäkringskassan om föräldrapenning. I texten kommer du få läsa om sådant som kan vara bra att veta när du har kontakt med myndigheter. Till exempel får du läsa om rätten till tolk och hur myndigheter hanterar personuppgifter. Du får också läsa om folkbokföring, id-kort och e-legitimation.

  • Rätten till information och tillgänglighet

    Alla har rätt att kunna söka och ta del av information från myndigheter. Att få fritt söka och ta del av information är en grund för åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Rätten handlar både om information om samhället, till exempel vilka lagar som finns, och information om dig själv, till exempel om du har ett ärende hos en myndighet.

    Myndigheterna ska se till att personer med olika förutsättningar har möjlighet att ta emot och förstå information från myndigheter. När du till exempel har kontakt med staten och kommuner kan du ha rätt till tolk om du inte talar eller förstår svenska eller om du talar teckenspråk.

    Du ska få eller kunna beställa dokument från myndigheter i ett format som passar dig, till exempel punktskrift, lättläst text eller text som går att få uppläst med ett hjälpmedel. Myndigheternas digitala information ska också vara anpassad till olika personers förutsättningar. Det betyder bland annat att myndigheterna ska texta sina videofilmer och att texten på myndigheternas webbplatser ska vara enkel att förstå.

Att kontakta en myndighet i Sverige

Du har rätt att kontakta myndigheter och de är skyldiga att hjälpa dig när du kontaktar dem.

Det finns olika sätt att kontakta en myndighet i Sverige. Om du har enklare frågor är det bäst att besöka myndighetens webbplats på internet. Det är vanligt att myndigheternas webbplatser har information på olika språk. Du kan också besöka myndigheten. Det finns till exempel servicekontor där flera myndigheter samarbetar. De som arbetar på ett servicekontor kan svara på frågor som gäller flera olika myndigheter, till exempel Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. På många större servicekontor arbetar ofta personal som kan hjälpa dig på fler språk än svenska.

Rätten till tolk

Vid alla kontakter med myndigheter, kommun och sjukvård kan du ha rätt till tolk om du inte talar eller förstår svenska. Du har rätt att be om tolk om du behöver det för att till exempel förstå ditt ärende hos myndigheten eller för att kunna göra dig förstådd. Du måste tala om att du behöver tolk när du bokar tid för ditt besök. Det är vanligt att myndigheten bokar tolk om du behöver det. Fråga myndigheten om du är osäker.

Om du får information som du inte förstår från myndigheter är det viktigt att du kontaktar dem.

Exempel: Martin behöver tolk

Martin ska snart vara föräldraledig med sin son Julian. Han har fyllt i en anmälan om föräldrapenning på Försäkringskassans webbplats. Men han är osäker på om han har fyllt i uppgifterna på rätt sätt. Martin har nyligen kommit till Sverige och inte lärt sig svenska ännu. Han tycker att det är svårt att förstå informationen på Försäkringskassans webbplats och Martin talar inget av de språk som Försäkringskassan erbjuder information på.

Alternativ 1: Martin ringer till Försäkringskassan eftersom han vill få hjälp av en handläggare i sitt ärende. Handläggaren bedömer att det behövs en tolk i samtalet och bokar in ett separat möte med Martin och en tolk.

Alternativ 2: Martin väljer att gå till ett servicekontor för att få hjälp. Servicehandläggaren bedömer att det behövs en tolk i samtalet och bokar in ett separat möte med Martin och en tolk.

Sekretess

De flesta dokument hos myndigheter, regioner och kommuner är offentliga. De kallas för offentliga handlingar. Det betyder att alla får läsa dem. Om du till exempel skickar ett e-postmeddelande till en myndighet kan andra personer be om att få läsa det.

Innan myndigheten lämnar ut ett dokument gör de alltid en bedömning om dokumentet innehåller några hemliga uppgifter. Det kallas sekretessprövning. Myndigheten får inte lämna ut dokument som skyddas av sekretess. Dokument som till exempel innehåller uppgifter om en persons hälsa kan vara skyddade av sekretess.

Myndigheter hanterar dina personuppgifter

När du har kontakt med myndigheter behöver du ofta visa din legitimation. Myndigheten behöver veta att de har kontakt med dig och ingen annan. Du kan också behöva uppge andra personuppgifter till myndigheten.

Exempel på personuppgifter är:

  • Ditt namn
  • Ditt personnummer
  • Din e-postadress
  • Ditt telefonnummer

Du har rätt att veta vilka personuppgifter som en myndighet har om dig. Kontakta myndigheten om du vill veta det. Om du vill att en myndighet ändrar eller tar bort dina personuppgifter kan du också kontakta dem. Ibland måste myndigheten spara dina uppgifter. Då berättar myndigheten det för dig och förklarar varför.

Vissa personuppgifter är känsliga uppgifter. Oftast är det förbjudet att hantera känsliga personuppgifter, men det finns undantag. Ibland får till exempel sjukvården hantera känsliga personuppgifter om din hälsa. En del uppgifter om din hälsa finns till exempel i din patientjournal. Det är en skyldighet för vården att skriva en journal. Vården använder och sparar personuppgifter för att göra din vård så bra som möjligt.

Exempel på känsliga personuppgifter är uppgifter om:

  • Etniskt ursprung
  • Politiska åsikter
  • Religion
  • Hälsa och vård
  • En persons sexuella läggning
  • En persons funktionsnedsättning

Om du tycker att någon myndighet hanterar dina personuppgifter fel kan du klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten. Det är en myndighet som kontrollerar att de som behandlar personuppgifter följer lagen.

Skyddade personuppgifter

Om du riskerar att bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier kan du i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det kan till exempel innebära att ditt namn och din adress skyddas i folkbokföringen. Det gör att det blir svårare för andra personer att ta reda på var du bor. Uppgifterna i folkbokföringen är i vanliga fall offentliga.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: skyddad folkbokföring, sekretessmarkering och fingerade personuppgifter.

Det är Skatteverket eller Polisen som beslutar om du kan få skyddade personuppgifter. Du ansöker om skyddad folkbokföring och sekretessmarkering hos Skatteverket. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Polisen.

På Skatteverkets webbplats hittar du mer information om skyddade personuppgifter, hur du ansöker och vad det innebär att leva med skyddade personuppgifter.

En anledning till att få skyddade personuppgifter kan vara om du blir utsatt för våld av din partner eller familj.

Du har rätt att få ett bra bemötande när du kontaktar myndigheter

När du kontaktar staten, en myndighet, en region eller en kommun har du rätt att få ett bra och likvärdigt bemötande. Personerna som arbetar där ska behandla alla människor lika och vara objektiva. Till exempel får de inte låta personliga åsikter påverka beslut som de fattar.

Ett likvärdigt bemötande behöver inte alltid betyda att bemötandet ska vara exakt lika eller på samma sätt för alla, men det ska vara lika bra för alla invånare, oavsett till exempel deras kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller sexuell läggning.

Personer som arbetar hos staten, myndigheter, regioner eller kommuner ska inte diskriminera när de har kontakt med dig eller någon annan. Vad som är diskriminering avgörs i varje enskilt fall. Det kan till exempel vara att tjänstepersonen som du träffar använder nedsättande ord mot dig. Det kan också vara att du inte får ta del av dokument du har rätt till eller att tjänstepersonen vägrar svara på dina samtal. Det som du utsätts för måste kunna kopplas till en eller flera av de sju grunderna för diskriminering som finns i diskrimineringslagen för att det ska bedömas som diskriminering. Några exempel på diskrimineringsgrunder är ålder, funktionsnedsättning, kön och etnisk tillhörighet.

Folkbokföring

Folkbokföring är den grundläggande registreringen av alla som bor i Sverige. I folkbokföringen registreras till exempel dina personuppgifter, på vilken adress du bor och om du är gift eller har barn. Var du är folkbokförd har bland annat betydelse för i vilken kommun du ska betala skatt, var du får rösta och rätten till olika bidrag och förmåner. Varje kommun planerar också sin verksamhet efter hur många personer som bor där.

När du blir folkbokförd får du ett personnummer som du behåller hela livet. Personnumret består av ditt födelsedatum följt av fyra siffror. Du behöver personnumret när du till exempel kontaktar sjukhus, myndigheter och kommuner.

Skatteverket delar uppgifterna som finns om dig i folkbokföringen med andra myndigheter och banker. Det betyder att du inte själv behöver meddela dem om du flyttat eller till exempel bytt namn.

Du måste vara folkbokförd i Sverige för att till exempel ansöka om id-kort.

Id-kort

Id-kort är en förkortning av identitetskort. Du använder id-kortet för att legitimera dig, det vill säga visa vem du är, när du till exempel hämtar medicin på apoteket eller gör bankärenden.

För att ansöka om id-kort måste du vara folkbokförd i Sverige, ha fyllt 13 år och kunna styrka din identitet. Om du är under 18 år måste du ha dina vårdnadshavares medgivande för att få id-kort. En vårdnadshavare är den person som har det juridiska ansvaret för ett barn som är under 18 år.

Du kan styrka din identitet genom att visa en godkänd id-handling, ditt uppehållstillståndskort eller ta med en person som kan intyga vem du är.

Du måste besöka ett av Skatteverkets servicekontor för att ansöka om id-kort. Innan du kommer till servicekontoret måste du boka tid för besöket.

Skatteverkets id-kort är giltigt i fem år. Det är en godkänd id-handling i Sverige. Du kan inte använda Skatteverkets id-kort istället för pass för resor utanför Sverige. Id-kortet gäller bara i Sverige. Om du förlorar ditt id-kort ska du ringa och spärra det. Då kan ingen annan använda ditt id-kort. Om id-kortet är stulet ska du också anmäla det till polisen.

Personbevis

Ett personbevis är ett dokument som visar vilka uppgifter som finns om dig hos Skatteverket, som till exempel namn, adress och civilstånd. Du behöver personbevis när du till exempel ska ta körkort. Det är viktigt att komma ihåg att ett personbevis inte kan användas för att styrka din identitet.

Om du behöver ett personbevis kan du beställa det på Skatteverkets webbplats. Personbevis som bara innehåller uppgifter om dig själv kan du skriva ut direkt på din skrivare eller spara ner på din dator. Du kan också besöka ett servicekontor och beställa ett personbevis där.

Det digitala samhället

Det svenska samhället blir allt mer digitalt. Det påverkar oss alla. Du kan till exempel ha digital kontakt med myndigheter genom olika webbplatser eller appar. Du kan också använda internet till att sköta bankärenden, läsa och titta på nyheter, och hålla kontakt med släkt och vänner.

E-legitimation

E-legitimation är en elektronisk identitetshandling. Den kan jämföras med en vanlig id-handling. Du kan använda e-legitimation för att legitimera dig på ett säkert sätt på till exempel en webbplats eller i en app. Ett exempel på e-legitimation är BankID. Det finns även flera andra typer av e-legitimation, till exempel Freja eID och AB Svenska Pass.

BankID är ett enkelt sätt att identifiera sig för att till exempel ingå avtal och elektroniskt skriva under betalningar på internet. Att använda elektronisk underskrift via BankID är juridiskt bindande på samma sätt som en fysisk underskrift.

Det är banken som utfärdar BankID. För att skaffa ett BankID behöver du ha ett svenskt personnummer.

Säkerhet:

  • BankID är din personliga e-legitimation. Använd inte BankID om någon annan ber dig att göra det, till exempel om du blir kontaktad via telefon eller sociala medier.
  • Säkershetskoden till ditt BankID är personlig. Lämna aldrig ut säkerhetskoden till någon annan. Det finns en risk att du blir lurad.

E-tjänster

Många myndigheter har e-tjänster. Ibland kallas det självservice. E-tjänster är en service som du kan använda för att göra olika ärenden via din dator eller mobiltelefon. Ett exempel på en e-tjänst är att du kan ansöka om etableringsersättning på Försäkringskassans webbplats. Ofta behöver du en e-legitimation för att använda e-tjänster.

E-post

E-post är en tjänst på internet som ibland ersätter vanlig post. Du kan använda e-post när du kontaktar företag, myndigheter och organisationer. Några vanliga tjänster för e-post är Gmail, Outlook och Yahoo.

Om du har en e-postadress har du kanske varit med om att falska e-postmeddelanden har skickats till dig. Det finns personer som kan försöka lura till sig information eller pengar av dig. De kan också försöka sprida virus, det vill säga en skadlig kod som skickas via e-post eller andra digitala kanaler. Ibland kanske du får ett e-postmeddelande som ser ut att vara från din bank eller någon myndighet. De kanske ber dig skicka dina kontouppgifter eller klicka på en länk. Du kan kontakta myndigheten eller företaget som verkar ha skickat e-postmeddelandet, för att kontrollera om de verkligen har försökt kontakta dig. Svara inte på meddelandet direkt utan besök istället myndighetens eller företagets webbplats. Lämna aldrig ut dina lösenord, koder eller kortuppgifter till någon som frågar efter dem i ett e-postmeddelande, sms eller telefon.

  • Frågor för reflektion

    Vad kan vara svårt i samhället om du inte har tillgång till eller inte kan använda internet, dator eller mobiltelefon?

Källkritik på internet

På internet är det lätt att publicera nästan vad som helst. Då kan det också vara svårt att veta vilken information som du kan lita på och vilken information som kan vara falsk. Det är viktigt med källkritik på internet.

Du kan tänka så här: Vem har skrivit texten och varför?

För att få korrekt och uppdaterad information om en myndighet kan du besöka myndighetens webbplats.