Identitet och kultur

Senast uppdaterad: 1/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om identitet och kultur. Du kommer få läsa om vad identitet är och hur en persons identitet kan förändras under livet. Du kommer också få fundera på vilka identiteter du har.

Texten handlar också om hur det kan vara att komma till ett nytt land och att leva med två kulturer och du kommer få fundera på vad integration betyder för dig. Du kommer också få läsa om traditioner och högtider som firas runt om i världen och i Sverige.

  • Rätten till en identitet

    Som nyfödd har du rätt till ett namn, ett medborgarskap och skydd av lagen. Under livet ska du få utveckla dina kunskaper, din kulturella identitet, dina politiska uppfattningar, din religion och din sexuella läggning. Personer som identifierar sig med en minoritet har rätt att tillsammans med andra med samma identitet använda sin egen religion, sitt eget språk och utöva sin egen kultur.

    Alla har rätt att utveckla en identitet. Staten kan inte värdera olika identiteter olika och har heller inte rätt att registrera din identitet.

Vem är jag, vem är du och vilka är vi?

Vem är du? Har du funderat på det? Kommer du att vara samma person om tio år?

De här frågorna, och den här texten, handlar om identitet. Identitet handlar om vilka vi är och hur vi ser på oss själva.

När stora förändringar sker i livet blir ofta frågor om identitet viktiga. Att flytta till ett annat land är en stor förändring och kan väcka många tankar och känslor. En del tycker det är spännande med nya vanor och traditioner. Andra tycker att det är svårt och jobbigt. Båda reaktionerna är normala. Det kan ta tid att vänja sig vid allt det nya i ett nytt land.

Din identitet utvecklas hela livet. Alla erfarenheter som du har med dig till Sverige har skapat din identitet fram tills nu. Och allt du kommer att uppleva i Sverige kommer också att påverka din identitet. Du kommer att träffa nya människor, lära dig ett nytt språk och få nya vanor.

Allt som händer dig, det du tycker och tänker, människor du möter och saker som sker i världen, påverkar hur du ser på dig själv. Erfarenheterna är med och formar din identitet. Din identitet skapas alltså både av dig själv och det som händer runtomkring dig.

  • Frågor för reflektion

    Det här var några exempel på hur identiteter formas. Vi kan ha många olika identiteter samtidigt. Vilka identiteter har du?

Att leva med två kulturer

Ariana har bott i Sverige i snart två år. Hon säger så här om identitet och kultur: "I det land jag bott i tidigare tänker många att det inte är bra med olika identiteter och kulturer och det har jag alltid trott. Men nu tänker jag att jag människor kan ha flera identiteter och dubbla kulturer. Det betyder mycket för mig att tänka så."

För vissa är det viktigt att ta till sig av allt i det nya landet. Men det kan också vara viktigt att behålla delar av det gamla livet, livet före Sverige. Vad är viktigt för dig?

Gemenskap och likheter

Identiteten är personlig. Din identitet är bara din. Men på samma gång är det din identitet som gör att du känner samhörighet med andra människor. Religion kan vara en del som gör att du känner tillhörighet med andra. Ni har samma tro, firar samma högtider och ser på världen på liknande sätt.

Om du är svensk, amerikan eller somalier känner du antagligen samhörighet med andra människor från de länderna. Ni talar samma språk, ni känner till vanor och traditioner och osynliga regler för vad som är rätt eller fel att göra i olika sammanhang.

Vår identitet skapas alltså genom gemenskap och likheter. Men också genom skillnader. Till exempel skillnaden mellan att vara svensk, amerikan eller somalier, eller skillnaden mellan att vara kvinna eller man.

Men ofta är likheterna mellan människor större än skillnaderna. Ett exempel är högtider. Inom alla religioner firas olika högtider, men vi firar ofta på ungefär samma sätt. Ofta äter vi god mat och är tillsammans med familj och vänner.

Förr och nu

För 150 år sedan var Sverige ett jordbrukssamhälle. Det var vanligt att arbeta med samma sak som föräldrarna jobbade med. De flesta hade små möjligheter att resa och få intryck från andra platser och kulturer. Det var heller inte vanligt att umgås med människor från andra samhällsklasser. Människors värderingar och sätt att se på världen kom från ett begränsat sammanhang.

Idag är det annorlunda, både i Sverige och i många andra länder. Möjligheterna är många. Vi lever i ett globalt samhälle och vi påverkas hela tiden av det som händer på andra platser i världen.

Sverige har varit ett land som många lämnade för att skaffa sig ett bättre liv. Nu är Sverige ett land som tar emot människor från olika delar av världen. Genom att människor invandrar till Sverige får vi kontakt med andra kulturer, traditioner och sätt att leva.

Traditioner och högtider

I världens alla länder firar människor högtider och traditioner. Då brukar man samlas för att fira att något särskilt och viktigt har hänt längre tillbaka i tiden. Många traditioner och högtider som firas kommer från religionen. Så är det också i Sverige, som har varit ett kristet land sedan många hundra år. Idag firas i Sverige traditioner och högtider från många olika länder och religioner. När man är ny i ett land lär man ofta känna nya högtider och traditioner.

Detta är exempel på några högtider som firas i Sverige.

I februari och mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och vispad grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar avstår från något under en viss tid, till exempel av religiösa skäl. Oftast är det mat men det kan också vara andra saker.

Påsken firas någon gång i mars eller april. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Det är vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill under påsken. Det är också vanligt att barn får godis i stora ägg. Före påsk klär många barn ut sig. De knackar på människors hus och önskar glad påsk. Folk brukar då ge barnen godis.

Nouruz är ett nyårsfirande hos flera olika folkslag, till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas Nouruz ofta för det persiska eller kurdiska nyåret. Nouruz firas den 20, 21 eller 22 mars när dagen och natten är lika långa. Nouruz firas för att välkomna våren och håller på i 13 dagar med mycket fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över.

Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då firar många att våren är här. Det är vanligt att tända stora eldar och sjunga sånger om våren.

Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag. Många som arbetar är lediga från jobbet och skolorna är stängda. Många människor demonstrerar på 1 maj för arbetarnas rättigheter.

Kristi himmelsfärdsdag kommer 40 dagar efter påsk. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda.

Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor nationaldräkt på sig. Nationaldräkterna ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man kommer ifrån.

Midsommarafton är en populär högtid i Sverige. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige firades midsommar långt före Sverige blev kristet. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många vuxna och barn har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

Under september eller oktober infaller Jom Kippur som är en viktig högtid inom judendomen. Man firar helgen genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Jom Kippur (Försoningsdagen) infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen (Rosh Hashana).

Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid när man tänker på de döda. Många i Sverige går till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar.

Den 13 december är Luciadagen. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i förskolor och skolor sjunger sånger om Lucia och julen.

Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes. Familjer samlas för att umgås, laga mat, äta och dela ut presenter till varandra. Presenterna kallas julklappar och i Sverige delas de ut på julafton, den 24 december. Det är vanligt att ta in en gran i huset under julen och klä den med ljusslingor, kulor och glitter.

Ramadan är den muslimska fastan. Den pågår i en månad. Under ramadan är det många vuxna muslimer som inte äter, dricker, röker eller har sex från soluppgången till solnedgången. Ramadan avslutas med en stor fest som heter id al-fitr. Om du är gravid, har mens eller ammar behöver du inte fasta. Inte heller om du är gammal eller sjuk. Ramadan infaller på olika tider på året eftersom islams år följer månåret.