Att vara anställd

Senast uppdaterad: 1/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om att vara anställd. Som anställd har du både rättigheter och skyldigheter på din arbetsplats och mot din arbetsgivare. Som anställd har du till exempel rätt till lön för det arbete du utför och rätt till semester från ditt arbete.

Du kommer få läsa om sådant som är viktigt att känna till när du blir anställd. Du kommer bland annat få läsa om olika anställningsformer och vilken hjälp du kan få om du blir sjuk och inte kan arbeta. Du kommer också få läsa om arbetsmiljö och rätten att gå med i facket. 

  • Rätten till arbete

    Alla har rätt till arbete. Det innebär en rätt att inte uteslutas från arbetslivet. Var du kommer ifrån, vilket kön du har eller hur gammal du är ska inte påverka dina chanser till arbete.

    Det finns flera rättigheter kopplade till arbete. Till exempel har du rätt till rättvisa arbetsförhållanden, rätt till lika lön för lika arbete och rätt att gå med i en fackförening. Du har också rätt till vila och fritid från arbetet.

    Det är också en rättighet för föräldrar att kunna kombinera familjeliv och arbete. Barn har rätt att skyddas från att utföra arbete som är skadligt eller hindrar barnets utveckling och skolgång.

Anställningsformer

Det finns två olika former av anställningar:

  • tillsvidareanställning
  • tidsbegränsad anställning

Tillsvidareanställning kallas också ibland för fast anställning. Anställningen gäller tills vidare. Det betyder att den inte har något slutdatum.

Tidsbegränsad anställning är anställning under en begränsad tid.

Vikariat

Om du blir anställd som vikarie arbetar du istället för någon annan, till exempel någon som är föräldraledig.

Provanställning

När du får en tillsvidareanställning är det vanligt att anställningen börjar med en provanställning. En provanställning är ett sätt för arbetsgivaren att testa dig som anställd. Tanken är att provanställningen sedan ska bli en tillsvidareanställning. En provanställning får inte vara längre än sex månader men den kan också avslutas tidigare.

Lön

En fast lön som betalas ut vid ett tillfälle varje månad kallas månadslön. Om du får timlön får du ett visst belopp för varje timma du arbetar.

Anställningsavtal

När du får ett arbete ska du skriva under ett anställningsavtal eller ett anställningskontrakt. I anställningsavtalet eller anställningskontraktet ska det stå:

  • ditt namn och personnummer
  • dina arbetsuppgifter och titel
  • arbetsgivarens namn och arbetsplats
  • datum när anställningen börjar
  • vilken anställningsform du har
  • uppsägningstid, alltså tiden från den dag då du får veta att du måste sluta eller säger upp dig, och fram till den dag då arbetet slutar
  • lön som du får före skatt – bruttolön
  • hur mycket betald semester du har rätt till

Arbetstid

Den vanliga arbetstiden får enligt lag vara högst 40 timmar i veckan på en och samma arbetsplats. Arbetar du 40 timmar dagtid så är det ett heltidsarbete. Arbetar du på andra tider, till exempel på natten, så kan ett heltidsarbete vara mindre än 40 timmar. När en person som är heltidsanställd arbetar mer än sin vanliga arbetstid kallas det övertid. Du har rätt till extra ersättning om du arbetar övertid.

Om du har en funktionsnedsättning, är sjuk eller skadad

Om du har en nedsatt funktionsförmåga som påverkar dig fysiskt eller psykiskt kallas det för att ha en funktionsnedsättning. Det kan betyda att du behöver hjälpmedel eller stöd för att klara av vardagen eller för att arbeta.

Personer som har en nedsatt arbetsförmåga kan få hjälp med anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön. Att anpassa innebär att ändra något på arbetsplatsen eller i arbetsuppgifterna så att du har lika förutsättningar att delta i aktiviteter eller arbeta som alla andra.

Om du blir sjuk när du arbetar

Om du är anställd och blir sjuk ska du berätta det för din arbetsgivare den första arbetsdagen du är sjuk. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna. Sjuklönen är 80 procent av din ordinarie lön. Din arbetsgivare gör ett avdrag från sjuklönen som kallas karensavdrag.

Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än sju dagar måste du ha intyg på att du är sjuk från en läkare om du ska få fortsatt sjuklön. Det kallas läkarintyg (medicinskt underlag). Om du är sjuk längre än 14 dagar kan du få ersättning från Försäkringskassan. Det kallas sjukpenning.

När du ansöker om sjukpenning ska du lämna ett läkarintyg som visar varför du inte kan arbeta. Det är vanligt att läkaren skickar ditt läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan efter ditt läkarbesök. Fråga din läkare om hur det går till.

Ibland kan du orka arbeta några timmar om dagen, även om du är sjuk. Du kan få sjukpenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent beroende på om du kan arbeta delar av tiden.

Arbete och barn

Du som har små barn kan vara hemma från arbetet. Du har rätt att vara helt ledig från ditt arbete tills ditt barn är 18 månader gammalt.

När du sedan arbetar kan barnet gå på förskola eller vara hos en dagbarnvårdare. En dagbarnvårdare tar hand om barn i sitt eget hem.

Du kan få pengar från Försäkringskassan under tiden du är hemma med ditt barn. Det kallas föräldrapenning.

Om ditt barn är sjukt

Vård av barn (vab) är när du stannar hemma från ditt arbete eller avstår från a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn. Du kan få ersättning för ungefär 80% av den inkomst du skulle ha fått om du inte stannade hemma. Ersättningen kallas tillfällig föräldrapenning. Du kan ta ut högst 120 dagar per år.

Arbeta mindre när du har barn

Som småbarnsförälder har du rätt att arbeta mindre för att få mer tid med ditt barn. Du har rätt till kortare arbetstid med upp till 25 procent av normal arbetstid tills ditt barn är åtta år eller har avslutat sitt första skolår.

På vissa arbetsplatser kan kollektivavtalet ge dig rätt till deltid fram till barnets tolvårsdag.

Rast, vila och ledighet

Du har rätt till pauser och raster under arbetstiden. Du har också rätt att vila mellan arbetsdagarna. Du får inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast. Du har också rätt till minst elva timmars sammanhängande vila varje dygn. Varje vecka har du också rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Allt detta står i arbetstidslagen.

Semesterlagen

Enligt semesterlagen har du rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett vilken anställningsform du har eller om du jobbar heltid eller deltid. Det gäller dock inte dig som är visstidsanställd med timlön. Du som är visstidsanställd med timlön får istället ett tillägg med tolv procent på din bruttolön (lön före skatt), detta kallas semesterersättning.

Arbetsmiljö

Vi arbetar en stor del av våra liv. Därför är det viktigt att vi mår bra på arbetet, att vi känner oss trygga och inte skadar oss i arbetet. Sådant som påverkar oss på arbetet kallas arbetsmiljö. Arbetsmiljön kan skilja sig åt mellan arbetsplatser. En del arbeten är fysiska, där du arbetar med kroppen. Andra arbeten kan innebära att du sitter stilla framför en datorskärm hela dagarna.

Olika arbetsplatser ställer olika krav för att det ska vara en bra arbetsmiljö. Till exempel kan den som sitter framför en dator behöva en bra stol för att orka sitta ner så länge. Den som arbetar i hemtjänsten kan till exempel behöva hjälpmedel för att hjälpa de äldre att ta sig upp ur sängen.

Arbetsmiljön handlar också om det psykiska och sociala. Att du trivs med dina kollegor och ditt arbete.

Tecken på dålig arbetsmiljö kan vara att arbetet är för stressigt, att det saknas skydd på maskiner, att någon blir mobbad eller utsatt för sexuella trakasserier eller att det bullrar för mycket.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att det är en bra arbetsmiljö är på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar också för att följa de lagar och regler som finns.

Har du en funktionsnedsättning har du rätt att få arbetsmiljön anpassad så du kan utföra ditt arbete. Det är viktigt att du meddelar din arbetsgivare vilka behov du har. Det kan handla om hur lokaler är utformande, hur information ges och vilka arbetssätt som används på din arbetsplats. Du ska kunna utföra ditt arbete på ett jämförbart sätt som dina kollegor som inte har en funktionsnedsättning. Det finns också flera stöd att få via det arbetsmarknadspolitiska programmet med särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Den anställde ska hjälpa till för att det ska bli en bra arbetsmiljö, till exempel genom att följa reglerna på arbetsplatsen och använda den skyddsutrustning som finns. Om något inte är bra på din arbetsplats kan du prata med chefen eller med ett skyddsombud. Skyddsombud finns på de flesta arbetsplatser. Det är oftast fackförbund som väljer skyddsombud. Om det inte finns något fackförbund på arbetsplatsen kan de anställda välja ett skyddsombud.

Skyddsombudets uppgift är att arbeta för en bra arbetsmiljö. Om något är dåligt eller farligt på arbetsplatsen kan skyddsombudet tala om för arbetsgivaren vad som kan göras för att arbetsplatsen ska bli bra och säker.

Rätten att gå med i facket

En fackförening eller ett fackförbund är en organisation för arbetstagare som har samma yrke, är i samma bransch eller som har samma utbildning. Fackförbund och fackföreningar förkortas ofta facket.

Facket kan hjälpa dig om du får problem på arbetet, till exempel om du får fel lön eller tvingas arbeta fler timmar än vad som står i anställningsavtalet. Facket finns för att hjälpa sina medlemmar med det de tycker är viktigt på arbetet.

De flesta som arbetar i Sverige är med i facket. Alla i Sverige har rätt att tillhöra en facklig organisation.

Ledighet för studier

Du behöver inte säga upp dig från ditt arbete om du vill börja studera. Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara tjänstledig för studier om du uppfyller vissa krav. Du ska ha varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Om du blir av med arbetet

Ungefär hälften av alla människor i Sverige har ett arbete med lön. Det finns en försäkring i Sverige som skyddar den som blir arbetslös. Denna försäkring, som kallas arbetslöshetsförsäkringen, ska göra det möjligt för en arbetslös person att ha en inkomst när personen söker arbete. Du kan vara medlem i en arbetslöshetskassa, a-kassa, som är en ekonomisk förening som betalar ut pengar till arbetslösa medlemmar. Om du vill vara medlem i en a-kassa måste du betala en medlemsavgift varje månad.

Om du är med i en a-kassa kan du som arbetslös få pengar under tiden du söker nytt arbete. Det finns flera olika a-kassor du kan gå med i. Vissa a-kassor är specialiserade på en viss yrkesgrupp, andra a-kassor kan du gå med i oavsett vilken bransch du arbetar i. Ett grundkrav för alla a-kassor är att du måste ha arbetat i Sverige för att bli medlem.

Hur arbetet påverkar pensionen

Pension är pengar du får när du blir äldre och slutar arbeta. Alla som arbetar och bor i Sverige har rätt till pension. Hur mycket du får i pension är olika. Det beror bland annat på hur hög lön du har när du arbetar och hur många år du arbetar. För varje år du arbetar får du högre pension.

Pensionens storlek beror också på om du har en arbetsgivare som betalar in till en tjänstepension och om du pensionssparar själv.

Det är viktigt att tänka på att om du är föräldraledig eller går ner i arbetstid för att du har små barn så påverkar det hur mycket du tjänar in till din pension. Ju mindre du arbetar desto mindre får du i pension.