Arbetsmarknaden i Sverige

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om arbetsmarknaden i Sverige. Arbetsmarknaden är de arbeten som finns. Arbetsmarknaden är också du som arbetar och arbetsgivarna som anställer människor för att arbeta.

Illustrerat collage av ett klassrum, en barnskötare med barn i handen samt ett vårdbiträde inom äldrevården.

Att arbeta i Sverige är kanske annorlunda jämfört med det land eller länder där du bott tidigare. I den här texten kommer du få läsa om hur arbetsmarknaden i Sverige fungerar. Du kommer också få läsa om jämställdhet på arbetsmarknaden.

  • Rätten till arbete

    Alla har rätt till arbete. Det innebär en rätt att inte uteslutas från arbetslivet. Var du kommer ifrån, vilket kön du har eller hur gammal du är ska inte påverka dina chanser till arbete.

    Det finns flera rättigheter kopplade till arbete. Till exempel har du rätt till rättvisa arbetsförhållanden, rätt till lika lön för lika arbete och rätt att gå med i en fackförening. Du har också rätt till vila och fritid från arbetet.

    Det är också en rättighet för föräldrar att kunna kombinera familjeliv och arbete. Barn har rätt att skyddas från att utföra arbete som är skadligt eller hindrar barnets utveckling och skolgång.

Arbetsmarknaden i Sverige har förändrats

Idag arbetar nästan lika många kvinnor som män i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Förr i tiden var det mest män som arbetade, medan kvinnorna tog hand om hushållet. Även typen av arbeten har förändrats. Tidigare arbetade många i jordbruk och industri. Idag är det vanligare att till exempel jobba i butik eller med marknadsföring. Några av de vanligaste yrkena i Sverige är undersköterska, grundskollärare och butikssäljare. Många yrken på den svenska arbetsmarknaden idag kräver en utbildning på högskola eller universitet.

Även arbetsvillkoren och säkerheten för arbetare har förändrats. För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna nästan allting på arbetsplatserna i Sverige. Villkoren för arbetarna var dåliga. Om en arbetare blev sjuk eller om arbetsgivaren tyckte att den jobbade dåligt kunde denne få sparken utan uppsägningstid eller förvarning. Idag är arbetsmarknaden i Sverige mycket mer trygg och säker. Det finns lagar, kollektivavtal och fackföreningar som skyddar arbetares rättigheter.

Att arbeta i den offentliga eller privata sektorn

Arbetsmarknaden kan delas in i privat och offentlig sektor. Den offentliga sektorn ägs av staten, regionerna och kommunerna. Verksamheter inom den offentliga sektorn drivs med hjälp av våra skattepengar. Många arbeten inom offentlig sektor är viktiga för att samhället ska fungera, som till exempel arbeten inom sjukvård, rättsväsendet och utbildning. Personer som är anställda inom den offentliga sektorn kan till exempel arbeta som sjukvårdspersonal, lärare, barnskötare, poliser och brandmän. Myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är en del av offentlig sektor.

I den privata sektorn ägs företagen av personer, inte av staten. Det främsta syftet för privata företag är att tjäna pengar på sin verksamhet. Dessa företag kan se olika ut. Det kan till exempel vara små butiker eller annan handel, restauranger, tillverkningsindustrier, byggverksamhet, eller företag inom juridik, ekonomi och transport. Cirka 70 procent av alla anställda arbetar i den privata sektorn. Exempel på företag inom privat sektor i Sverige är Volvo, Ericsson och Hennes & Mauritz.

Arbetsmarknaden kan skilja sig mellan olika delar av Sverige och mellan landsbygd och tätort. Till exempel så finns många stora företag i de större städerna.

Sociala företag

Sociala företag arbetar med att skapa lösningar på olika utmaningar i samhället. De kan till exempel arbeta för en levande landsbygd, en bättre integration eller att alla ska kunna få ett jobb, oberoende av ålder, kön, etnicitet eller annat. Den egna ekonomiska vinsten är inte det viktigaste för ett socialt företag. Pengarna ett socialt företag tjänar brukar användas för att utveckla företaget.

Arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsmarknaden är uppdelad i två sidor: arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare anställer och betalar människor för att de arbetar. Arbetstagare är en person som är anställd.

Det finns föreningar/organisationer för både arbetstagare och för arbetsgivare. Det är föreningar eller organisationer där arbetsgivare eller arbetstagare samarbetar och jobbar för sina intressen på arbetsmarknaden. Alla som är medlemmar i föreningen eller organisationen får vara med och påverka.

Arbetsgivarorganisationer representerar arbetsgivarnas intressen.
De största arbetsgivarorganisationerna är:

  • Svenskt näringsliv för privata företag
  • Arbetsgivarverket och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) för offentliga arbetsplatser

Fackliga organisationer representerar arbetstagarnas, de anställdas, intressen.
De största fackliga organisationerna är:

  • LO (Landsorganisationen i Sverige)
  • TCO (Tjänstemännens centralorganisation)
  • SACO (Sveriges akademikers centralorganisation)

De fackliga nationella organisationerna består av flera mindre fackföreningar som representerar olika yrken och branscher.

Fackförbund och fackföreningar förkortas ofta facket. Facket arbetar för att de anställda ska få det bättre på arbetet. Till exempel förhandlar de om medlemmarnas löner med arbetsgivaren. I Sverige har det funnits fackföreningar sedan 1880-talet.

Facket kan hjälpa dig om du får problem på arbetet, till exempel om du får fel lön eller tvingas arbeta fler timmar än vad som står i anställningsavtalet.

  • Frågor för reflektion

    Har du erfarenhet av att vara ansluten till ett fack?

    Vad kan det betyda för dig om du är arbetstagare?

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön.

Kollektivavtal innehåller ofta regler om:

  • anställningsformer
  • övertid
  • löner och ersättningar
  • arbetstider
  • ledigheter
  • uppsägning
  • pensions- och olycksfallsförsäkringar.

I ett kollektivavtal bestäms hur låg den lägsta lönen ska vara för de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal. Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.

Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal finns det möjlighet för dig att förhandla eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna. De flesta större organisationer och företag har kollektivavtal med en fackförening men det finns också arbetsgivare som inte har något kollektivavtal.

Förhållandet mellan välfärd, skatt och arbete

Det kommer tillfällen i livet när vi behöver hjälp av samhället. Vi kan alla bli sjuka eller råka ut för olyckor. Du kanske måste opereras eller du kanske ska föda barn. Om du får en svår sjukdom kommer vården att kosta mycket pengar. Om du blir arbetslös räcker kanske inte dina pengar till att betala mat och hyra. I Sverige har vi byggt upp ett samhälle som gör att du får hjälp om du behöver det.

I Sverige har staten ett stort ansvar för dig som bor i landet. Du ska kunna ha en grundläggande inkomst och kunna leva bra även om du är arbetslös, sjuk eller inte tjänar så mycket pengar. Länder som har valt att betala välfärden med skattepengar kallas välfärdsstater.

I ett välfärdssamhälle måste alla människor hjälpas åt. Det kan vi göra på olika sätt. Ett sätt är att vi tillsammans betalar för saker som alla behöver. Det gör vi genom att betala skatt. Alla som bor i landet ska betala skatt till staten. Även företag betalar skatter och avgifter till staten. Jämfört med många andra länder har vi höga skatter i Sverige eftersom vi har valt att låta staten betala för skolor, sjukvård och mycket annat.

I Sverige ska både kvinnor och män kunna försörja sig genom betalt arbete. Ett arbete ger ekonomisk trygghet. Det är en förutsättning för ett självständigt liv. Det kan också vara ekonomiskt svårt för en familj att klara sig på bara en inkomst i Sverige. Genom att alla vuxna som kan arbetar och betalar skatt till staten så bidrar vi gemensamt till välfärdssamhället.

  • Frågor för reflektion

    Vad är alternativet till att välfärd betalas med skatt?

    Känner du till andra system för att betala för välfärd än skatt?

Vad händer om du inte betalar skatt?

Om du inte betalar skatt kan det innebära att du begår ett brott, det kallas då skattebrott.

Om du arbetar utan att betala skatt kallas det för att du arbetar svart. Att arbeta svart är olagligt. Det kan leda till fängelse i upp till två år.

Om du inte betalar skatt när du arbetar går du miste om flera rättigheter som ett vanligt arbete innebär. Om du arbetar utan att betala skatt kan du gå miste om detta:

  • Du får inte något anställningsavtal och kan därför bli lurad på lönen.
  • Du får ingen a-kassa om du skulle bli arbetslös.
  • Du får inte någon sjukersättning eller semesterersättning.
  • Du får ingen sjukpenning eller föräldrapenning.
  • Du får lägre pension.
  • Du är inte försäkrad om du råkar skada dig själv eller någon annan, eller råkar förstöra något när du arbetar. Om du till exempel råkar ut för en olycka på arbetsplatsen får du ingen ersättning.

Diskriminering ska inte finnas på arbetsplatser

Arbetslivet ska vara jämlikt och jämställt. Diskriminering är förbjudet inom arbetslivet. Trots det kan det ändå förekomma.

Vad som är diskriminering kan skilja sig från fall till fall. Ibland måste en domstol avgöra om det är diskriminering. Här är två fall av diskriminering på arbetsplatser:

Exempel: Mariam blev uppsagd för att hon var gravid

Mariam hade fått ett arbete som taxichaufför på ett taxibolag. Kort därefter blev hon gravid. Hon meddelade chefen om detta och fick då till svar att hon inte fick arbeta på arbetsplatsen längre. Mariam anmälde händelsen och en domstol beslutade att hon blivit utsatt för diskriminering. Det var fel att avskeda Mariam för att hon var gravid. Taxibolaget fick betala pengar i skadestånd till Mariam för att de diskriminerat henne.

Exempel: Fatima bar huvudduk – nekades arbete

Fatima blev erbjuden arbete på ett bemanningsföretag. Men när företaget fick reda på att hon bar huvudduk ville de inte längre anställa henne. De sa att hennes huvudduk var en säkerhetsrisk på arbetsplatsen.

På vissa arbetsplatser kan det finnas krav på vilka kläder du ska ha för att vara säker på arbetet, eller för att arbetet kräver en viss typ av hygien. Men så var det inte på arbetsplatsen där Fatima fått arbete. Därför dömde en domstol företaget för att ha diskriminerat Fatima.

Arbetsgivarnas ansvar

Alla arbetsgivare har ett ansvar för att diskriminering inte förekommer på arbetsplatsen. Arbetsgivare måste alltså se till att ingen blir diskriminerad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Du och alla du arbetar med har samma rättigheter.

Arbetsgivaren måste arbeta för att diskriminering inte ska hända inom fem områden:

  • Arbetsförhållanden
  • Löner och anställningsvillkor
  • Rekrytering och befordran
  • Kompetensutveckling och utbildning
  • Möjligheten att förena arbete och föräldraskap

De flesta fall av diskriminering i arbetslivet rör kön eller ålder. Ibland blir någon diskriminerad på grund av flera diskrimineringsgrunder samtidigt, till exempel om personen är både kvinna och ung.

Jämställdhet på arbetsmarknaden

Kvinnor och män arbetar ofta inom olika yrken och i olika branscher i Sverige. Det finns en uppdelning av arbetsmarknaden där det till exempel arbetar fler kvinnor inom vård- och omsorg och fler män inom teknik- och byggbranschen. Det är också fler män än kvinnor som startar eget företag eller är chefer på en arbetsplats.

Kvinnors arbete värderas ofta inte lika högt som mäns arbete. Till exempel är lönerna ofta lägre inom yrken där mest kvinnor arbetar. Kvinnor som arbetar inom samma yrken som män har också oftast lägre lön trots att de gör samma jobb som män.

Även arbetsvillkor och arbetsmiljö är ofta sämre inom yrken där många kvinnor arbetar. Inom yrken där många kvinnor arbetar är riskerna för att bli sjukskriven på grund av psykiska och fysiska problem större än i yrken där många män arbetar. Kvinnor rapporterar till exempel oftare än män att de har svårt att sova på grund av tankar på sitt arbete, att de blir utsatta för hot och våld på arbetet, samt att de utför upprepande rörelser i arbetet som sliter på kroppen. Det är dock fler män som dör av arbetsolyckor. Det beror bland annat på att fler män arbetar i branscher där det ofta sker olyckor, som till exempel byggbranschen.

Forskning visar också att det är skillnad på mäns och kvinnors möjligheter att kunna kombinera arbete och familjeliv. Kvinnor gör det mesta av hushållsarbetet även om de jobbar lika mycket som män. Fler kvinnor än män är föräldralediga under längre perioder.

För att det ska bli mer jämställt har Sveriges riksdag beslutat att Sverige ska ha en jämställdhetspolitik. Ett av målen är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i arbetslivet. Till exempel ska kvinnor och män kunna arbeta inom alla yrken. Ingen ska hindras av fördomar om vad män och kvinnor passar att arbeta med. Alla ska få välja yrke utifrån sin lämplighet, kompetens och intresse.

Exempel: Annas nya kollega får mer i lön

Anna arbetar på en bensinstation sedan fem år tillbaka. En dag får hon en ny kollega, Amir. När hon får reda på vilken månadslön Amir har blir hon förvånad. Han tjänar 1000 kronor mer än Anna. De gör samma arbetsuppgifter och han har mindre erfarenhet än henne. Anna tycker det är orättvist att hon tjänar mindre än Amir.

Arbetsgivares skyldigheter för en jämställd arbetsplats

Varje år ska alla arbetsgivare göra en jämförelse mellan de anställdas löner för att upptäcka om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Det står i diskrimineringslagen. Om jämförelsen visar skillnader mellan könen för likvärdigt arbete så ska lönerna ändras.

Arbetsgivare ska också arbeta för en jämn fördelning av kvinnor och män inom olika typer av arbeten och på ledande positioner på arbetsplatsen. Om det till exempel finns en ojämn fördelning mellan kvinnor och män bland arbetsplatsens chefer bör arbetsgivaren arbeta för att förändra det. Det kan till exempel vara genom att ge arbetstagare utbildning för att fler kvinnor eller män ska kunna ha ledande positioner.